Bra kommunikation är viktigt för en hälsofrämjande arbetsplats, tycker man på Beteendemedicin. Från vänster Stina Sjöberg, teamsekreterare, Ingrid Almkvist, sjukgymnast och skyddsombud, Sabina Sjölund, sjuksköterska och avdelningschef, Elin Åberg, psykolog och Göran Ericsson, dietist.

Foto: Åsa Hammar

Intyg på god kommunikation

En bra kommunikation, hög delaktighet och ett genomgripande systematiskt arbetsmiljöarbete – det var några av de faktorer som gjorde att Beteendemedicin i Umeå blev certifierad som hälsofrämjande arbetsplats 2014.

Avdelningen för Beteendemedicin håller till i ett par baracker en bit utanför Norrlands universitetssjukhus. Här jobbar sex personer med ett program för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, och för att hjälpa dem som kommer hit att långsiktigt förändra sina levnadsvanor.

De är en liten arbetsgrupp med blandade yrken: sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast och dietist som har hand om ett tiotal grupper med ungefär fjorton patienter i varje. Till arbetsgruppen hör också en läkarsekreterare, och en teamsekreterare som sköter administrationen.

En hälsofrämjande arbetsplats är en plats där jag känner mig trygg

– Vi hjälper varandra över yrkesgränserna. Om någon är sjuk får en arbetskamrat rycka in. Det är svårt att ha vikarier i den här verksamheten, så det är en förutsättning, säger Ingrid Almkvist, sjukgymnast och lokalt skyddsombud.

Känner varandra väl

Flera av dem har jobbat ihop länge och känner varandra väl. De har också under lång tid arbetat för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Så när de under en gemensam lunch i lokalerna ska berätta vad de gjort för att bli en hälsofrämjande arbetsplats, blir det lite rörigt. Det är inte så lätt att reda ut vad som gjordes före respektive efter beslutet att försöka få en certifiering som hälsofrämjande arbetsplats.

– Vi ville jobba med kommunikationen i gruppen. Då använde vi Suntarbetslivs material FAS arbetsliv som utgångpunkt. Det blev jättebra diskussioner om spelregler och värdegrund och så, säger Ingrid Almkvist.

– Men det materialet använde ni kanske redan innan? invänder Elin Åberg, psykolog, som började här för något halvår sedan.

– Gjorde vi? Men diskussionen om riskbedömningar hade vi väl i alla fall efter beslutet? säger Ingrid Almkvist.

Kartlägger och sätter mål

Att bli en hälsofrämjande arbetsplats, var något gruppen började prata om tillsammans med sina kolleger inom enheten för Arbets- och miljömedicin. Verksamhetschefen beslöt att alla fyra arbetsgrupper som tillhör Arbets- och miljömedicin skulle satsa på en certifiering. Idag har de också fått sin certifiering allihop.

Att bli certifierad som hälsofrämjande arbetsplats i Västerbottens landsting innebär att man med hjälp av en arbetsgång kartlägger den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, och därefter sätter upp mål mot en mer hälsofrämjande arbetsmiljö.

Vägen dit går bland annat via samtal om hur man har det tillsammans på arbetsplatsen. Det krävs också att man uppdaterar sitt systematiska arbetsmiljöarbete och sätter mål för det hälsofrämjande arbetet. Det finns också krav på att hela arbetsgruppen ska vara delaktig i arbetet för en förändring.

Mål att främja kommunikationen

Tillbaka till lunchen: Sabina Sjölund, sjuksköterska och chef för Beteendemedicin, hämtar gruppens ansökan för certifieringen.

Där står bland annat att de har som mål att främja kommunikation och bibehålla ett bra gruppklimat. De ska uppmuntra varandra att uttrycka åsikter och behov i det dagliga arbetet, och visa respekt för varandra och varandras arbetsuppgifter.

Beskrivningen av mötena säger en del om ambitionerna ovan. Det finns en tydlig struktur för mötena och det är tydligt vad som är syftet med dem.

Arbetsplatsträffar (APT) har de en gång i månaden. Där har de en stående punkt om vad som kan göras för att vara en hälsofrämjande arbetsplats. Vid varje förändring i verksamheten ska numera en riskbedömning göras.

De har också utvecklingsmöten en gång i månaden. Där tar de ”tillvara varandras kunskaper och stärker den gemensamma och individuella utvecklingsprocessen, för att skapa en gemensam plattform för det gruppen förmedlar till patienterna.”

Dessutom har de särskilda möten en gång per månad för att utveckla det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen. De använder sig då av olika verktyg, till exempel FAS Arbetslivs material och den så kallade Hälsoduken.

Utflykter en gång i halvåret

En del av det hälsofrämjande arbetet handlar enligt deras ansökan om friskvård, och om att skapa en god stämning med många tillfällen att ha trevligt ihop. De försöker ha gemensam fika både för- och eftermiddagar. De peppar varandra att ta ut den friskvårdstimme alla anställda inom landstinget Västerbotten har rätt till varje vecka. Dessutom har de lagt till två halvdagar per år då de har en gemensam friskvårdsaktivitet.

– I höstas var vi ute med Stinas båt, och i år ska vi ut och paddla, säger Elin Åberg.

Det här är en privilegierad arbetsgrupp, som kan planera mycket av sin gemensamma tid ganska fritt. De är medvetna om att det inte är lika enkelt för alla. Ingrid Almkvist uttrycker det så här:

– Det är ju lättare att genomföra ett sådant här hälsofrämjande arbete när man kan styra sin tid så mycket som vi kan. Vi kan till exempel planera in patientfri tid när vi ska ha vår halvdagsutflykt. Många arbetsgrupper i landstinget är stora och har patienter dygnet runt. Där kan inte alla ens delta samtidigt på möten.

Man kan också säga att Beteendemedicin har det hälsofrämjande perspektivet inbyggt i sitt arbete, eftersom hela verksamheten handlar om att hjälpa människor till en mer hälsosam livsstil. Men de har också tänkt mycket kring vad som är en hälsofrämjande arbetsplats. Så här sammanfattar Sabina Sjölund sin syn på det:

– En hälsofrämjande arbetsplats för mig är en arbetsplats dit jag tycker det är roligt att gå även en måndag morgon. Där jag känner mig trygg, och där jag känner att jag hinner med mitt arbete.

Text: Åsa Hammar, 03 mars 2015

Senaste artiklar

Trygg på jobbet när handledare stöttar

Sjuksköterskan och undersköterskan som handleder sina kollegor blev en framgång. Arbetskamraterna blev tryggare på jobbet och omsättningen av personal minskade. Dessutom sjönk sjukfrånvaron rejält. Handledare inom vården som stöttar kollegor…

Jobba systematiskt mot diskriminering

Diskriminering på jobbet går att förebygga med samma arbetssätt som vid systematiskt arbetsmiljöarbete. Nu finns två handböcker med tips på hur man kan gå tillväga. Kartlägg risker, analysera, åtgärda och…

Med resursteamet i Umeå

Samtal, skratt och nya insikter – så kan en förmiddag se ut tillsammans med Suntarbetslivs resursteam. I Umeå har de träffat chefer och HR-personer inom kommunens äldreomsorg. I ett ganska…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?