En kvinna som arbetar på städenheten i Lysekil.

På Städenheten i Lysekil väljer de inte de billigaste redskapen, utan de mest ergonomiska. Det krävs bra material för att ha frisk personal.

Foto: Mats Utbult

Gemenskap och ergonomi lyfter städets arbetsmiljö

Med hjälp av dialogverktyget FAS Arbetsliv diskuterade 40 lokalvårdare arbetet och arbetsmiljön. Sedan enades de om 45 beslut. Det blev en vändpunkt, efter en tuff tid.

Det var i maktens boning, kommunfullmäktiges mötessal  i Lysekil, som lokalvårdarna efter en tid med stora nedskärningar under en höstvecka 2010 arbetade sig fram till ett slags superlokalt arbetsmiljöavtal: “Vår gemensamma överenskommelse för vår arbetsmiljö på Städenheten!”

Arbetet med detta som grund gav så goda resultat att städet i Lysekil blev en av fem finalister till Suntliv-priset på Gilla Jobbet 2012.

“Vi har blivit mer öppna”

Anette Engström, en av lokalvårdarna,  hon minns tydligt den där veckan i fullmäktigesalen:

– Vi jobbade i grupper där vi var blandade från alla arbetsplatser och vi hade förskräckligt roligt, det var mycket skratt. Vi glanar ibland i skriften vi gjorde och jag tycker att vi har blivit mer öppna. Alla deltar mer i diskussionerna. Förut kunde det vara så att någon tyckte mycket, men sa ingenting. Nu har vi jobbat ihop oss som grupp och samarbetet har blivit bättre.

Nu har vi jobbat ihop oss som grupp och samarbetet har blivit bättre

– Vi pratar mycket om att vi måste vara goda vänner på jobbet, säger Irene Lycke. Det betyder inte att vi behöver älska varandra och umgås på fritiden. Men på jobbet måste vi vara goa kamrater, annars kan det bli pest att gå till jobbet. Alla ska känna sig välkomna.

Det gäller att det inte blir någon uppdelning i fikarummet, så att olika grupper (“ursvenskar,” invandrare, fasta och vikarier) alltid sitter var för sig. Och Irene Lycke berättar de ska ordna en “Mångfaldsfest” där de ska pröva på mat från allas ursprungsländer och se film, för att skapa en bättre förståelse och gemenskap.

Detta är någonting som de tog upp i sin överenskommelse. Där satte de också som mål att få en bättre blandning av könen – idag är det 100 procent kvinnor. Men där har de hittills gått bet, inga män har sökt de jobb som blivit lediga.

En levande överenskommelse

I arbetet i fullmäktigesalen använde Städenheten dialogverktyget FAS Arbetsliv (läs mer om det här). De enades om 45 beslut som de sen dess arbetar med att förverkliga (några exempel i faktarutan längst ner).

Anneli Strand, Kommunals ordförande i Lysekil, berättar att det finns andra arbetsplatser som enats om gemensamma spelregler.

– Men på Städenheten är de ensamma om att ha en så omfattade och ambitiös överenskommelse, som också är levande. De använder och uppdaterar den hela tiden, säger hon.

Till bakgrunden hör att Lysekil 2005 deltog i en stor landsomfattande och partsgemensam satsning på hälsa och arbetsmiljö, Sunt Liv. Två år senare slöt parterna ett lokalt Fas05-avtal. Idag skiftar det en hel del hur avtalet fungerar i olika delar av verksamheten, mycket beroende på intresse, kunskap och inställning hos chefen, enligt Anneli Strand. Hon beskriver Irene Lycke som en förebild:

– Jag har varit med på arbetsplatsmöten på Städenheten och där är det verkligen dialog, som det ska vara enligt Fas05, och inte bara information uppifrån. Det där är inte helt klart för alla, så vi håller på att ta fram mallar för arbetplatsträffar och även medarbetarsamtal.

– Irene Lycke tar samverkan och arbetsmiljön på allvar och ser oss i facket som medspelare. Vi träffas ofta och informellt och hon tar upp problem på ett tidigt stadium, innan de hunnit bli så svåra att lösa.

Städenheten är ett exempel på en arbetsplats där chefen månar om sin personal och trots knappa resurser försöker “trolla med knäna”, tycker Anneli Strand.

Städuppdraget mer begränsat

Medelåldern på Städenheten är 50+. Få slutar före pensionsdagen. De har inga arbetsrelaterade långtidssjukskrivningar och har alltid haft låga sjukskrivningstal. Men många jobbar deltid för att orka.

De omfattande nedskärningarna som kommunen genomförde 2009 var en påfrestning, med utdragen oro som fick många att må pyton, konstaterar Irene Lycke.

