Vid årsskiftet avslutades de sista projekten inom Arbetsmiljölyftet hittills. Nu ska Stockholms läns landsting sprida alla goda erfarenheter och exempel.
Under tre år har Stockholms läns landsting satsat 150 miljoner kronor för att förstärka arbetsmiljöarbetet på sjukhus, vårdcentraler och andra verksamheter inom landstinget. Chefer och anställda i verksamheterna har själva kunnat ansöka om pengar och har genomfört hela utvecklingsarbetet. Nu ska effekterna analyseras och goda resultat spridas under två år framöver.
Arbetsmiljölyftet lyfte fram idéer
Foto: Hans Lindén
Arbetet har skett i nära samarbete mellan parterna. Det är en styrka, enligt Maria Englund, ordförande i styrgruppen och landstingets personaldirektör.
– Många idéer har kommit från medarbetare som ser problem i sitt dagliga arbete men sällan har tid att göra något åt dem. Arbetsmiljölyftet har frigjort resurser för att ta itu med åtminstone en del av dem.
Carina Lenngren är vice ordförande i Kommunal på Karolinska Universitetssjukhuset och sitter i styrgruppen för Arbetsmiljölyftet. Hon lyfter gärna ett projekt som handlar om hur medarbetares hälsa påverkas av scheman som bryter dygnsrytmen.
Delaktighet ger stabilitet
Christine Schou Engius är projektledare för Arbetsmiljölyftet och även hon betonar värdet av delaktighet. Inte minst för att medarbetare lättare behåller rutiner och arbetssätt som de själva har varit med och tagit fram.
– Målet är att det som är bra på en arbetsplats ska komma andra sjukhus och avdelningar till del och erfarenheter sprids lättare när många hjälps åt.
Foto: Charlotta Ljungberg
Carina Lenngren från Kommunal berättar ofta om lyckade insatser på arbetsplatsträffar och när hon träffar andra fackliga ombud.
– Med så mycket erfarenhet behöver vi ju inte uppfinna hjulet varje gång vi vill förändra något. Troligen har någon annan redan gjort något liknande.
Bra arbetsmiljö ger patientsäkerhet
Christine Schou Engius har också försökt koppla samman verksamheter som sökt pengar inom samma område. Ett sådant exempel var arbetsprocessen vid blodtransfusion, som så småningom ledde till en elektronisk blodscanner som kan ersätta flera manuella kontroller. Målet är att tekniken ska användas vid enheter där man hanterar blodplasma.
Andra projekt har banat väg för nya resurser för utveckling. Ett exempel är förlossningsvården där Arbetsmiljölyftets projekt, enligt projektledare Christine Schou Engius, har lagt grunden för satsningar inom kvinnohälsovård som troligen inte blivit verklighet annars.
Arbetsmiljö hänger nära samman med patientsäkerhet och kompetensförsörjning. Det menar personaldirektör Maria Englund.
– Arbetsmiljölyftet har gång på gång bekräftat den tydliga kopplingen, vilket inte minst scannerprojektet visar, säger hon.
Landstingets eget Centrum för arbets- och miljömedicin har studerat 14 av projekten och konstaterar att de som varit med har uppskattat möjligheten att kunna avsätta tid för att lösa problem och utveckla verksamheten.
Sprider kunskap och erfarenhet
Landstingets politiska ambition är att Arbetsmiljölyftet ska fortsätta fram till 2021, men det finns inga pengar att söka under 2018. Arbetsmiljölyftet kommer nu att sprida kunskap och erfarenheter från de projekt som genomförts.
I början av 2018 ska Maria Englund och Christine Schou Engius samla projektledarna för Arbetsmiljölyftets sista projekt, för att tillsammans med dem diskutera hur man kan sprida och ta tillvara goda exempel. Detta arbete ska vara klart den 31 mars 2019.
Det är ett ansvar som, enligt Maria Englund, ligger på verksamheterna.
– Vi varken kan eller vill ta över kunskapsspridningen, men ska naturligtvis stötta projektledare och chefer i deras arbete med att implementera goda resultat, säger hon.
Se en film om Arbetsmiljölyftet: