Lärare med röstproblem sänker rösten om rummets akustik ger dem stöd att göra det. Det visar en studie gjord av forskaren Jonas Brunskog i samarbete med logopeder i Lund.

Lärare med röstproblem sänker rösten om rummets akustik ger dem stöd att göra det. Det visar en studie gjord av forskaren Jonas Brunskog i samarbete med logopeder i Lund.

Foto: Ragnhild Larsson

Dålig akustik i klassrummet ger lärarna röstproblem

Lärare som undervisar i klassrum med dålig akustik blir tröttare och är mer intresserade av att byta jobb än kollegor som arbetar i rum med god akustik. De får dessutom oftare problem med rösten. Många har forskat på akustiken i klassrummet. Oftast utifrån elevens perspektiv.
I två studier har forskare tittat närmare på lärarens situation.

Ljud i klassrum handlar i hög grad om efterklangen – det ljud som uppstår när lärarens röst reflekteras via reflexer i golv, väggar och tak, innan den når eleverna. Efterklangen kännetecknas av hur lång tid det tar innan ljudet har sjunkit till en nivå där det inte längre går att uppfatta, efter det att ljudkällan tystnat. Tydligast blir det i en lokal med riktigt mycket efterklang, som i en kyrka – då tonar ljudet ut så länge att alla kan uppleva det.

Den vedertagna sanningen och vägledande för de krav som man har ställt på ljudnivåer i klassrum har varit: Ju kortare efterklangstid desto bättre. Företag som tillverkar ljudabsorberande plattor har hakat på.

– Våra resultat visar att det finns en undre gräns för hur låg efterklangstiden ska vara, säger Jesper Brunskog, docent i teknisk akustik på Danmarks Tekniska Universitet och projektledare för forskningsprojektet Talarkomfort och röstproblem i klassrum, vid Lunds Universitet.

Forskarna har undersökt hur lärare använder rösten beroende på de akustiska egenskaperna i ett klassrum. I vilken utsträckning tar de hänsyn till de ljudmässiga stöd som finns för att reglera röststyrkan, oavsett om det finns bakgrundsljud?
Jonas Brunskog tycker själv att han har en ganska svag röst och som universitetslärare har han märkt att han ofta blir hes på kvällen efter att ha undervisat.

– Jag borde nog lära mig att använda rösten på ett bättre sätt av logopederna, men jag väljer med omsorg var jag står i rummet när jag undervisar, för att få så bra stöd som möjligt för rösten från rummet.

Rumsakustiker och logopeder samarbetar

Forskningsprojektet Talarkomfort har sin upprinnelse i ett examensarbete där två studenter från Spanien undersökte lokalerna på Danmarks Tekniska Universitet. Ett antal lärare fick föreläsa och studenterna mätte vilken röststyrka som lärarna använde i olika rum. Samtidigt mätte de hur mycket ljud som kom tillbaka från rummet och hur mycket rummet förstärkte talet. Det visade sig finnas ett starkt samband mellan de bägge måtten och hur mycket läraren ökade sin röststyrka i rummet. Måtten på hur mycket ljud som kom tillbaka från rummet och hur mycket rummet förstärkte talet visade sig också stämma med lärarnas egna upplevelser av att tala i de olika rummen.

Via Ljudmiljöcentrum i Lund, som Jonas Brunskog tillhör, fick han kontakt med logopederna i Lund som var intresserade av lärares röstproblem. Logopederna kände till att rumsakustiken påverkar lärares röster, men de hade inte haft något mått för att mäta rumsakustiken.

Tillsammans genomförde de ett fyraårigt projekt, med stöd av AFA Försäkring, och i en slutrapport 2011 redovisade de resultaten. Logopederna kunde visa att röstproblemen hos lärare ett reellt problem bland lärare. Bland alla faktorer som påverkar rösten är rumsakustiken en viktig orsak till röstproblemen. Men trots att lärarna beskriver att de har röstproblem är det svårt att bevisa det objektivt genom att undersöka dem.

– Här finns det en hel del att göra, så att man kan diagnosticera röstproblem på ett enkelt sätt, säger Jonas Brunskog.

Lärare med röstproblem sänker rösten

Rummets akustiska förutsättningar påverkar hur lärarna använder rösten. Det här är mest uppenbart när läraren är medveten om den akustiska miljön, till exempel när han eller hon har svag röst eller röstproblem. Alla lärare, både de med och utan röstproblem, anstränger automatiskt rösten mer när det finns ett bakgrundsbuller. Lärare med röstproblem sänker rösten om rummets akustik ger dem stöd att göra det.