Ingen behövde gå till slut. Det löste sig med att några gick i pension och slutade frivilligt av olika skäl. Men de blev färre. Samtidigt blev städuppdraget mer begränsat, men detta är inte alltid helt enkelt att acceptera, förklarar Anette Engström:

– Det blir inte det resultat som jag vill ha. Jag får sätta på mig skygglappar, suckar hon. Det blir lätt så att jag försöker göra samma jobb som förut. Men jag måste ju prioritera: “Fönsterbrädena kan jag inte torka av idag, det är viktigare att jag gör ren skrivtavlan”.

De som får sina arbetsplatser städade har också svårt att ställa om. Ibland får lokalvårdarna påminna om vad som gäller nu och det händer att Irene Lycke rycker ut för förklara.

Inte billigast men bäst utrustning

Med snävare tidsramar blir det viktigare än någonsin med bra redskap och material.– Vi väljer inte det billigare alternativet, utan det som är bäst ergonomiskt, säger Irene Lycke, som själv varit lokalvårdare innan hon blev arbetsledare, först i ett privat städbolag och sedan 1991 i kommunen.

– Då var det levang, skurtrasa och hink – jösses vad material jag köpte in, jag blev dyr för kommunen då. Men jag har själv problem med ryggen och vet hur viktigt det är med ergonomi. Vi måste ha bra material för att personalen ska vara frisk. Det är viktigt att de anställda har det gott på jobbet.

Hon brinner för ergonomin och har själv hållit kurser inom företagshälsovården, om hur man ska lyfta och arbeta med redskapen. Hon berättar hur hon tillsammans med anställda åker på städmässor för att uppdatera sig. De samarbetar med grannkommunerna häromkring om stora gemensamma upphandlingar, med tydliga kravspecifikationer och utvärderingar.

– Det har tagit längre tid, men vi har fått bättre städmaterial, det absolut bästa, säger Irene Lycke.

De lägger ner möda på att vårda och låta reparera de maskiner de har, skurmaskiner och maskiner som polerar fram mer lättstädade golvytor. Visst skulle de helst vilja ha fler maskiner, och nya maskiner. Men det är svårt att få igenom nu när ekonomin är knaper.

Friskvård och förkovran

En friskvårdstimme på arbetstid hör till det som fick stryka på foten i besparingarna. Men subventionerat motionskort har de. För att uppmuntra att de anställda också utnyttjar dem flitigt, ordnar Städenheten ihop med “syskonenheterna” Kost och Fastighets ett lotteri. De som fått ett kryss på kortet när de motionerat kan vinna sportartiklar.

Kunskaper är viktiga för att städa utan att fara illa. En stor del av de anställda är redan utbildade och certifierade, enligt någon av de två standarder som finns. Nu arbetar man med en ny storsatsning på utbildning, tillsammans med Kost och med 13 andra kommuner i ett stort EU-projekt under tre år.

Städenheten gör också studieresor till leverantörer och ibland till städmässor. Det gör de för att förkovra sig, men också för att stärka sammanhållningen.

– Vi är ju varandras arbetsmiljö, säger Irene Lycke.

Under FAS Arbetsliv-dagarna i kommunfullmäktigesalen 2010 hände mycket när det gäller den saken. Men det behöver man, likt städmaskinerna, underhålla i ekonomiskt kärva tider.

FAKTA/Ur överenskommelsen om Städenhetens samarbete för en bättre arbetsmiljö

  • Vi ska stå upp och vara stolta över vårt yrke och ha en positiv anda!
  • Vi skall uppdatera och hålla oss ajour med vad som är de bästa ergonomiska redskapen!
  • Vi skall se till att få våra kunder att förstå våra problem med t ex sand, salt och att städa i lokaler när det ligger saker överallt!
  • Vi skall lösa problem genom att prata med varandra, för att undvika missförstånd.
  • Vi ska alla bli bättre på att aktivt delta i förberedelser inför och på våra möten.
  • Vi skall lyssna och låta alla få säga sin åsikt.
  • Vi skall inte ha förutfattade meningar, utan vara öppna för alla personers olikheter.
  • Vi ska se till att alla känner sig välkomna och känner samhörighet i gruppen!

”Detta är vad vi, hela personalen på Städenheten, tillsammans har kommit överens om. Detta skall alla följa för att ha bra kamratskap, arbetsmiljö och för att ha givande och bra medarbetarsamtal och arbetsplatsmöten”.

Text: Mats Utbult, 21 mars 2014

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Tryggare på jobbet med kollegial handledning

Kollegor som möts och reflekterar tillsammans, med stöd av en utbildad handledare. Det är Helsingborgs stads modell för att stötta personal i människonära yrken. Syftet är att främja det friska…

Så får ni bättre arbetsmiljö – 4 tips

Skyddsombudet och chefen har ett gemensamt uppdrag för att skapa en bra arbetsmiljö. Det handlar om allt som påverkar hur vi har det på jobbet, från lokaler till IT-stöd och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?