Reine Hindberg, huvudskyddsombud, och Karin Bergstrand, HR-chef i förvaltningen.

Nu är chefer och personal i Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö engagerade i arbetsmiljöfrågor. Det menar Reine Hindberg, huvudskyddsombud, och Karin Bergstrand, HR-chef i förvaltningen.

Foto: Torbjörn Uhlin

Förbättrat samarbete med företagshälsovården

Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö och deras företagshälsopartner Feelgood har lyckats vända ett ömsesidigt missnöje till ett gott samarbete för systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. Men det har tagit tid och kraft att skapa den nya andan.

Det är fullsatt inne i lokalen på Scandic Hotel Triangeln i Malmö, vilket förvånar och glädjer Prevents projektledare, Krister Skoglund, inför dagens seminarium om att använda företagshälsovården strategiskt hälsofrämjande.

– Att vi har fullt på alla fyra seminarieställen i landet tyder på en nytändning av intresset för att använda företagshälsan för bättre arbetshälsa, säger han.

God arbetsmiljö kräver engagemang

Snart får vi höra ett mycket gott exempel på denna samverkan i Malmö. Men först lite lägesrapport. Enligt Sven Bergström, utredare på LO, har företagshälsovården gått en kräftgång under några år vad gäller samverkan med arbetslivet. I dag har 65 procent av arbetskraften, 3,5 miljoner anställda, tillgång till företagshälsovård. 1,4 miljoner anställda står helt utanför.

– För att företagshälsan ska återfå sin forna kraft måste vi mobilisera skyddsombud och andra arbetsmiljöaktiva i ledning och fack att kräva ökad användning av företagshälsan. Detta gör vi i samråd med arbetsgivarna och TCO, säger Sven Bergström.

Magnus Svartengren, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet och medicinsk expert på Arbetsmiljöverket, har utrett faktorer för friska företag och friska kommuner. Han börjar med att berätta priset för den höga ohälsan under sjukskrivningens bottenår 2003, nämligen 170 miljarder kronor.

– Tänk vad mycket gott vi hade kunnat erbjuda de anställda för de pengarna som ger ett mer hållbart arbetsliv, som kortare arbetstid, byten och anpassning av arbetsuppgifter.

Men få arbetsplatser lever upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete, trots att SAM har funnits i tjugotalet år. Mats Ryderheim, chef för AV Syd, uppger att åtta av tio besökta arbetsplatser får anmärkning om SAM.

Ett gott exempel

En numera frisk arbetsplats är Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö, av samma storlek som Trelleborgs kommun. Här har man arbetat fram ett gott förhållande mellan HR-chef, chefer, anställda, skyddsombud och företagshälsan. Det började för tre år sedan, och då var kontakten mellan Feelgood företagshälsa och förvaltningen inte bra.

– Vi fick börja en lång och tung resa för våra 2 500 anställda, med 120 chefer och 100 skyddsombud i fronten, säger Karin Bergstrand.

– Då var det mycket som inte alls fungerade vad gäller arbetsmiljön, och vi var inte någon nöjd kund hos Feelgood. Vi hade inga tydliga och enhetliga rutiner och riktlinjer för förvaltningen.

Jonas Lööf, kundansvarig på Feelgood, understryker detta missnöje, och menar att man inte hade mycket gemensam syn på läget och behov vad gäller arbetsmiljön.

– Då i början av 2010 var det fokus på efterhjälp åt individen. Vi gjorde kortsiktiga insatser för att släcka bränder. Vi hade ett traditionellt samarbete med kund och leverantör utan någon plan.

Man satte igång ett förändringsarbete tillsammans efter samtal mellan förvaltningsrådet och huvudskyddsombuden från Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Kommunal. Samtliga huvudskyddsombud var då överens om att det fanns flera brister i de psykosociala riskbedömningarna, om ansvarsfrågan och graden av konkreta förslag på lösningar.

