Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö fyller tio år den 31 mars i år. De infördes för att förebygga ohälsa kopplad till arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Men hur kommer man igång med OSA-arbetet, och vilka utmaningar finns?
Hej Petra Salino! Du är innehållstrateg på Suntarbetsliv och har arbetat med OSA i många år. Här är några frågor till dig:
Vad är OSA egentligen?
– OSA handlar dels om den organisatoriska arbetsmiljön; sådant som ledning, styrning, arbetsbelastning och balans mellan krav och resurser. Och dels om den sociala arbetsmiljön, det vill säga hur vi samspelar, pratar med varandra och stöttar varandra. OSA är egentligen allt som inte är fysisk arbetsmiljö.
OSA-föreskrifterna då: varför skapades de?
– Det var Arbetsmiljöverket som för tio år sedan tittade på forskningen, och såg att det fanns ohälsa inom områdena arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. De skapade OSA-föreskrifterna för att göra det lättare att jobba förebyggande och främjande inom de här områdena. OSA är ju som sagt bredare än bara de här tre områdena, men man valde dem just på grund av ohälsan här.
Vad blev skillnaden mot tidigare?
– Tidigare pratade man om psykosocial arbetsmiljö, men det handlade mycket mer om individen. I och med att man bytte fokus till OSA bytte man också perspektiv, och började titta på organisationen istället för individen.
Hur har OSA-föreskrifterna gynnat arbetsplatserna?
– Arbetsmiljöverket har utvärderat de här tio åren med OSA, och sett att många uppskattar det här perspektivskiftet från individ till organisation. Det underlättar arbetet med att hitta åtgärder på rätt nivå i organisationen.
Är allt löst nu då?
– Nej, tyvärr återstår fortfarande en del svårigheter. Kunskapen om OSA behöver fortfarande bli bättre, inte minst på högre ledningsnivå. Man kan inte lösa alla OSA-problem nere på arbetsplatser, utan många åtgärder måste komma från en organisationens ledning, där förutsättningarna sätts.
– Ett annat problem är att OSA-arbetet konkurrerar med allt annat som händer på arbetsplatserna: organisationsförändringar, chefsbyten och så vidare. Då blir arbetsmiljöarbetet ofta lidande, och inte minst OSA-arbetet.
Vad har du för tips till arbetsplatser som vill komma igång med OSA-arbetet?
– Ett bra första steg är att börja undersöka; vara nyfiken. Använd pulsmätningar, enkäter, arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och skyddsronder. Och titta då inte bara på symptomen på bristande OSA, utan försöka hitta orsakerna. Finns grundproblemet på organisationsnivå måste åtgärderna också hamna på organisationsnivå. Börja prata om det, helt enkelt.
.
Men visst har ni något nytt på g också?
– Ja! OSA-kollen lanserades 2017, och kommer att uppdateras under året. Den kommer att få ny form, färg och uttryck. Strukturen ska bli bättre, checklistorna digitaliseras, och dessutom kommer nya filmer, lite nytt innehåll och ett kunskapstest. Den kommer ut i höst.
– Det känns jättekul att jobba med uppdateringen. OSA-kollen är vårt näst mest använda verktyg på Suntarbetsliv, och jag hoppas att det kommer att användas ännu mer framöver!
Vad finns det för stöd hos Suntarbetsliv för att jobba med OSA?
– Dels har vi verktyget OSA-kollen. Det är bra för att öka kunskaperna, hitta gruppaktiviteter, sätta mål för och undersöka OSA. OSA-kollen är ett stöd för att uppfylla kraven i OSA-föreskrifterna.
– Efter OSA-kollen får man gärna jobba vidare i Friskfaktorlabbet, och jobba med att stärka de friskfaktorer som man tycker är viktigast på ens egen arbetsplats. Jobbar man med friskfaktorerna så jobbar man också med OSA.
– SAM-verkstan är också ett bra steg på vägen, för att få igång arbetsmiljöarbetet generellt och involvera medarbetarna. Det är en förutsättning för att kunna jobba med OSA.
