Claes Wiridén, förvaltningschef i Karlskrona kommun.

– Arbetsmiljön är ingen personalspecialistfråga, det är en chefsfråga, så därför måste jag gå i bräschen och städa trappan uppifrån, säger Claes Wiridén, förvaltningschef i Karlskrona kommun.

Foto: Mats Utbult

Chefen som håller arbetsmiljöarbetet vid liv

– Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara enkelt, en del i vardagen. Annars urvattnas det med tiden. Det säger Claes Wiridén, chef för handikappförvaltningen i Karlskrona.

Claes Wiridén har en ovanlig bana: från officer i kustartilleriet till chef först för kretskortstillverkning, därefter för personlig assistans och sedan för gruppbostäder i en grannkommun, därpå verksamhetschef i Försäkringskassan – och nu alltså förvaltningschef för handikappförvaltningen. Kanske är det just för att han inte sysslat med vård och omsorg hela sitt arbetsliv som han reagerar så starkt mot hoten och våldet på arbetsplatserna.

– Vi har haft fokus på stöd och service, men glömt bort att vi har medarbetare också, säger han.

– Det är viktigt och riktigt att arbeta med klienternas rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Men vi måste ha med alla pusselbitar.

Måste i förväg veta hur vi ska agera

I boenden med psykiatriskt funktionshindrade kan det i bland vara en ganska tuff verklighet, konstaterar Claes Wiridén, och han ser en fara i att de som arbetar där länge blir allför vana, rentav tillvänjda och avtrubbade.

– Vi måste i förväg veta hur vi ska agera i svåra situationer. Det kan handla om att se till att dörren är på glänt när man går in i ett rum där det kan finnas en risk, eller att man ska gå därifrån när det finns ett tydligt hot. Det ska vara så klart, att man inte står och gör egna val i situation efter situation, förklarar han.

– Jag har inte mött något direkt motstånd från någon ansvarig mot att arbeta med de här frågorna, men i bland lite oförståelse som bygger på att man inte riktigt velat se riskerna och ta dem på allvar.

När han har sett tendenser till att någon bagatelliserar farorna så har det hänt att en penna har susat genom luften, som ett pedagogiskt exempel. Han berättar om ett sådant tillfälle:

– Jag frågade en områdeschef: ”vad gör du om en boende gör så här?” – och så kastade jag en penna på henne. ”Jag ber honom att sluta”, svarade hon. Då tog jag fram en kniv – och då sade hon: ”Okej, okej, jag går därifrån”.

Gå till botten med orsakerna

Det handlar förstås inte bara om att bli bättre på att skydda sig, utan lika mycket om att gå till botten med varför hot och våld uppstår. Claes Wiridén och hans medarbetare på förvaltningen har med stort intresse följt arbetet för att minska hoten och våldet på Johannesbergsvägen, ett boende inom psykiatrin som blev en av fem finalister till Suntliv-priset 2012. Och de har lyft fram arbetsplatsen som ett gott exempel.

Det finns flera exempel. I ett fall var det en klient med ett psykiatriskt funktionshinder som skapade mycket oro när hon befann sig på ett dagcentrum. De tittade närmare på i vilken situation det uppstod problem. Det handlade oftast om att hon inte klarade av de långa köer till toaletten som uppstod vid vissa tidpunkter. Genom att omdisponera verksamheten i lokalerna så att det aldrig uppstod långa toalettköer försvann problemen.

I ett annat fall visade det sig att det var en boende som helt enkelt inte klarade av att ha många andra omkring sig, vare sig personal eller medboende. Man skapade då en mindre grupp i gruppen kring henne, som också fick lära sig mer om hur man kan förebygga hoten och våldet på olika sätt. Och problemen upphörde.

– Den här lösningen kostade mer, men det måste vi se som en investering i kompetens i stället för en kostnad, säger Claes Wiridén.

– Jag räds inte att klä skott för det när året är slut.

Städa trappan uppifrån

De senaste två åren har handikappförvaltningen satsat mycket på att få verklig systematik i sitt systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Det hela började med att en inspektör från Arbetsmiljöverket kom med kritik våren 2011, efter att ha inspekterat tolv boenden inom handikappomsorg och psykiatri. Kritiken gick ut på att förvaltningen visserligen gjorde alla saker som man ska göra i ett systematiskt arbetsmiljöarbete – men man gjorde dem var för sig och missade just det systematiska.

Inspektören saknade alltså sambanden mellan skyddsronder, riskbedömningar, medarbetarundersökningar, handlingsplaner och så vidare. Det var inte heller tydligt och väl känt hur ansvaret var fördelat.