– Det här är en av de viktigare slutsatserna av vår forskning. Det förvånade oss, eftersom vi trodde att lärare utan röstproblem skulle använda det stöd för rösten som fanns i rummet. Men våra resultat visar att först kommer röstproblemen och sedan lär man sig att använda rummets akustiska förutsättningar, säger Jonas Brunskog.

Ett rum med bra stöd för rösten är alltså viktigt för de lärare som har problem med sin röst.

– För läraren innebär det att han eller hon bör stå nära den svarta tavlan. Ju närmare man står, desto mer stöd får man.

Efterklangstiden får inte bli för kort

En annan viktig slutsats är de mått forskarna kommit fram till när det gäller efterklangstid och volymen på rummet. Genom att mäta röststöd och rumsförstärkning kan man räkna ut hur lång efterklangstiden ska vara i ett typiskt klassrum.

– Även för lyssnaren måste det finnas lite efterklangstid kvar. Man kan alltså inte dämpa rummet för mycket. Utrymmet där man kan göra det så bra som möjligt ljudmässigt för både talare och lyssnare, blir mindre ju fler personer som är i rummet. Det går en gräns vid ungefär 40 personer. Är det fler bör den som pratar använda ett högtalarsystem.

Nu vill Jonas Brunskog och hans kollegor utveckla verktyg för att diagnosticera röstproblem.

– Det är spännande med tvärvetenskap när det fungerar så här bra. Vi rumsakustiker har samma mål som logopederna men utan varandras kompetens hade vi inte nått fram. Nu hoppas vi på att göra fler projekt tillsammans.

Lärare i dålig akustik trivs sämre

Akustiken påverkar inte bara lärarnas röst. Det har också betydelse för lärarnas trivsel. Och även om efterklangstiden inte får bli för kort, får den heller inte vara för lång. Jesper Kristiansen seniorforskare vid Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø i Köpenhamn har lett ett forskningsprojekt som visar att lärare som undervisar i lokaler med allt för lång efterklangstid tycker att de saknar energi. De vill oftare byta jobb oftare än kollegor som jobbar i lokaler med kortare efterklangstid.

283 lärare från tio grundskolor i Köpenhamn medverkade i undersökningen. Intresset för att byta jobb är sex gånger högre bland lärare som undervisar i lokaler med lång efterklangstid än hos dem som undervisar i lokaler med kort efterklangstid. Lärare som utsätts för oväsen under minst en fjärdedel av sin arbetstid är mindre motiverade och kännare sig tröttare än kollegor som inte upplever lika mycket oväsen.

– I våra undersökningar av arbetsmiljön i Danmark är lärare är en av de grupper som oftast uppger att de har problem med buller. I den här studien ville vi undersöka vilka psykologiska effekter det får att arbeta i dålig akustik, säger Jesper Kristiansen.

Forskningen anpassad efter traditionell undervisning

Det finns mycket forskning om buller i skolan, men man har framför allt intresserat sig för hur eleverna påverkas. Forskningen har utgått från en traditionell undervisningssituation där läraren står längst fram och talar till eleverna. Idag arbetar eleverna ofta själva eller i smågrupper.

– Om eleverna inte hör vad läraren säger, så lär de sig mindre och det blir ett samhällsekonomiskt problem. Men om lärarna inte trivs, så lär sig eleverna också mindre, säger Jesper Kristiansen.

I nästa forskningsprojekt ska Jesper Kristiansen studera arbetet på en skola i Århus under två år, där man ska se om lärarnas trivsel ökar när man bygger om ljudmiljön.

– Vi hoppas kunna visa att lärarnas och elevernas trivsel ökar när den akustiska miljön blir bättre. Det är viktigt att lokalerna stöttar den pedagogik lärarna använder, så att inte de fysiska omständigheterna dikterar vilken pedagogik som är möjlig.

Text: Ragnhild Larsson, 16 april 2014

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Fyra sätt att främja återhämtning

Det går att skapa en arbetsmiljö som minskar risken för att medarbetarna ska drabbas av utmattningssyndrom. En del insatser är enkla att genomföra. Att jobba systematiskt med arbetsmiljön lägger grunden…

Så lyfter de varandras bästa sidor på jobbet

Doften av nystekt strömming sprider sig på det särskilda boendet Blidösundsgården i Stockholms skärgård. Utanför köksfönstret länsar en segelbåt norrut i solgasset. – Det är karma att få arbeta här,…

De vill förändra kulturen på jobbet

Rättspsykiatrin i Västra Götalandsregionen satsade på att förändra kulturen på arbetsplatsen. – Vi har blivit mycket mer medvetna om hur svårt det är med kommunikation, säger Eirini Alexiou, verksamhetschef. Rebecka…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...