Workshop för långsiktiga lösningar

Man tillsatte en arbetsmiljögrupp med skyddsombud och chefer för att bygga gemensamma strategier. Till hösten byggdes en verksamhetsplan genom workshops i olika grupperingar och inom företagshälsan. Resultaten samlade man ihop i en stor övergripande workshop.

– Vi letade inte efter snabba lösningar och behov av tjänster, ofta har man för bråttom med det, säger Jonas Lööf.

– Det var helheten som vi sökte, strategiska lösningar på djupet.

Det var helheten vi sökte, strategiska lösningar på djupet

Det gav tiotalet fokusområden som matchade olika behov. Det som framkom var att många anställda levde i en utsatt psykosocial arbetsmiljö med arbete i socialt utsatta bostadsområden. De utsattes för risker med hot och våld. Cheferna kände sig inte trygga med sin kompetens och hade svårt att samarbeta med skyddsombud och huvudskyddsombud om arbetsmiljön.

– Vi har varit duktiga på att ge korta utbildningar, säger Karin Bergstrand.

– Personalen har åkt iväg på kurser och kommit hem, utan att få in det i ett sammanhang.

För att ge cheferna trygghet och möjlighet till rätta val erbjöd man dem konsultstöd. De tog lite tid på sig att acceptera erbjudandet, men numera är konsulterna fullbokade. En utbildning som alla chefer ska gå är SAM-utbildning, en grundkurs som följs av en påbyggnadskurs. Förr var det många som inte brydde sig om att gå den.

– Det var rätt märkligt att vissa chefer kunde välja bort den, då saknar man ju verktyg för arbetsmiljön, säger Reine Hindberg, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund.

– Ledningsgruppen beslutade att alla skulle gå kursen, även högsta chefen, säger Karin Bergstrand.

– Det var alla eller ingen som gällde. Numera är den populär.

Fick upp ögonen för arbetsmiljön

År 2011 på hösten gjorde Arbetsmiljöverket i Malmö en tillsynsinspektion och fann mycket att invända mot.

– Det var vår räddning och inspiration, menar Karin Bergstrand.

– Det vände upp och ner på en massa stenar, och vi fick ordning på många rutiner och åtgärder.

Reine Hindberg pekar på tillfälligheten som gav detta goda. En ny inspektör skulle skolas in och fick i uppgift att göra en systeminspektion. Han valde Barn- och ungdomsförvaltningen i Fosie.

– Det blev en ordentlig genomlysning av alla skolor, och massor av brister framkom som i vissa fall ledde till föreläggande med vite. Inspektörerna fann att dokument saknades och att flera arbetsplatser saknade forum för arbetsmiljöfrågor. Och man upptäckte även direkta risker som mögel i en skolas källare, säger han.

– Det goda med inspektionen var att förvaltningsledningen tog till sig av kritiken och sökte lösningar på alla problem, säger Karin Bergstrand.

Kund och leverantör överens

För Feelgood har det varit ett hårt arbete med att bygga upp tillit och förtroende, och att skapa ett strategiskt samarbete med Fosie stadsdelsförvaltning. På alla nivåer inom organisationen har man fördjupat samverkan, och även utvecklat nya tjänster för att matcha aktuella behov i arbetsmiljöarbetet.

– Det är viktigt att företagshälsan och kunden reder ut problemen tillsammans, och att vi är lojala mot varandra, säger Jonas Lööf.

– Vi sätter ju krokben på oss själva i samarbetet om vi inte vågar investera i tid och pengar för att nå en förändring tillsammans.

Under våren 2012 fick cheferna handledning av företagshälsan inom psykosocialt arbete, riskbedömning inom hot och våld samt kränkande särbehandling, på de olika kunskapsnivåer som cheferna befann sig. Man grundlade SAM-arbetet i dialog med medarbetarna, som nu var med på tåget, och man fortsatte att identifiera fokusområden med arbetsmiljöbrister. Inför 2013 har man nu fått en tydlig koppling till SAM, ser hälsa och arbetsmiljö som strategiska arbetsmiljöfrågor, har involverat chefer på samtliga nivåer och skapat ett gott samarbete mellan dem och huvudskyddsombuden.

