Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, och doktoranden Linda Rolfö.

Företagshälsovården kan vara ett stöd för den arbetsplats som planerar nya lokaler. Men det är de som arbetar i verksamheten som är de verkliga experterna på sin egen arbetsmiljö. Det menar Jörgen Eklund, professor i ergonomi på KTH, och doktoranden Linda Rolfö.

Foto: Åsa Hammar

Bygga nytt? Ta hjälp av företagshälsovården

Företagshälsovården kan vara en bra samarbetspartner för den arbetsplats som planerar nya lokaler. Forskarna Jörgen Eklund och Linda Rolfö berättar hur det kan gå till, på arbetsmiljöeventet Gilla Jobbet.

Jörgen Eklund är professor i ergonomi på KTH:s skola för teknik och hälsa. Han ansvarar för ett forskningsprojekt om företagshälsovårdens roll vid planeringen av nya lokaler. Med i projektet är också doktoranden Linda Rolfö.

De båda berättar om sin forskning på arbetsmiljöeventet Gilla Jobbet på Stockholmsmässan den 22 oktober.

– Vi vill utveckla metoder och verktyg för företagshälsovården, så att de kan stödja företag och organisationer när de ska utforma nya lokaler, säger Jörgen Eklund.

Vi vill utveckla metoder och verktyg för företagshälsovården, så att de kan stödja företag och organisationer när de ska utforma nya lokaler

Det finns ett intresse hos företag och organisationer att göra rätt från början när man ska bygga nya lokaler, menar Jörgen Eklund.

– Här skulle företagshälsovården kunna spela en stor roll. De flesta som planerar nya lokaler är inte experter på just ombyggen. Då kan en kunnig person från företagshälsovården vara till stor hjälp, en som vet hur man kan göra för att få till lokaler som är funktionella både när det gäller verksamheten och arbetsmiljön.

Anställda är de verkliga experterna

Samtidigt får man se upp så att inte företagshälsovården tar monopol på rollen som experter.

– Det är de som arbetar i verksamheten som är de verkliga experterna på sin egen arbetsmiljö och vet vad som är viktigt för dem. Delaktighet för de anställda är A och O, säger Jörgen Eklund.

Jörgen Eklund och Linda Rolfö genomför fallstudier inom tre områden inom ramen för forskningsprojektet. Det gäller ett IT-företag, en vårdavdelning på ett sjukhus och en tillverkningsindustri.

Det är IT-företaget de kommit längst med. De planerar för ett aktivitetsbaserat kontor utan fasta platser.

– De anställda har själva fått skriva en aktivitetslogg under en arbetsvecka för att beskriva sitt arbete, och har fått svara på enkäter om hur de upplever sin arbetsmiljö och vilka önskemål de har när de ska byta lokaler. Vi har också intervjuat de anställda, säger Linda Rolfö.

De anställda får en enkät ett drygt halvår innan flytten, och en strax innan flytten som sker i oktober 2015. Efter ett år i de nya lokalerna får de besvara ytterligare en enkät om hur det har gått med lokalbytet.

Forskarna gör också enklare avstämningar med mindre enkäter mellan dessa tre tillfällen. Efter varje enkät sammanställer de svaren och berättar för de anställda på IT-företaget vad gruppen har svarat. Företaget har inför flytten anlitat två personer från företagshälsovården, som arbetar med undersökningarna på plats.

Utgår från tre perspektiv

I sitt arbete med att ringa in vad som kan behövas i nya lokaler utgår Linda Rolfö och Jörgen Eklund från tre olika perspektiv: de aktiviteter som ska utföras i lokalerna, hur organisationen fungerar och medarbetarnas individuella behov.

Alla arbetsuppgifter och aktiviteter passar till exempel inte i ett öppet kontorslandskap. Inom missbruksvård och kriminalvård jobbar man mycket med sekretess. En kommunal planavdelning skulle däremot kunna fungera i en sådan miljö. Där behöver man kunna prata med varandra ofta, och ingen tredje person riskerar att komma i kläm.

När det gäller organisationen kan det handla om vilken arbetsplatskultur man har. Är det okej inom organisationen att använda den plats som är mest relevant för arbetet, hos uppdragsgivaren, hemma eller på kontoret? Och vilka fördelar och nackdelar finns det med att chefen sitter i landskapet med sina medarbetare, istället för i ett eget rum?

Utgår bland annat från individuella behov

Företagshälsovården behöver också undersöka förutsättningarna för varje individs specifika behov inför ett byte till exempelvis ett öppet kontorslandskap.

– Folk har olika behov. Några klarar att koncentrera sig trots prat och andra störningar, andra behöver total tystnad, säger Linda Rolfö.

– Vår utgångspunkt är att anpassa miljön istället för människan. Men man ska inte glömma bort att människor kan förändras, att man delvis kan öva upp nya förmågor. Det är något man forskat väldigt lite om, säger Jörgen Eklund.

Text: Åsa Hammar, 06 oktober 2014

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...