Jonas Gumbel, programansvarig för området hälsa på Stiftelsen svensk industridesign, Svid.

En designer som ska utforma något utgår alltid ifrån en användare – och inom vården och omsorgen är användaren en patient eller brukare, menar Jonas Gumbel, programansvarig för området hälsa på Stiftelsen svensk industridesign, Svid.

Foto: Privat

Tänk som en designer för bättre vård och arbetsmiljö

Låt patienter och personal tänka som en designer när de utformar vård, det frigör tid och ökar arbetsglädje, hävdar Jonas Gumbel. Han arbetar med området ”Hälsa” på Stiftelsen Svensk industridesign.

På Karolinska sjukhuset tog de hjälp av designers när de gjorde om sin akutmottagning. Genom relativt billiga förändringar förbättrade de själva mottagandet för besökarna. Dessutom fick besökarna mer information om väntetider eftersom ovissheten är det som skapar mest irritation.

Resultatet blev att antalet frågor till de anställda minskade och detta har skapat tid till andra uppgifter. Även mängden våld och hot har minskat efter omgörningen.

Jonas Gumbel är programansvarig för området Hälsa på Stiftelsen svensk industridesign (Svid). Han förklarar att en designer som ska utforma något alltid utgår ifrån en användare – och inom vården och omsorgen är användaren en patient eller brukare:

– Skapar man vård som stämmer med deras behov, så händer det saker för de anställda också. När de utför arbete som verkligen på riktigt spelar roll för patienten, så ger det en större arbetsglädje.

Tillsammans med SKL driver Svid ett initiativ för att öka patient- och brukarmedverkan vid utformning av vård och omsorg.

— Vi har en åldrande befolkning samtidigt som vi har färre i arbetsför ålder. Dessutom erbjuder vården och omsorgen fler behandlingar och mediciner i dag. Det betyder att vi måste använda våra resurser på ett smart sätt, säger Marie Pernebring, projektledare vid SKL.

För att lyckas med det behöver patienter gå från att vara passiva mottagare av vård till aktiva medskapare. De anställda är förstås också med och skapar vården. Marie Pernebring understryker att det betyder att de som ytterst jobbar med patienterna måste få mer förtroende och ansvar att utforma vården.

Anställda känner att de kan göra ett bra jobb när de bidrar med sina kunskaper

Vårdgivarna måste få mer ansvar att utforma vården

Jonas Gumbel som har en bakgrund inom vård och omsorg, bland annat som chef, berättar att patient- och brukarråd är det vanliga sättet att ta in vårdtagarnas synpunkter, när man ska utveckla en verksamhet. Men oftast är det först i slutet av förändringsprocessen som rådet får tycka till.

— Problemet är att man då redan kan ha byggt in en mängd mindre eller större fel i lösningen. Det är fel som kan göra att insatserna vi gör inte skapar det goda resultat vi önskar. Det leder i sin tur till ökade kostnader, säger Jonas Gumbel.

Det är här design kommer in, genom att man låter brukare och patienter vara med redan i början av förändringsprocessen. De ser saker med andra ögon än de som jobbar inom vården. Genom att få in deras synpunkter blir vården utformad på ett sätt som verkligen skapar värde för dem som den är till för.

Hitta rätt nivå för varje person

Vården är normalt organiserad kring medicinska nischer, snarare än utifrån hur vi människor fungerar som helhet. Det har gjort att varje avdelning täcker en viss typ av vårdbehov, och erbjuder medicinsk behandling kopplad till det, oavsett hur patientens hela vårdbehov ser ut.

Genom att i stället utgå ifrån patienten kan man bygga upp vården kring hans eller hennes behov, i stället för att utgå ifrån hur de är organiserade. Det kräver att de som jobbar inom vården vill släppa in patienterna och brukarna.

— Patienten är med och bestämmer hur deras vård ska se ut. Han eller hon tar också beslut kring vilka insatser man behöver och blir också en aktiv utförare i vården. Som patient gör jag vissa moment i vården, medan de anställda gör andra, säger Jonas Gumbel.

Utgångspunkten är att patienten vill och kan ta ansvar. Ett exempel på det är självdialys, som funnits ett tag. Där finns en trappa där patienterna i olika steg kan gå framåt för att bedöma vilket ansvar som de kan ta. I England har de länge utvecklat stöd till egenvård och undersökningar visar att kvalitén blir bättre.

Men det kräver flexibilitet av vårdgivarna för att hitta rätt nivå för varje person och göra en avvägning mellan vilken vård som de själva ska ge och vilken vård patienten själv kan utföra. Vård- och omsorgspersonal behöver bli duktiga på att känna av vilket stöd patienten vill ha och behöver.

— Problemet är att de anställda kan uppleva att patienter blir ett hinder när de börjar ifrågasätta vården. Som expert kan jag tycka att jag egentligen vet vad som är bäst för en viss person, säger Jonas Gumbel.

Mer coachande experter

Men genom att ställa enkla frågor eller visuellt förmedla information kan de anställda enklare förklara för patienten hur de tänker och förklara vilka förutsättningar som finns. Läkarnas och sjuksköterskornas traditionella expertroller blir utmanade när patienten är med och utformar och utövar vården. Expertkulturen kan vara det största hindret för att uppnå patient- och brukarmedverkan. Det är ju när man bidrar med sin expertis som de anställda känner att kan göra ett bra jobb. Men för att engagera och ta hjälp av patienter och brukare i vården behöver specialisterna bli bättre på att coacha och stötta.

— Det finns personer som är superduktiga på att involvera och samverka med brukare och de ska få erkännande för det. Vi behöver morötter i de ekonomiska systemen, så att de som är duktiga på detta också blir belönade, säger Jonas Gumbel.

Text: Teres Hallman, 05 mars 2014

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?