Trucken på sjukhuset gav dem nytändning i jobbet

21 november 2016 Lästid: 7 min
Tre personer ler i sjukhuskläder och står i en mörk korridor.
Patienttransportörerna Sara Alsterlund, Christer Berggren och Mathias Forsman gjorde ett arbetsmiljölyft när de fick möjlighet att skaffa en sängtruck.

Foto: Bo Silfverberg

– När jag kör trucken blir det som att ta paus och vila från mitt vanliga, rätt monotona arbete med att rulla sängar genom kulverten, säger Mathias Forsman, patienttransportör på SÖS i Stockholm.

Fartvinden drar kring öronen när jag som provåkande reporter hukar i patientsängen som far fram genom kulverten. Det är härligt. Lätt hisnande blir det även utan hög fart, särskilt vid lunchtid, i en lång backe ner mot 80-avdelningarna och matsalen. Det vimlar av folk att antingen bromsa för eller att möjligen köra slalom emellan.

Det är just den här backen som är bakgrunden till att man köpt in en truck till enheten för patienttransporter. Det är medarbetare på den enheten som transporterar patienter när de till exempel ska på undersökningar. De står inte för alla förflyttningar, exempelvis sköter sjukvårdspersonal från berörda avdelningar sköter transporter av akut sjuka patienter med dropp och vårdapparatur.

köpa en sängtruck kom att betyda mer än att köpa en truck

Ombyggnad förändrade behoven

339x250truckbild-sosAtt köpa en sängtruck till enheten kom att betyda mer än att köpa en truck. Arbetet har blivit om inte nytt, så åtminstone rejält annorlunda. Arbetsinnehållet är vidare, konstaterar Mathias Forsman, skyddsombud för Kommunal, Christer Berggren, enhetsledare och Sara Alsterlund, chef över enheten, tillika chefssjuksköterska på akutmottagningen.

Landstinget bygger för närvarande ut Södersjukhuset för att kunna ta emot omkring 50 000 fler patienter om ett par år. I det sammanhanget behövde man evakuera fyra vårdavdelningar. Verksamheten vid dessa flyttade förra året till avdelningar i en annan del av sjukhuset, nedanför backen. Från några enstaka ökade de dagliga transporterna upp- och nedför lutningen till omkring 30.

Inom enheten för patienttransporter hade man tidigare resonerat om att skaffa en sängtruck. De tyckte då inte att det var motiverat när det var transporter på plan mark av moderna och lättrullande sängar – men nu blev det annorlunda.

De köpte 2015 en sängtruck, tillsammans med ändamålsenliga arbetsskor, med ekonomiskt stöd från Arbetsmiljölyftet inom Stockholms läns landsting (läs mer i artikeln Vårdens miljardbyggen ger miljonlyft för arbetsmiljön). Samtliga tillsvidareanställda patienttransportörer fick truckförarutbildning.

”De flesta tycker att det är roligt”

243x300-sangtransport-sosSara Alsterlund betonar att enhetens personal ger mycket mer till patienten än själva resan. I den kontakt som transportörerna har med patienten kan det finnas både tröst och lindring av rädslor och farhågor.

– Jo, man kan ju märka att någon blir glad genom att få tänka på något annat, säger Mathias Forsman.

En sängtruck dundrar fram med sina hårda hjul mot betonggolvet. Det är inte lätt att föra ett samtal med den som kör. Frågan är om transportören med trucken blir mer av en knapptryckare än en mänsklig kontakt?

– Visst blir det annorlunda, säger Christer Berggren. Du måste koncentrera dig på körningen och du hör aldrig vad patienten säger. Men man kan stanna till och världen går inte under för att det går några minuter då du inte kan prata. Det kan du i stället göra när du åker upp i hissen till avdelningen dit patienten ska.

– Någon enstaka patient kan tycka att det är lite otäckt, förklarar Mathias Forsman, men då tar jag det lite långsammare. Men min erfarenhet är att de flesta tycker att det är roligt. Jag har varit med om att patienter försöker filma och lägga ut det på nätet ut det under transporten.

Ökad trivsel

Avsikten med att köpa in en sängtruck var bland annat att minska risken för förslitnings- och belastningsskador, förebygga ohälsa, minska sjukfrånvaron och att öka arbetstrivseln. Med snart ett och ett halvt års erfarenhet är det tydligt att man mår mycket bättre efter en arbetsdag när trucken underlättat arbetet, konstaterar Mathias Forsman.

