– Vi har velat hålla tröskeln låg för projekten i Arbetsmiljölyften, det handlar om att på enklaste möjliga sätt beskriva vad man vill göra, förklarar Christine Engius, projektledare.

Foto: Mats Utbult

Miljardbyggen ger miljonlyft för arbetsmiljön

Fler än 100 arbetsmiljöprojekt – här finns en växande guldgruva med idéer och inspiration för vårdens chefer och skyddsombud. I Stockholms läns landstings storsatsning Arbetsmiljölyftet samverkar parterna nära och de satsar nu stort på att sprida resultaten, bland annat med hjälp av korta filmer som man kan visa på arbetsplatsträffar.

Filmerna går att se på en nätplats, arbetsmiljolyftet.ringla.nu där det också finns korta beskrivningar av projekten. Man kan söka projekt på olika sätt, på tema eller geografisk hemvist.

Lejonparten av Arbetsmiljölyftets pengar har gått till att frigöra anställda att arbeta med projekten, genom att ta in vikarier. Många gånger har medarbetare jobbat halvtid i sitt vanliga jobb, och halvtid med projektet.

I ett reportage berättar vi här på Suntarbetsliv om ett Arbetsmiljölyftsprojekt, Mindre stress och mer koll med vårdlag på akuten, och vi återkommer framöver med många fler.

Arbetsmiljölyftet hänger ihop med Framtidsplanen, som är landstingets gigantiska satsning under tio år på sjukhusbyggen och förändrade arbetssätt. Målet för Arbetsmiljölyftet är att förstärka och utveckla arbetsmiljöarbetet när man genomför Framtidsplanen.

Det kan ju låta mycket med 150 extra arbetsmiljömiljoner, men det är bara knappt tre promille av Framtidsplanens 51 miljarder!

I allt flyttande är det inte bara lokalerna som kommer att vara nya.

Förslag från arbetsplatsen

Projektledaren Christine Engius, tidigare personalchef på Södersjukhuset, berättar att parterna har ställt upp två huvudkrav för att man ska ge pengar till ett projekt:

• Det ska inte vara något som man ändå ska göra, utan vara kraftsamlingar utöver ordinarie och löpande arbetsmiljöarbete.

• Förslagen ska komma från arbetsplatsen. Chefer och skyddsombud ska arbeta fram ansökan tillsammans.

– Vi har velat hålla tröskeln låg: det handlar om att på enklaste möjliga sätt beskriva vad man vill göra, förklarar hon.

Variationen mellan innehållet i projekten är stor. Några berör hur ny teknik förändrar arbetet för vissa yrkesgrupper som medicinska sekreterare, eller anställda som arbetar med transporter av patienter och hantering av textilier (kläder, lakan etc).

Men flertalet handlar om arbetsmiljöfrågor som är kopplade till att man håller på att förändra arbetssätt i vården, med snabbare patientflöden, färre sängplatser, mer patientcentrerad vård med mer och bättre samverkan mellan olika enheter och organisationer, både inom och mellan dagens förvaltningar. Man talar om ”nätverkssjukvård”.

I allt flyttande är det inte bara lokalerna som kommer att vara nya.

– En del personalgrupper som arbetat nära varann kommer att splittras, samtidigt som andra kommer att få nya som de ska dela lokaler med. Det här kommer att bli bra och enklare för patienterna, men i början kan det säkert bli knepigt för många som arbetar i vården, säger Christine Engius.

Därför är ett viktigt tema: Hur ska man tänka när man flyttar in i nya lokaler, hur ska man göra för att komma sams?

Ett annat är: vad behöver man för ytterligare kunskaper, och hur ska man organisera sig, när man står inför att möta andra patientgrupper, än dem som man har varit van vid att möta?

När vården blir mer patientcentrerad – vad betyder det för arbetsorganisationen, och för samspelet mellan vårdens yrkesgrupper?

Det här kan kanske låta som mer verksamhetsutveckling än arbetsmiljöprojekt. Men såväl arbetsgivare som fackförbund lyfter fram hur patientsäkerhet och de anställdas säkerhet hänger nära samman med varann. Oron för att patienter ska råka illa ut är, enkelt uttryckt, ett arbetsmiljöproblem. Och det finns genomgående en mycket nära koppling till de nya arbetsmiljöföreskrifterna om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön OSA. Det handlar om sådant som tydliga roller och arbetskrav, och om riskerna för ohälsosam arbetsbelastning.

OSA–föreskrifterna tar ju också upp frågan om ohälsosam arbetstidsförläggning, och några projekt handlar om arbetsmiljö och arbetstid.