I förvaltningsledningen hade det också funnits en gnagande insikt om att arbetsmiljöarbetet inte riktigt var så bra som det skulle kunna vara. Kritiken från verket satte fart på ett förbättringsarbete som gett resultat.

– Arbetsmiljön är ingen personalspecialistfråga, det är en chefsfråga, så därför måste jag gå i bräschen och städa trappan uppifrån, säger Claes Wiridén.

Arbetsmiljön är ingen personalspecialistfråga, det är en chefsfråga

Varje chef, inklusive förvaltningschefen själv, har fått ett tydligt formulerat arbetsmiljöansvar, på papper. Och han liksom alla chefer under honom måste fästa på pränt lika klart när hon eller han delegerar någon del av arbetsmiljöansvaret vidare.

På alla arbetsplatser gör de numer sina egna årshjul där de planerar och kopplar ihop de olika insatserna. Varje chef och skyddsombud har fått en noga genomtänkt arbetsmiljöpärm med all grundinformation och alla formulär som man kan tänkas behöva, och där man sätter in rapporter och handlingsplaner. Allt finns på intranätet också. Men det fanns en önskan om en standardiserad pärm, för att göra arbetsmiljöarbetet mer påtagligt och lättare åtkomligt.

SAM-fika sätter strålkastarna på skyddsombuden

Hösten 2011 sjösatte förvaltningschefen satsningen genom en gemensam arbetsdag för alla chefer och skyddsombud – och arbetsdag var just var det var. På plats fick parterna på de olika arbetsplatserna i uppdrag att tillsammans utvärdera sitt arbetsmiljöarbete och utifrån beskrivna fall tillsammans göra risk- och konsekvensanalyser och handlingsplaner. Och så fick de göra sitt första årshjul.

– På så sätt fick de själva göra någonting konkret för sin arbetsplats, som de fick med sig hem och kunde börja använda. Det fungerar bättre än att några står längst fram i salen och mässar och så ska arbetet för dem som lyssnar börja först när de kommit hem, säger Claes Wiridén.

För att se till att alla goda föresatser sedan inte rinner ut i sanden har de under 2012 prövat ett grepp som går ut på att två gånger i halvåret anordna något som de kallar SAM-fika, en tvåtimmars samling då man träffas igen och på olika sätt rapporterar för varandra om vad man har gjort, utbyter erfarenheter och lyfter fram goda exempel.

Claes Wiridén förklarar att de här återkommande träffarna, som han själv leder, bland annat är ett sätt att sätta strålkastarna på skyddsombuden och göra dem till viktiga personer som faktiskt ser att vad de säger är betydelsefullt.

Numer ber han att få titta på SAM-pärmen, när han kommer ut på en arbetsplats.

– Det är inte alltid bästa kvaliteten i alla planer. Men det är helt klart en positiv utveckling. Arbetsmiljöarbetet har fått fotfäste på ett annat sätt än för ett år sedan, säger han.

– Men det gäller att hitta att sätt att få hullingar så att det blir kvar också. Man får inte göra det systematiska arbetsmiljöarbetet till något konstigt. Det ska vara enkelt, en del i vardagen, för annars kommer det att urvattnas med tiden.

Facket uppskattar satsningen

Satsningen har givit så goda resultat att andra förvaltningar i kommunen nu tar efter och låter sig inspireras – både äldreförvaltningen och teknikförvaltningen har visat intresse.

Det kommer också idel lovord från Kommunals sektionsordförande Maria Wanner, huvudskyddsombudet Gith Söderquist och styrelseledamoten Christina Paulsson:

– Vi brinner ju för samverkan och arbetsmiljö och vi ser en klar förbättring det senaste året. Det finns mycket kvar att göra, men ledningen på handikappförvaltningen har tagit till sig det här och det har blivit mer skjuts åt arbetet att rapportera tillbud och arbetsskador och jobba med riskanalyser och konsekvensbeskrivningar.

– Tidigare har många missat det som man brukar kalla ”ojet”, alltså tillbuden, förklarar de.

– Många såg inte att man kan använda tillbudsanmälningar till arbetet med förbättringar.

De tycker också att det är jättebra med SAM-fika, inte minst att såväl fackliga ombud som chefer är med vid samma tillfälle och jobbar tillsammans – då händer det något.

– Stödet från förvaltningschefen gör att man lokalt ser att det är viktigt med arbetsmiljöarbetet och då blir det ett lyft i hela organisationen, säger de fackliga företrädarna.

Text: Mats Utbult, 22 oktober 2012

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kunskapsöversikter

Konsten att hitta rätt kunskap

Det sker mycket forskning inom arbetsmiljöområdet, och mycket av slutsatserna samlas i kunskapsöversikter. Men det gäller att vara på tårna...