Sjuksköterskan Jeanette Dalbom och avdelningschef Annika Carlson tillsammans med en patient på Centralsjukhuset i Karlstad.

Sjuksköterskan Jeanette Dalbom och avdelningschef Annika Carlson tillsammans med en patient på Centralsjukhuset i Karlstad.

Foto: Petter Koubek för Vårdfokus

Finalist med ett arbetssätt som minskar stressen

– När du får jobba koncentrerat och ostört med det du ska göra minskar stressen och arbetsglädjen ökar. Och det blir inga allvarliga konflikter eftersom vi har speglingar varje dag av hur jobbet har varit, säger Annika Carlson, chef för en avdelning på Centralsjukhuset i Karlstad, som är en av tre finalister till Suntarbetslivspriset 2014.

– Som vårdanställd vill du ge patienten god vård och när du inte tycker att du kan ge den vård du önskar, går du hem och känner dig understimulerad och utarmad. Och omvänt: när du lyckas att göra ett bra arbete för patienterna, så är det också bra för de anställda, säger Annika Carlson.

Avdelning 6 är en kirurgisk akutavdelning med 26 vårdplatser och 45 anställda i tre vårdteam dagtid, och två nattetid. Den blev nyligen en ”hälsofrämjande arbetsplats”, certifierad utifrån krav från landstinget i Värmlands folkhälsoenhet.

Medarbetarenkäter visar att de anställda här ligger bra till när det gäller välbefinnande, enligt deras egna självskattningar. Landstinget i Värmland har som mål att antalet sjukfrånvarodagar i genomsnitt per anställd ska komma under 5 dagar och avdelningen ligger med god marginal under: 2,8 – år 2013.

Hur kommer det sig här nu då? Enligt Annika Carlson är huvudförklaringen att de på avdelningen sedan 15 år arbetar med ett arbetssätt som heter Patientnärmre vård (se vår faktaruta ovan och landstingets särskilda webbplats). Avdelningen var först i Sverige med att använda metoden, som har ursprung i Detroit, och numer är spridd på många håll i hela landet.

Bort från datorn och administrationen

En nyckelfråga i det här arbetssättet är att få sjuksköterskorna att komma bort från datorn och administrationen, och arbeta i arbetslag ihop med undersköterskorna nära patienterna. Den klassiska avdelningsexpeditionen finns inte längre.

Lejonparten av administrationen sköter nu en receptionist. Undersköterskor turas om att vara receptionist och växlar mellan den sysslan och det vanliga vårdarbetet, oftast veckovis. För en del äldre som arbetat länge i vården kan det vara en stor fördel att ägna en del av arbetstiden åt fysiskt lättare uppgifter, påpekar Annika Carlson.

Receptionisten är verkligen en spindel i nätet och det är stundtals tufft eftersom det kommer in akuta fall och ibland när det blir ett stort flöde kan bli ”ganska hett om öronen”. Men de som har jobbet har själva valt det och trivs med omväxlingen.

– Ute i nära anslutning till patientsalarna sker den löpande dokumentationen i smuttar, där det får plats två personer, en dator och en medicinvagn. Merparten av arbetet sker i salarna, och i pausrum där undersköterskorna och sjuksköterskorna träffas för att prata och besluta om det pågående arbetet.

Från parallellspår till gemensamma team

Den rent fysiska omläggningen, med avskaffandet av den traditionella avdelningsexpeditionen, kallar Annika Carlson för ”den hårda delen”. Men hon understryker att för att få det patientnärmre att verkligen fungera som det är tänkt, är det minst lika viktigt att arbeta med ”det mjuka”.

”Det mjuka” handlar i hög grad om relationerna och kommunikationen mellan de anställda, om en ständig uppföljning och dagliga och månatliga gemensamma reflektioner för att ständigt förbättra – utifrån en värdegrund om patientvården.

De har fått jobba mycket med yrkesrollerna för undersköterskorna och sjuksköterskorna, berättar hon:

– Av tradition har ju undersköterskorna jobbat tillsammans i bäddlag, medan sjuksköterskor har gått på ett parallellspår. Nu jobbar alla tillsammans i gemensamma lag och alla tycker att det är roligare och mer stimulerande. Alla känner patienterna bättre. Det blir en lugnare arbetsmiljö. Det beror på att vi gör rätt saker, genom att vi styr bort jobb med administration från dem som arbetar med patienterna.

