– Det krävs oerhört mycket för att sänka ljudnivån i förskolan. Det tar längre tid för personalen att märka effekten av de organisatoriska åtgärderna än av de akustiska, sa forskaren Fredrik Sjödin på ett seminarium på AFA Försäkring.

– Det krävs oerhört mycket för att sänka ljudnivån i förskolan. Det tar längre tid för personalen att märka effekten av organisatoriska åtgärder än av akustiska, sa forskaren Fredrik Sjödin.

Foto: Adam Fredholm

Från bullerforskning till ljudmiljöverktyg

Bullerskadorna minskar inom industrin och ökar i förskolan. Vid ett seminarium på AFA Försäkring presenterades aktuell sjukstatistik, forskning om ljudmiljön i förskolan och arbetsmiljöverktyget Ljudguiden.

– Vi är ett försäkringsbolag som jobbar mycket förebyggande och finansierar forskning för 150 miljoner kronor per år, sa Susanna Stymne Airey, chef på AFA Försäkrings Forskning och Utvecklingsavdelning, när hon inledde seminariet Buller i arbetsmiljön.

– Vår skadedatabas hjälper oss att se var det behövs mer forskning. Sedan är det viktigt att vi når ut med resultaten till arbetsplatserna. Därför känns det roligt att idag kunna presentera hela kedjan från sjukskrivningsstatistik, via forskning om buller, till verktyget Ljudguide för förskolan.

Först ut var Anna Weigelt, analytiker på AFA Försäkring. Hon berättade att buller är den vanligaste orsaken till de besvär som godkänns som arbetssjukdom.

– Oftast är det män som arbetar inom industrin som får ersättning. När det gäller personal i förskolan beviljas väldigt få, sa hon, och fortsatte:

– Det beror på att det krävs att man ska ha exponerats för buller i 10 år för att få sin sjukdom godkänd som arbetssjukdom. I förskolan är det svårt att mäta buller över tid. Där är det vanligast att personalen utsätts för höga skrik vid enskilda tillfällen.

Fältstudie med ljudmätare och frågeformulär

Näst på tur var Fredrik Sjödin, doktor i yrkes- och miljömedicin och forskare vid Institutionen för psykologi på Umeå universitet. Han beskrev hur han blev intresserad av ljudmiljön i förskolan när han såg att bullerrelaterade problem minskade i industrin och att de ökade i pedagogiska miljöer som skola och förskola. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt studerade Fredrik Sjödin och hans kollegor ljudmiljön på 17 förskolor i Umeå.

– Vi åkte ut till förskolorna med ljudmätare och frågeformulär som 100 förskollärare och barnskötare fick fylla i. Sedan satte vi in en ljudförbättrande åtgärd per förskola. Ett år senare besökte vi dem igen och gjorde samma mätningar och ställde samma frågor, sa han.

I vissa av förskolorna satte forskarna in akustiska åtgärder som ett tystare fläktsystem, bord med ljuddämpande bordsskivor eller ljudabsorberande plattor på väggarna. På andra förskolor såg man över hur arbetet med barnen var organiserat, inredde ett vilorum för personalen eller installerade justerbar belysning för att skapa en lugnare miljö.

– Det krävs oerhört mycket för att sänka ljudnivån i förskolan. Det tar längre tid för personalen att märka effekten av de organisatoriska åtgärderna än av de akustiska. Bäst resultat får man om man kombinerar de två typerna av åtgärder, sa Fredrik Sjödin.

Pedagogisk verksamhet ska kunna drivas utan hörselskydd

En av åhörarna frågade varför personalen på förskolor inte använder hörselskydd när ljudnivån blir för hög. Fredrik Sjödins svar visade att problem med ljudmiljön kräver olika lösningar i olika branscher.

– Hörselskydd skulle säkert ge jättebra effekter, men det skulle också signalera att det är okej att personal i förskolan behöver skydda sin hörsel. Pedagogisk verksamhet ska kunna drivas utan hörselskydd.

Ljudmiljöverktyg med checklista och filmade tips

Britt-Marie Larsson var projektledare när den ideella organisationen Prevent tog fram arbetsmiljöverktyget Ljudguide för förskolan. Hösten 2013 började man utveckla verktyget tillsammans med representanter för fackförbunden Kommunal och Lärarförbundet, tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega och Suntarbetsliv.

– Vi började projektet med att nätverka och ställde oss frågan vad vill målgruppen ha? Det man ville ha var en webbplats med tips från andra förskolor. Det ska vara enkelt och lättillgängligt, sa Britt-Marie Larsson.

I maj 2015 lanserades Ljudguiden som en egen sajt på Prevents webbplats. Där hittar besökaren en särskilt framtagen checklista man kan använda för att kartlägga ljudmiljön på sin förskola. Ljudguiden innehåller också fyra filmer, två som är tänkta att väcka inspiration och motivation och två med konkreta tips från förskolor som har lyckats förbättra sin ljudmiljö.

– Ljudguiden är en av våra mest besökta sajter. Sedan maj har vi haft fler än 10 000 besökare, sa Britt-Marie Larsson.

Arbetsmiljöverktyg för andra branscher

Dagens seminarium avslutades med frågestund. Att buller i arbetsmiljön är en fråga som engagerar många visade sig tydligt när ordet släpptes fritt. Leif Aringer, som tidigare jobbat på Arbetsmiljöverket, undrade vad forskarna i Umeå hade gjort för att få leksaker i förskolorna att låta mindre.

– Vi bytte ut leksaker som lät mycket. Men leksaker är en jätteutmaning, hur mycket ljud de ger ifrån sig beror på barnens beteende. En tyst bil är till exempel inte så tyst om man kör den på elementen, sa Fredrik Sjödin.

Britt-Marie Larsson fick sista ordet och avrundade dagen med att berätta att Ljudguiden är utformad för både kommunala och privata förskolor. Tanken är att Prevent tillsammans med sina samarbetspartners kan utveckla fler arbetsmiljöverktyg om andra branscher kommer med önskemål.

Läs om Fredrik Sjödins forskning

i Suntarbetslivs artikel ”Guide för leksaker ska göra leken mindre högljudd”.

Fakta: Forskningsprojekt om leksaker i förskolan

Läs mer om Fredrik Sjödins forksningsprojekt Höga ljudnivåer från leksaker – om ohälsa och åtgärder i förskolan på webbplatsen Arbete och hälsa.

Text: Adam Fredholm, 06 oktober 2015

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

5 avstämningar som minskar stressen

På en kirurgavdelning med akutvård händer mycket snabbt. Avdelning 6 vid Ljungby lasarett motar jobbstressen med kommunikation. Fem sorters avstämningar under varje arbetspass minskar stresspåslaget och ökar sammanhållningen. Avdelning 6…

Chefen som praktiserar med medarbetarna

Anna Cederqvist är en kommundirektör som vill ha närkontakt med medarbetarna. Därför praktiserar hon ungefär två dagar i månaden i någon av kommunens verksamheter. Putsa fönster, bädda sängar och svara…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

två undersköterskor i arbetskläder hjälper en gammal kvinna att sätta sig i sin stol, i hemmiljö.

Så flyttar ni personer säkrare

Många inom vård och omsorg lyfter och vänder på patienter och brukare varje dag. Jobba gemensamt med säkerheten, och låt...