Många diskussioner om gråzonsprojekt

Gunilla George250Det har varit en verklig samverkan mellan parterna, på alla nivåer, säger Gunilla George, som är vice ordförande i Vårdförbundets stockholmsavdelning och facklig företrädare i Arbetsmiljölyftet:

– Vi har haft stora möjligheter att påverka, från att ta fram grunden och peka ut vart vi vill nå, till återkommande diskussioner under hela vägen om vi får vi ut det vi ville. Efterhand har vi tillsammans skruvat och ändrat. Och vi har verkligen haft stort inflytande över vilka projekt som blivit godkända, ibland efter livliga diskussioner där vi ibland vann och ibland förlorade.

– Det är viktigt att ha med den lokala kunskapen och att alla är delaktiga när det gäller att genomföra förändringar, så att man kan använda de anställdas kraft och vilja att förbättra och förändra.

– I början var det många ansökningar om sådant som låg nära det som borde rymmas inom det vanliga systematiska arbetsmiljöarbetet, det finns ju en gråzon här. Detta har vi haft många diskussioner om.

Det handlar bland annat om att få möjlighet att skaffa in viss teknisk utrustning. I några gråzonsfall blev det projekt som Gunilla George tycker har givit bra och användbara resultat.

– Vi har också arbetat med att sammanföra likartade projektförslag från olika sjukhus, så att det inte blir parallella spår, och för att uppmuntra att man tänker nytt och annorlunda i projekten.

Ett tema i ansökningarna. som hon tycker är viktigt, är hur man hanterar hot och våld. Det har handlat både om fysiska förändringar av lokalerna, och utveckling av sättet att arbeta.

– Nu i sista omgången, för 2017, har vi efterlyst projekt som handlar om att få ett bra samarbete mellan olika verksamheter, som mellan olika förvaltningar och bolag, säger Gunilla George.

Samverkan en avgörande framgångsfaktor

De har också efterfrågat projekt som går in för att sprida lyckade lösningar. Vårdvärlden är stor och hon talar om utmaningarna med att man ofta ”jobbar i sitt eget spår, inne i det traditionella stuprörstänkandet”. En del tidiga projekt handlar om att hämta in och införa arbetssätt, som redan varit använt på annat håll, men utanför den egna sfären.

Lars D250Lars Dahlberg, arbetsgivarstrateg på landstingsstyrelsens förvaltning (och med en bakgrund som landstingsråd), följer Arbetsmiljölyftet med stort intresse. Han lyfter fram samverkan mellan parterna kring projekten som en avgörande framgångsfaktor.

– Som arbetsgivare kan man fundera över om samverkan är en omväg för att genomföra en idé man har. Men jag menar att i grunden handlar samverkan om att ta till sig den kunskap som finns hos medarbetarna, och en förutsättning för att medarbetarna ska bidra till utvecklingen och vara positiva till den förändring som det handlar om.

Han konstaterar att för varje projekt som fått stöd finns det två som inte fått det, fastän det varit goda idéer om arbetsmiljöförbättringar som parterna kommit fram till lokalt.

Vi kommer att undersöka hur det har gått med alla dessa idéer, för att se om de ledde till något utvecklingsarbete även om de inte fick stödet.

Landstinget har även bett forskare vid Centrum för arbets- och miljömedicin att följa och utvärdera fjorton Arbetsmiljölyftsprojekt, även efter projekttiden.

Det stora och växande intresset för att starta projekt är förstås en grund för förhoppningar om att det kommer att bli en ny Arbetsmiljölyftomgång från 2018 och framåt. Men det finns inga politiska beslut om den saken än.

 

Text: Mats Utbult, 18 oktober 2016

Senaste artiklar

Tillit gav bättre arbetsmiljö i socialtjänsten

Socialtjänsten i Nyköping har satsat på dialog och tillit i organisationen. Nu får socialsekreterarna mer stöd, stressen har minskat och introduktionen har blivit bättre. I maj 2015 samlades politiker, chefer…

Så tar du ansvar för inhyrdas arbetsmiljö

I kommuner och landsting blir det allt vanligare med inhyrd personal när det är svårt att få tag på exempelvis sjuksköterskor och socialsekreterare. Men det är inte helt lätt att…

5 steg till ökad arbetsglädje i Habo

Nöjdare medarbetare och färre sjukskrivningar. Det blev resultatet för äldreomsorgens projekt Arbetsglädje i Habo kommun. – Mycket handlar om att förbättra samarbetet, säger skyddsombudet Jeanette Lundberg, Kommunal. Hur kan vi…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kvinna sover i soffa med vita kuddar och grå filt. Fönster i bakgrunden med mörk natt utanför. Till artikel om dygnsvila.

Ny forskning om dygnsvila

Inom vården är det vanligt med kort tid för vila mellan arbetspassen. Hur påverkar det hälsan hos de anställda och...