Martin Ljungdahl Eriksson ljudsätter rum

Foto: Ragnhild Larsson

Minska stressen på jobbet med vågbrus och lövsus

Många ljud på jobbet kan stressa men vara svåra att få bort – som fläktsystemsbrummet.  Ljuddesignern Martin Ljungdahl Eriksson har ett alternativ: “Istället för att försöka få bort de oönskade ljuden kan vi lägga till positiva ljud, som vi mår bra av, och på det sättet kan vi skapa en bättre arbetsmiljö”.

Jag ställer mig i något som kallas ljuddusch på Innovatum i Trollhättan, som är ett utvecklingscentrum där näringsliv, forskning, utbildning, enskilda innovatörer och allmänheten tillsammans utvecklar ny kunskap. Tanken är att melodin i ljudduschen ska leda tankarna till framtiden genom futuristiska ljud men också få lyssnaren att tänka på miljön genom rytmstrukturer som är inspirerade av växt- och djurriket.

Här på Innovatum har ljuddesignern Martin Ljungdahl Eriksson sitt kontor. Ljudet i duschen ska symbolisera verksamheten för Green Factory, som är ett branschöverskridande samarbete för att påskynda hållbar utveckling. (Se faktaruta om Green Factory.)

Vind i löv och brasljud är avkopplande

Genom att ta fram en egen ljudidentitet för ett rum, kan Martin skapa en speciell positiv känsla. Vi går in i Skogsgläntan, ett av de tre konferensrum han har ljudsatt på uppdrag av Green Factory.

Naturljud har en bevisat positiv effekt på människors välbefinnande. I Skogsgläntan har Martin tagit Brandenburgkonserten av Bach och gjort om tonerna till brasljud, som han spelar upp i ett mycket lägre tempo än originalet. Att det blev just Bach beror på att barockmusik gör oss mer kreativa.

Brasljuden kompletterar han med av ljudet av vinden som blåser i löven i en bokskog. Det hela omsluts av en kappa med atmosfäriska ljud.

– Det har visat sig att ljudet av vind i löv är ett av de bästa sätten att få oss att slappna av. Det hjälper också den som har tinnitus att fokusera på ett annat, positivt ljud.

Upplever ljudet utan att lyssna aktivt

Den översta delen av väggarna i konferensrummet är täckt av foton med gröna löv. I ett hörn står riktiga björkstammar. Under sina studier i ljudteknik vid Luleå Tekniska Universitet upptäckte Martin att det gäller att hitta ljud som stämmer överens med det vi ser.

– Om det vi ser, känner och hör stämmer överens, så påverkar det vårt sätt att uppleva en miljö i positiv riktning, säger Martin, som vill vara med från början när en miljö ska utformas, så att han och arkitekten delar visionen av hur rummet ska fungera.

I Skogsgläntan ligger ljudlandskapet precis ovanför hörtröskeln: man upplever en behaglig känsla, utan att behöva lyssna aktivt.

– Ljudlandskapen stimulerar en kreativ tankeprocess eftersom man uppfattar ljuden som bakgrundsljud som inte distraherar.

Dåliga ljudmiljöer kan leda till stroke

Ljud delar Martin upp i signalljud, bakgrundsljud och förgrundsljud. Signalljuden fungerar som kroppens alarmsystem. Därför kan vi höra också när vi sover, så att vi kan vakna om en fara dyker upp. Varje gång vi hör ett kraftigt ljud nära oss utsöndrar kroppen stresshormonet kortisol.

– Om vi hela tiden utsätts för kraftiga ljud leder det till stressjukdomar. Man kan till och med koppla förekomsten av stroke till dåliga ljudmiljöer.

Mittemot Skogsgläntan ligger konferensrummet Havsbris, där ljudet av vågor som sakta slår mot en strand en vårdag på kusten, skapar lugn och ro. Rinnande vatten i ett rör smälter oavsiktligt in i ljudbilden och känslan av hav.

Vi måste påverka våra ljudmiljöer på ett mer medvetet sätt

Lägg till positiva ljud

På många arbetsplatser blir medarbetarna stressade av ljudet från fläktar och datorer. För att lindra den negativa effekten kan man l använda sig av så kallad uppmärksamhetsmaskering (attention masking), som går ut på att få oss att lägga märke till positiva ljud, som naturljud. Man flätar helt enkelt in det positiva ljudet med det befintliga ljudet. Om man till exempel lägger till ljudet av en vind till ett irriterande fläktljud, så stör vi oss inte lika mycket på det.

