Hörselexperterna Anders Kjellberg, Högskolan i Gävle och Stig Arlinge, Linköpings universitet, är överens: Att uppfatta tal i bullriga miljöer är både svårt och tröttsamt.

Foto: Jan Vejstad

Åtgärder mot bullret på jobbet kan spara miljoner

Bra akustik, vilrum och tid för återhämtning är lönsamt – och får medarbetarna att må bättre. Men glöm inte att informera om insatserna. Det är huvudbudskapet i två kunskapsöversikter från Arbetsmiljöverket.

De två översikterna heter Störande buller i arbetslivet och Hörsel och hörselskador i arbetslivet. I en faktaruta efter den här artikeln finns en rad resultat kort sammanfattade och där finns också länkar till rapporterna – och till ett program (app) som gör att man kan använda sin egen smarta telefon som ljudmätare.

Ohälsa även av buller som inte skadar hörsel

En av forskarnas slutsatser är att det är svårt att skilja på bullerkänslighet och allmän negativitet.

– Forskningen visar att vi störs mer om vi ogillar ljudkällan eller tror att den går att göra något åt. Därför är det viktigt att ta hänsyn till medarbetarnas allmänna inställning till jobbet, säger Staffan Hygge, professor vid Högskolan i Gävle.

Lärare, pedagoger och anställda inom vården upplever ofta ohälsa på grund av buller. Men enligt forskarna arbetar de i miljöer vars ljudnivå sällan eller aldrig når upp till gränsvärdet 85 dB(A) som är ett vanligt gränsvärde för hörselskada.

– Däremot är de beroende av att uppfatta och minnas vad som sägs. Och den förmågan mäter inte ett vanligt hörseltest, ett tonaudiogram, säger Stig Arlinger, professor vid Linköpings universitet.

Olika upplevelse trots samma testresultat

Enligt honom är det heller inte ovanligt att personer med identiska resultat vid hörseltestet upplever helt olika problem i verkligheten.

– Att vi kan uppfatta rena toner inom vissa frekvenser säger inget om hur mycket vi behöver anstränga oss för att minnas och förstå det som sägs, säger han.

Han hänvisar till djurförsök, som visar att nuvarande test kan missa allvarliga skador inne i örat. För att inte ta några risker förespråkar han därför att dagens gränsvärde 85 dB(A) sänks till 80 dB(A).

– Det låter så inte mycket, men en minskning med 3 dB innebar en halvering i effekt, säger han. Men det är en svår pedagogisk uppgift att förklara detta.

Alla följer inte lagen vid skolbygge

I väntan på nya riktlinjer går det dock att göra en hel del. Den första och viktigaste åtgärden är att minska bullerkällan.

– I skolan skulle mycket vara vunnet om alla som bygger och inreder lokaler följer de lagar och riktlinjer som finns, säger Staffan Hygge.

Han betonar att efterklangtiden betyder mycket för vad människor får för känsla i ett rum. Bättre belysning är ett annat enkelt sätt att minska ljudstressen:

– Att se ansiktet på den som talar gör det mycket lättare att uppfatta det som sägs.

När det gäller förskolor och barns röster och ljud mynnade det AFA-finansierade projektet Buller och stress inom förskolan nyligen ut i tolv åtgärder för bättre ljudmiljö. Val av leksaker, ljuddämpande bord och vilrum för pedagogerna är några exempel.

Vi störs mer om vi ogillar ljudkällan eller tror att den går att göra något åt

Forskningen visar vidare hur tröttsamt det är att behöva anstränga sig för att inte bli distraherad. Ansträngningen att höra och förstå gör också att vi minns sämre. Särskilt tröttande är det när vi läser och skriver och utför andra kognitiva uppgifter.

– När aktiveringsnivån stiger orkar vi till slut bara koncentrera oss på det allra viktigaste. Eftersom ovidkommande ljud tar samma processer i anspråk som själva arbetsuppgiften, blir vi trötta även om vi inte drabbas av nedsatt hörsel, säger Anders Kjellberg, professor vid Högskolan i Gävle.

Rösten som arbetsredskap

Personal inom skola och vård kan ju inte använda hörselskydd. Därför är det viktigt att arbeta med andra metoder, som hörselvilorum, tid för återhämtning och insatser för att påverka attityder och ljudklimat på jobbet.

För lärare och pedagoger är det ett extra dilemma att de – tillsammans med en tredjedel av alla yrkesverksamma – använder rösten som arbetsredskap. För dem kan utbildning i röstanvändning vara ytterligare ett hjälpmedel. Det är både dyrt och svårt att mäta röstansträngning. Men enligt forskarna är en god början att låta människor själva fylla i ett skattningsformulär. Det ger en första bild av hur många som uppvisar en diagnos.

Det lönar sig att förebygga

Hittills finns inte mycket forskning om ekonomiska vinster med bullerbekämpning. Men de studier som finns visar att det lönar sig att förebygga. En norsk studie (Gjestland 2007) har tagit fram metoder för att beräkna kostnader på grund av ohälsa orsakad av buller. Andra beräkningar antyder att en procents produktionsbortfall för 100 000 pedagoger i förskolan kostar runt 600 miljoner kronor.

– Vi skulle kunna göra mycket förebyggande insatser för en bråkdel av de pengarna, konstaterar Staffan Hygge.

FAKTAForskningsrön om buller och hörsel

  • 35 procent av alla yrkesverksamma män upplever buller som sitt största arbetsmiljöproblem.
  • 8 procent av alla yrkesverksamma kvinnor upplever buller som sitt största arbetsmiljöproblem.
  • Östrogen gör att kvinnor i allmänhet behåller hörseln längre än män.
  • Det finns stora skillnader i individuell känslighet för hörselnedsättning.
  • Vibrationer och ärftlighet påverkar troligen känsligheten för hörselskador.
  • Tinnitus har inget påvisbart samband med hörselnedsättning.
  • Impulsbuller (larm, skott, slag, smällar) ökar risken för hörselnedsättning.
  • Det är osäkert om en tidigt grundlagd bullerskada ökar eller minskar den åldersrelaterade hörselnedsättningen.
  • Visst stöd finns för båda tolkningarna. Personer som använder hörapparat löper troligen inte större risk än andra att få sämre hörsel med åren.
  • Musikers arbetsmiljö ökar risken för tinnitus och extrem ljudöverkänslighet (hyperakusis).
  • Musikers arbetsmiljö orsakar sällan hörselnedsättning.Ljudmiljön i skolor och förskolor ligger sällan över riktvärdet 85 dB(A).
  • Tinnitus kommer ofta med åldrande och försämras av stress och trötthet.
Text: Birgita Klepke, 16 april 2014

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?