I Värmlands psykiatriska slutenvård samverkar chefer och medarbetare numera för en trygg och säker arbetsmiljö. På bilden: Monica Hedman, mentalskötare, Johan Sterner, skyddsombud, Olov Falk, enhetschef. Längst fram Anna-Karin Törnqvist, verksamhetschef.

Foto: Åsa Hammar

Hot och våld minskade med ny arbetsorganisation

Hot och våld är en del av vardagen inom psykiatrisk slutenvård. Men det går att minska med utbildning, handledning och en bra arbetsorganisation. Det visar den psykiatriska slutenvården i Värmland.

Värmlands psykiatriska slutenvård har förändrats mycket de senaste åren. Där leder verksamhetschefen Anna-Karin Törnqvist ett stort förändringsarbete för att få ner våldshändelser mot både anställda och patienter.

Den psykiatriska slutenvården ligger i en ny, fin tegelbyggnad ett stenkast från Centralsjukhuset i Karlstad. Här huserar sju avdelningar och en akutmottagning. Inomhus är det fräscht och luftigt, med flera ljusgårdar där en konstnär fått utforma träd och fåglar i glas och mosaik.

Hit flyttade psykiatrisk slutenvård i Värmland i april 2011. Personal och patienter kom från Kristinehamn, Arvika och Karlstad.

Men det började inte bra alls.

Anmälde till Arbetsmiljöverket

En dags förberedelse fick personalen tillsammans, därefter kom patienterna. Personalgrupperna sattes ihop med anställda från de olika verksamheterna utan att de fick tid att prata ihop sig om gemensamma mål och värderingar, eller lära känna varandra.

– En sak var att få ett fint hus, men hur skapar man en gemensam kultur? frågar Anna-Karin Törnqvist, verksamhetschef.

En sak var att få ett fint hus, men hur skapar man en gemensam kultur?

Olika syn på hur man ska bemöta patienterna, för få chefer på avdelningarna, många nyanställda när de gamla hoppade av – det blev en riktigt dålig arbetsmiljö som bland annat resulterade i mer hot och våld från patienterna. Till sist lämnade Kommunals och Vårdförbundets representanter in en gemensam anmälan till Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverkets inspektör besökte slutenvården hösten 2012. I januari krävde verket i ett föreläggande bland annat att de skulle förbättra sitt systematiska arbetsmiljöarbete, och få ner mängden hot och våldshändelser från patienterna mot de anställda.

Ny verksamhetschef ville ha dialog

I januari 2013 anställdes Anna-Karin Törnqvist som ny verksamhetschef. Det blev hon som fick ta hand om förändringsarbetet, i samarbete med ledningen för landstingets Division psykiatri.

Anna-Karin Törnqvist mötte en arg och frustrerad grupp medarbetare. På samverkansmötena var tonen hård, och tilliten noll.

– Jag ville ha dialog och samtal, säger hon. Men det blev väldigt fyrkantigt på alla möten. Det fanns inget utrymme för mittemellanlösningar.

Johan Sterner, mentalskötare och skyddsombud, minns också.

– Vi hade varit tvungna att hota med paragraf 66A flera gånger tidigare. Så när Anna-Karin kom fortsatte vi av bara farten, säger han.

Gemensam utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete

Anna-Karin Törnqvist började med en gemensam utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete för alla chefer, fackliga representanter och skyddsombud i den psykiatriska slutenvården.

Nästa steg blev att skapa arbetsgrupper för sex stora områden som behövde förbättras. Områdena var arbetsorganisation, systematiskt arbetsmiljöarbete, introduktion av nyanställda, värdegrundsarbete, avvikelser, och riskbedömningar av hot och våld.

I varje arbetsgrupp deltog ett par medarbetare, en facklig representant samt en avdelningschef som också var projektledare. Varje grupp träffades fyra gånger, tre timmar varje gång.