Ljudet av en fors ligger också i samma frekvensområde som fläktljudet. Men medan fläktljudet påverkar oss negativt, upplever vi forsens brus som positivt.

Att just fläktljud skapar stress beror på att det är ett helt platt och oföränderligt ljud. I de rum där Martin utformar ljudmiljön ser han till att förändra ljuden över tid, till skillnad från fläktsystemet som låter likadant ända tills man stänger av det på kvällen och allas axlar sjunker ner.

Ljus och fågelsång gör oss lugna

Vi går vidare till Växthuset, som är Martins favoritrum. Här flödar ljuset in genom fönstren som sträcker sig från golv till tak och väggarna är vitmålade. Precis som i ett riktigt växthus en varm sommardag hör man ljudet av fågelsång, humlor och flugor som surrar omkring utanför. Vi slår oss ner i varsin korgstol.

Fågelsången har en lugnande effekt, precis som ljudet av vågor och vindens sus i löven. När vi hör kvittret vet vi att ingen fara hotar. Däremot blir vi rädda om det blir helt tyst, något som varenda skräckfilmsproducent har insett.

Styr ljud och ljus utifrån olika situationer

Helt tysta rum är för övrigt inget att eftersträva, påpekar Martin. Han har själv varit inne i ett ekofritt laboratorium.

– Därinne hör du ditt eget hjärta slå och blodet som pumpar runt i kroppen, en väldigt obehaglig upplevelse.

För att förbättra ljudmiljön till exempel i ett kontorslandskap, kan man också använda sig av något som kallas aktiv bullerreduktion: ett antal mikrofoner fångar upp oljudet, en dator räknar ut vilket motljud som krävs och en högtalare sänder ut motljudet. Man släcker helt enkelt ut oljudet med motljud.

Bullerreduktion används dock inte så ofta i kontorslandskap, eftersom det är en ganska dyr metod. Fram tills för något år sedan har det också varit svårt att genomföra. Det kräver stor kunskap om akustik och programmering av ljudförhållanden. I en cockpit är det mycket enklare eftersom det är en begränsad yta och färre antal ljud, jämfört med ett kontorslandskap där många fler olika typer av ljud uppstår.

– Jag förespråkar att man ljudsätter rum, hellre än att bullerreducera, eftersom ljudsättningen också förskönar ljudbilden och skapar en egen identitet, säger Martin.

Förutom ljuddesign rekommenderar han att man använder mycket tyger för att få en bättre ljudmiljö. Mattor är bra, liksom akustiska plattor.

Påverka ljudmiljöer mer medvetet

Framöver kommer Martin att börja jobba med konferensrum med en panel där man kan styra ljus och ljud beroende på vad man ska använda rummet till.

Om du ska ha ett jobbigt samtal med en medarbetare kan du använda dig av ljud och ljus som får de inblandade att må bättre. Vill du istället ha ett kreativt samtal kan du ljud- och ljussätta rummet på ett annat sätt.

Martin drivs av att få människor att förstå hur påverkade vi blir av ljuden omkring oss. Han ska ta reda på mer ett större forskningsprojekt på Konstfack.

– Vi måste ta tag i och påverka våra ljudmiljöer på ett mer medvetet sätt, inte minst med tanke på hur många som lider av hörselskador och ljudrelaterade sjukdomar.

FAKTA Ljuddusch och ljudsättning

Till skillnad från ett ljuddesignat rum, hörs ljudduschen bara på ett väldigt begränsat utrymme. Du måste stå rakt under duschen för att höra ljudet. Ljudduschar används i första hand i reklamsyfte, i butiker, restauranger och på museum till exempel. Martin har bland annat installerat ljudduschar i Saluhallen i Göteborg åt Steinbrenner & Nyberg och Amanda Boman. Ljudduschar som andra har installerat finns också på Nääs fabriker och på Vattenfalls huvudkontor. Arlanda Flygplats har både ljus- och ljudinstallationer. I Storbritannien, Tyskland och USA jobbar många med att ljudsätta miljöer.

Text: Ragnhild Larsson, 05 mars 2014

Relaterade verktyg

  • Buller

    Trimma din ljudmiljö

Senaste artiklar

Tryggare på jobbet med kollegial handledning

Kollegor som möts och reflekterar tillsammans, med stöd av en utbildad handledare. Det är Helsingborgs stads modell för att stötta personal i människonära yrken. Syftet är att främja det friska…

Så får ni bättre arbetsmiljö – 4 tips

Skyddsombudet och chefen har ett gemensamt uppdrag för att skapa en bra arbetsmiljö. Det handlar om allt som påverkar hur vi har det på jobbet, från lokaler till IT-stöd och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?