– Man kan bli rätt slutkörd om man inte använder trucken, när man kör patienter från de här avdelningarna nedanför backen. Så ur ett hälsoperspektiv har det blivit en förbättring.

Övriga parametrar är svåra att mäta efter så kort tid och i en så liten grupp. Det har även skett andra arbetsmiljösatsningar inom sjukhuset som påverkat. Bland har man på enheterna utsett hälsoinspiratörer, Mathias Forsman är en av dem, och ryggombud.

Men arbetstrivseln har uppenbart ökat trots att det bara handlar om en truck. Den använder de huvudsakligen i den sugande backen till evakueringsavdelningarna. Fortfarande går de flesta patienttransporterna till som förr, även de flesta i backen.

Man fick lära nytt

Sara Alsterlund ser en väsentlig förklaring i att gruppen fått del av utbildning och tagit del i utveckling på ett nytt sätt.

– Det har inte funnits utbildningar eller utvecklingsområden för patienttransportörer i samma omfattning som för andra personalkategorier på sjukhuset. Vi har haft de årliga utbildningar som vi ska ha, hjärt- och lungräddning med mera, men nu fick man plötsligt lära sig något nytt, att vara duktig på det och stötta varandra.

Det fanns en skepsis. Somliga tyckte först att det var besvärligt och tidskrävande att använda trucken; att det gick snabbare att gå som vanligt. Alla har sina inlärningsprocesser och vissa är osäkra ett tag inför det som är nytt. Det är inte helt lätt, innan man är van, att manövrera trucken säkert och utan obehag för patienten eller andra i kulverten.

– Jag var rädd i början när jag skulle köra patienter, säger Mathias Forsman. Man vill ju göra ett så säkert intryck som möjligt på ett sjukhus och det är svårt om man inte är säker. Man behövde träna mycket innan man började köra patienter.

Men efter osäkerheten i början uppstod snart ett nytt problem: i stort sett alla ville köra trucken. Enheten prövar därför olika arbetsmodeller för att arbetet ska bli både effektivt och rättvist

En tydlig arbetsmiljökultur

Truckens batteri är tungt att bära, man ska använda transportvagn. Det finns trafikrisker med att köra bland personal och patienter i trånga kulvertar. Man måste ha utbildning och tydliga rutiner ska följas. Allt detta gör man, förklarar Sara Alsterlund, för det har uppstått en tydlig arbetsmiljökultur i gruppen.

Den kom inte automatiskt med trucken, men samtidigt. Mathias Forsmans roll som hälsoinspiratör är en viktig bidragande faktor. Hans roll är att upplysa arbetskamraterna om att det finns hälsoteam och sjukgymnast att tillgå och ett gym att besöka på arbetstid.

– Men ibland är det lite svårt att motivera kamraterna, säger han. När det är mycket att göra reagerar folk om någon inte är på arbetsplatsen.

– Vi planerar att lägga in friskvård i schemat, säger Christer Berggren. Då finns det en ersättare för den som vill gå till gymmet. Vill man inte så blir det en man mer i gruppen, och det är ingen skada skedd med det.

– Vi vill inte tvinga någon, men det ska finnas möjlighet, säger Sara Alsterlund. Jag hoppas att vi ska kunna sprida tänkandet att gruppen långsiktigt blir starkare ju fler som utnyttjar möjligheten till friskvård.

– Det är inte helt fel att trucken är lite svår att hantera och att den kräver koncentration, konstaterar Christer Berggren. Det har bidragit till att medarbetarna blivit mer engagerade i jobbet.

Filmer om och presentationer av projekt finns på Arbetsmiljölyftets nätplats.

Tips

Arbetsmiljölyftets projekt i siffror
• Arbetsmiljölyftet har sjösatt 133 projekt för 150 miljoner under 2014-2019.
• 35 av dessa är klara hösten 2016.
• Storleken på stöd har hittills varierat stort, mellan 50.000 kr till de minsta och 20 miljoner kr till de största.
• I genomsnitt innebär det 1.4 miljoner kr per projekt.

Text: Bo Silfverberg