Utbildning i Bergenmodellen

När Anna-Karin Törnqvist anställdes hade hon också i uppdrag att låta de anställda få utbildning i Bergenmodellen. Nu arbetar två mentalskötare på halvtid för att organisera det hela.

Bergenmodellen går bland annat ut på att ha en bra grundordning på papper och rutiner, så alla vet vad de ska göra om någon medarbetare hotas eller utsätts för våld. Det handlar också om att skaffa sig ett gemensamt synsätt på patienterna, bland annat med hjälp av så kallat lågaffektivt bemötande där personalen inte bidrar till konflikter. I modellen ingår dessutom instruktion och kontinuerlig träning i så kallat självskydd.

– Det här kommer att påverka arbetsklimatet till det bättre. Meningen är att arbetsgrupperna ska må bra och känna sig trygga med varandra, säger Monica Hedman, en av de två ansvariga mentalskötarna.

Förutom arbetet med att skapa en bättre arbetsmiljö pågår en intensiv verksamhetsutveckling inom den psykiatriska slutenvården. All vård inom Landstinget i Värmland ska utgå från konceptet patientnärmre vård, det har politikerna beslutat tidigare. Det innebär bland annat att patienten har en kontaktperson, och ska vara delaktig i besluten om sin egen vård.

Därför arbetar medarbetarna i den psykiatriska slutenvården nu i mindre arbetslag med ansvar för ett fåtal patienter var. Alla avdelningar håller också på att införa spegling, reflektion över arbetet, en gång i veckan.

Handledning om eget ansvar

Ett annat uppskattat inslag är den handledning som alla medarbetare numera får regelbundet. Psykologen och handledaren Bo Hejlskov stöttar de anställda att ta eget ansvar för hot- och våldsituationer.

Det har utmanat en del. Men Olov Falk, avdelningschef på den psykiatriska intensivvårdavdelningen, tycker det är bra.

– Bo Hejlskov pratar om vad vi kan göra för att påverka relationen till patienten. Det handlar om vår egen närvaro och framtoning, säger han.

Flera medarbetare har dessutom deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings våldsförebyggande projekt Genombrottsprojektet. Där har anställda från psykiatrin i hela Sverige träffats och utbytt erfarenheter.

Bättre psykosocial arbetsmiljö

Medarbetarenkäter visar nu att den psykosociala arbetsmiljön på slutenpsykiatrin i Värmland har blivit bättre.

Det finns saker kvar att göra, konstaterar Anna-Karin Törnqvist. De skulle till exempel behöva ett bättre ditigalt system för incidentrapportering.

– Jag får alla anmälningar om incidenter, och läser dem förstås. Men det är svårt att kategorisera dem på ett enkelt sätt, svårt att få överblick, säger hon.

Men hela den psykiatriska slutenvården i Värmland är nu på rätt väg. Det tycker också mentalskötaren Johan Sterner.

– De flesta som arbetar här gör det för att de är intresserade av människor. När sådana människor blir bittra är det inte bra. Men det positiva är att det finns en väldig kraft hos personalen, säger han.

Text: Åsa Hammar, 05 maj 2015

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Fyra sätt att främja återhämtning

Det går att skapa en arbetsmiljö som minskar risken för att medarbetarna ska drabbas av utmattningssyndrom. En del insatser är enkla att genomföra. Att jobba systematiskt med arbetsmiljön lägger grunden…

Så lyfter de varandras bästa sidor på jobbet

Doften av nystekt strömming sprider sig på det särskilda boendet Blidösundsgården i Stockholms skärgård. Utanför köksfönstret länsar en segelbåt norrut i solgasset. – Det är karma att få arbeta här,…

De vill förändra kulturen på jobbet

Rättspsykiatrin i Västra Götalandsregionen satsade på att förändra kulturen på arbetsplatsen. – Vi har blivit mycket mer medvetna om hur svårt det är med kommunikation, säger Eirini Alexiou, verksamhetschef. Rebecka…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...