– Vi har en utbredd god relation och stark tilltro till företagshälsan, och cheferna är trygga och säkra i sitt uppdrag för arbetsmiljön, säger Karin Bergstrand.

Positiv syn i Fosie

Läget för Fosie stadsdelsförvaltning är nu erkänt gott. Alla chefer känner till arbetsmiljöfrågorna, de flesta medarbetarna har också kunskap.

– Det finns en god inställning och en viktig positiv attityd till frågorna, säger Reine Hindberg. Beredskapen är bättre för att ge skydd och skapa ett friskare arbetsliv. De flesta är förhoppningsvis öppnare om sina problem med arbetsmiljön.

Hur det har gått med sjukskrivningsnivåer, antalet arbetsskador och sjukdomar, förekomsten av hot och våld med mera vet man inte än.

– Det finns enstaka medarbetarenkäter som pekar åt det positiva hållet, men ingen systematisk allmän studie än, berättar Karin Bergstrand.

– I en referensgrupp med chefer, huvudskyddsombud och HR-folk får vi positiva signaler, liksom i förvaltningens skyddskommitté.

 

Fördelar med företagshälsan, enligt Mats Ryderheim, Arbetsmiljöverket

  • Utbildade i Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
  • Gör årliga uppföljningar enligt SAM
  • Kunskap i sakföreskrifter
  • Kan kartläggning och riskbedömning
  • Gör utredning av tillbud, kring olyckor och sjukdomar
  • Ger krisstöd
  • Håller enskilda samtal med medarbetare med psykolog eller beteendevetare
  • Ger chefsstöd
  • Ger stöd i förändringsarbete
  • Gör medicinska kontroller
  • Kan ge stöd till hälsofrämjande arbete

 

Tecken på friska privata och kommunala arbetsplatser, enligt Magnus Svartengren, Uppsala universitet och Arbetsmiljöverket

  • De är duktiga på systematiskt arbetsmiljöarbete.
  • Det är nära till chefen och individuella önskemål om utbildning tillgodoses.
  • Man har möjlighet att byta arbetsuppgifter, och det är ”högt i tak”.
  • Det finns god kunskap om sjukfrånvaron, och strukturer för att motverka den.
  • Man kan skapa tillfälliga anpassningar av arbetsuppgifter, vilket minskar rejält på långtidssjukskrivningar.
  • De håller kontakt med dem som är hemma för sjukdom eller barnledighet.

Läs mer:

Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete?

Text: Torbjörn Uhlin, 25 mars 2013

Senaste artiklar

Förskolan blomstrar med hjälp av friskfaktorer

Ökad måluppfyllelse, nöjdare medarbetare och lägre sjuktal. I Svedalas förskoleverksamheter har alla siffror pekat åt rätt håll det senaste åren. Hemligheten är ett främjande arbete med friskfaktorer – och hälsoinspiratörer!…

Här ger friskfaktorer bättre arbetsmiljö

För två år sen rullade äldreomsorgen i Umeå, med stöd av Suntarbetslivs resursteam, igång ett projekt för bättre arbetsmiljö. Enhetscheferna har en viktig roll, och mycket pekar på att de…

Så fick Lycksele 7 nya huvudskyddsombud

Lycksele kommun saknade huvudskyddsombud, HSO, för äldreomsorgen och flera andra verksamheter. Men inte nu längre - på ett enda möte tog sju av Kommunals skyddsombud beslutet att även bli HSO.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

En äldre dam och en sköterska sitter på en säng

Rädda ryggen – riskbedöm era lyft

Att lyfta och flytta människor inom vården innebär risker för personalen, men många skador kan förebyggas med utbildning och riskbedömning....