Konkret innebär det exempelvis att de två sjuksköterskorna bara får tre till fem telefonsamtal per dag och person – och då är det samtal där det är nödvändigt att just de svarar. På avdelningen kommer det dagligen mellan 50 och 80 samtal, men Annika förklarar att de flesta av dessa handlar om sådant som röntgen och andra provtagningar, och frågor kring in– och utskrivningar. Nu tar dagens receptionist hand om allt detta.

De har inte fått ökad bemanning för att klara att arbeta patientnärmre.
– Vi har 1,2 per vårdplats och bemanningen är bland de lägsta i vår division, säger Annika Carlson.

Stämma i bäcken istället för i ån

Varje morgon träffar chefen alla anställda på ett kortare möte och sen planerar varje team dagen, med stöd av en checklista. De har informella avstämningar under dagens arbete. Vid dagens slut har de en stunds reflektion– för att stämma i bäcken istället för i ån.

– Små grejer kan bli stora, om vi inte tar upp dem direkt. Det gäller våga ta upp det som stör, och prata om varför det blev som det blev. Då blir det oftast inga stora saker och ingen behöver gå hem och vara grinig. Om det är något som har gnisslat löser det sig oftast då. Vanligen handlar det om bristande kommunikation i olika situationer, säger Annika Carlson. Mitt jobb som chef består därför inte längre i att lösa konflikter mellan anställda, så som det annars ofta är för chefer.

Oftast räcker det med en kvarts spegling. Om det hänt saker som de behöver lyfta, så avsätter de mer tid på så kallade reflektionsforum, som är en timme sista torsdagen i varje månad.

För att alla ska kunna vara med genomför de två reflektionsforum, och detsamma gäller de arbetsplatsträffar på en och halv timme, som de har var femte vecka.

– På arbetsplatsträffarna utgår vi mycket från det som kommit upp i reflektionerna. Vi går också igenom saker som kommit upp i de regelbundna enkäter som vi genomför. Vi tar upp mycket arbetsmiljöfrågor, men också sådant som sommarplaneringar och scheman, ”hårdvalutan” som ger ramen runt om arbetet, säger hon.

Vara nöjd även vid stressiga arbetstoppar

En nyckelfråga när det gäller arbetsmiljö och hälsofrämjande är den stress, som är oundviklig i den här typen av verksamhet:

– Ibland är det lugnt, ibland är det jättemycket och det går inte bemanna sig fri från topparna. Därför arbetar vi mycket med att hantera stressen och stötta vana sjuksköterskor, att lära sig att se att det man gör även i pressade lägen oftast är ”bra nog”, och att det gäller att vara nöjd också med det.

En gång om året går de igenom vad det är som återkommit på speglingar, reflektionsmöten och arbetsplatsträffar, för att se vad som genomgående har strulat, så att alla kan arbeta aktivt med detta under det följande året. Ett exempel är att man förändrade arbetet kring ronden, som hade varit en källa till stress och störning. De ändrade om utifrån olika prioriteringsordningar.

Dörrar att stänga och mer plats vid sängarna

Den fysiska arbetsmiljön kan bli bättre, konstaterar Annika Carlson. En framgång var att ventilationen, lagom till den heta sommaren 2014, äntligen började fungera, efter att ha varit en följetong i arbetsmiljöarbetet under sju år. På önskelistan idag står att förbättra arbetsstationerna i de små smuttarna:

– Man tycker inte om att det inte går att stänga dörren om sig. Det ger inte stress i sig med det är mindre bra för sekretessen.

– Det är också trångt på vissa patientsalar. Fortfarande har vi fyra patienter per sal och eftersom det blir allt vanligare att patienter har med sig rullstolar och hjälpmedel blir utrymmet för att arbeta runt sängen inte tillräckligt stort.

Mer rotation för att få yngre att stanna

Avdelning 6 har det jämförelsevis lättare att rekrytera och behålla anställda, framförallt sjuksköterskor, som ofta brukar gå vidare efter ett par år på den här typen av arbetsplats. Men ändå är en stor utmaning framöver är att få yngre sjuksköterskor att stanna kvar ännu längre än idag, konstaterar Annika Carlson:

– De yngre kräver mer stimulans och variation och där måste vi göra ännu mer än vi redan gör för att erbjuda möjligheter att rotera mellan olika uppgifter.

– Redan kan sjuksköterskorna och i en del fall undersköterskorna arbeta också inom bland annat endoskopi, på sårmottagningen och inom dagvården, där patienter kommer för behandling över dagen. Vi arbetar för att också få möjligheter till rotation till uppvakningen, mottagningen och akuten. Det här är ett led i att göra jobbet på avdelningarna mer varierande och stimulerande.

Text: Mats Utbult, 18 augusti 2014

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?