Foto: Marie Eriksson

Mer jämställt ger mindre arbetsskador

Samma yrke och titel men ändå olika arbetsuppgifter – det finns tydliga skillnader mellan kvinnor och mäns villkor på jobbet. Arbetsmiljöverkets slutrapport om kvinnors arbetsmiljö innehåller nya rön som förvånar myndigheten. Här finns också verktyg för att kunna åtgärda problemen.

När trenden visade att alltfler kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljöproblem, fick Arbetsmiljöverket i uppdrag av regeringen 2011 att förebygga förslitningsskador som beror på felaktig arbetsbelastning.

Den 27 februari i år var det dags för verket att presentera slutrapporten av det omfattande arbetet med att sammanställa befintlig kunskap från olika forskare, utbilda på bred front och utveckla nya verktyg och metoder. Drygt 4 000 inspektioner runtom i landet har också haft en central roll i det här arbetet. Likaså de forskare som har dokumenterat projektet, följeforskat, och i praktiken kunnat fungera som rådgivare under arbetets gång.

En pappersversion av projektrapporten Kvinnors arbetsmiljö 2011–2014, för dagen dekorerad med blågul rosett, lämnades samtidigt över till Arbetsmarknadsdepartementet.

Överraskande och tydliga resultat

En del av uppdraget har handlat om att jämföra kvinnodominerade arbetsplatser inom hemtjänst med mansdominerade inom teknisk förvaltning i totalt 65 större och mindre kommuner runt om i landet.

Det här är en ny metod som Arbetsmiljöverket har utvecklat för att synliggöra skillnader mellan könen. Och hur såg då läget ut i de här kommunerna? 73 procent av cheferna inom hemtjänsten hade hand om mer än 30 medarbetare. Inom teknisk förvaltning var det bara 10 procent som hade ansvar för så många.

Service för utrustning, lokaler och fordon fanns på central nivå inom teknisk förvaltning medan hemtjänsten saknade det stödet och fick lösa uppkomna problem lokalt och själva.

På tekniska förvaltningar kände anställda och chefer oftare att de hade inflytande och kontroll över arbetet, var mindre stressade och slapp hoppa över raster lika ofta som inom hemtjänsten.

Tradition, struktur och kultur

– Vi har blivit förvånade över hur saker och ting egentligen ser ut, kommenterade Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem vid presentationen.

Det var också något som Boel Callermo, ansvarig för projektet och chef för Arbetsmiljöverkets internationella avdelning, betonade när hon berättade om arbetet för Suntarbetslivs utsända.

Vad är det som har förvånat dig mest?

– Att det är så vanligt att kvinnor och män har olika arbetsuppgifter trots att de har samma yrke och titel, svarade Boel Callermo. Förut kunde jag skratta lite åt uttrycket ”kvinnan moppar och mannen kör städmaskin.” Men det är en talande bild för hur det ofta ser ut på fältet.

Det här visar rapporten tydligt

  • Det finns klara skillnader mellan mäns och kvinnors arbetsmiljö
  • De här skillnaderna är mycket vanliga
  • Organisatoriska problem och bristande jämställdhet bakom kvinnors arbetsskador

Det är vanligt att kvinnor jobbar med mer monotona arbetsuppgifter än män. Och det kan såväl arbetsmiljöinspektörer som arbetsgivare ofta missa; det behöver inte synas på papperet. Utrustning och verktyg har i regel också skapats efter mäns behov och förutsättningar, med mannen som norm. Lägg därtill att män ofta får högre lön än kvinnor (men det är en annan historia, red anm).

Förslitningsskador kan ta lång tid att utveckla och upptäcka. Inte sällan kommer sådant som mer varierade uppgifter, arbetsrotation och andra insatser in försent. Genom tiderna har också mer fokus legat på akuta skador som det är vanligare att män drabbas av.

Vad vi kan göra

Hur länge görs ett visst arbetsmoment? Hur ofta? Och hur mycket? För att arbetsgivare och anställda bättre ska kunna undvika arbetsskador, kan Arbetsmiljöverkets checklistor vara en konkret hjälp på vägen.

Det är inte på individnivå som man kommer åt problemen utan det är på organisatorisk nivå

Men för att verkligen kunna komma åt roten till det hela, menar Boel Callermo, behöver vi titta på de könsrollsmönster som vi underhåller i arbetslivet och vilka konsekvenser som det medför.

– Det är inte på individnivå som man kommer åt problemen utan det är på organisatorisk nivå. Det finns mycket starka samband mellan sociala och organisatoriska problem och belastningsskador, betonar hon.

Arbetsmarknadsdepartementet har redan lagt ut ett nytt och kompletterande uppdrag på Arbetsmiljöverket med fokus på psykosocial arbetsmiljö.

Text: Marie Eriksson, 03 mars 2015

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...