På Gumaeliusskolan kan de anställda påverka sin vardag i större utsträckning menar rektor Sture Barkin. Det har gett ett positivt arbetsklimat och elever köar till skolans platser.

Foto: Ragnhild Larsson

Frihet ger skola där alla trivs

Lärarna trivs. Personalomsättning? Näst intill obefintlig och eleverna köar för att få plugga här. Läs om hur Gumaeliusskolan i Örebro har lyckats att få det så.

Det syns inte utanpå. Gumaeliusskolan i centrala Örebro, invigdes i augusti 1946 och ser ut som en högst ordinär kommunal skola med tre våningar i gult tegel och stor asfalterad skolgård. Här undervisar 54 lärare i fem arbetslag, 520 elever i årskurs sju till nio.

I en tid när var sjätte lärare byter yrke och lärarna är mest stressade av alla tjänstmän, enligt TCO:s senaste stressbarometer, är den smått unik.

När jag började fråga runt efter en skola där lärarna trivs och balansen mellan krav och resurser är rimlig, möttes jag av huvudskakningar och överseende leenden. En skola där lärarna mår bra, det finns väl ändå inte?

Större frihet att fatta beslut

För femton år sedan gick 300 elever på Gumaeliusskolan. På den tiden hade skolan dåligt rykte och det fanns en påtaglig risk att skolan skulle läggas ner. Häromdagen skrev en av de nyanställda lärarna på Facebook att hon firade för att hon fått jobb på Örebros bästa skola.

– Jag har hjälpt till att skapa ett arbetsklimat som gjort det möjligt och en personalgrupp i full frihet kan åstadkomma storverk, säger skolans rektor Sture Barkin.

Den senaste medarbetarundersökningen från 2011 bland anställda i Örebro kommun, visar att lärarna på Gumaeliusskolan trivs bättre än genomsnittet i kommunen på i princip samtliga områden.

Vid mötesbordet i rektorsrummet, förklarar han vad som är så speciellt med Gumaeliusskolan. Det finns flera skäl till framgången men intraprenaden som infördes i januari 2008 är en viktig anledning till det positiva arbetsklimatet, menar Sture Barkin. Visserligen hade man arbetat på ett liknande sätt tidigare, men i och med övergången till intraprenad blev arbetssättet sanktionerat från kommunens sida.

– Vi är en kommunal skola med större frihet att fatta beslut om ekonomi och personalfrågor än i många andra skolor. Vi kan påverka vår vardag i större utsträckning.

Bland annat får lärarna och rektorn själva bestämma vad de ska göra om det blir ett ekonomiskt överskott, samtidigt som de måste ansvara för eventuella underskott. Eftersom skolan är populär bland Örebros högstadielever, innebär det nästan alltid ett överskott som bland annat används till att anställa fler lärare. Tidigare var skolan tvungen att göra av med ett eventuellt överskott före budgetårets slut, oavsett behoven just då, för att inte få en minskad budget nästa år. Det skapade få incitament att spara.

– Mina lärare säger ofta ja till att ta in ytterligare en elev i sin klass eftersom de vet att det innebär 60 000 kronor till. Och de är medvetna om att utan elever har vi ingen skola.

200 elever från hela kommunen slåss om de 75 platserna i årskurs sju på Gumaeliusskolan. En orsak till populariteten är profileringen mot bland annat dans, hockey, ridning, engelska och matte. Profilklasserna är en av alla idéer som lärarna haft som har förverkligats.

Väljer vem som ska anställas

När det gäller personalen bestämmer Sture Barkin och den berörda arbetslagsledaren vilka lärare som ska anställas. De ska visserligen ”beakta” övertaliga lärare, men är inte tvungna att anställa dem.

– Det är bättre om vi kan anställa lärare som vill vara här.

Rehabiliteringsfrågor hanteras också direkt på skolan, liksom den fysiska arbetsmiljön.

– Det här är en gammal skola med ett stort behov av underhåll. Vi får ett antal hundra tusen varje år som vi kan disponera, till exempel för att göra nya arbetsrum för lärarna och köpa in datorer.

En annan effekt av intraprenaden är minskade administrativa kostnader eftersom skolan sköter mycket av administrationen på egen hand idag.

– Vår administration är både bättre och billigare än den kommunen stod för tidigare. När skolan började drivas som intraprenad, betalade vi 800 000 kronor mindre per år för administrationen än vi annars skulle ha gjort eftersom vi övertog administrativa uppgifter från förvaltningen. Den summan har nu sjunkit till cirka 200 000 per år eftersom administrationen ovanför oss har ökat.

Mer tid på skolan

För att öka lärarnas trivsel och minska arbetsbelastningen ska lärarna tillbringa mer tid på skolan från och med i höst. Inom ramen för det nya läraravtalet har en stor majoritet av lärarna på skolan beslutat att gå in i ett nytt arbetstidsavtal som innebär som innebär att de kommer att tillbringa 40 timmar i veckan på skolan, jämfört med 35 timmar idag. Den totala arbetstiden är 45 timmar per vecka. Syftet är att få mer tid att träffa lärarna i samma arbetslag och de som undervisar i samma ämne.

– Förhoppningen är också att vi ska bli bättre på att hantera stress när lärarna tillbringar mer tid på skolan, säger Sture Barkin.

Han inser att det finns fördelar att själv få styra sin arbetstid också, men risken är stor att man aldrig stänger av. Å andra sidan är ingen anhängare av semestertid som innebär att lärarna har normala arbetstider och en semester på fem veckor som de flesta andra.

Billigare och bättre

– Jobbet som lärare ska utföras när eleverna är här. Jag har ingen användning av att ha lärare på skolan efter midsommar. Sedan kan man förstås diskutera hur vettigt det är för eleverna att ha så långa sommarlov.

Kollektiv vinst

Sture Barkin tror att många lärare och lärarfacken är misstänksamma gentemot intraprenad som form eftersom man är rädd för en dold agenda som går ut på att skolledningen ska pressa ut mer undervisning ur lärarna.

– På den här skolan finns inte den motsättningen. Vi har infört den här modellen för lärarnas och elevernas bästa. Syftet är inte att tjäna pengar. Vi har en kollektiv vinning, inte en personlig. Via intraprenaden har vi skapat ett utrymme som gör att vi kan anpassa direktiv som kommer uppifrån så att de fungerar bättre för oss.

Innan intraprenaden blev aktuell var Sture Barkin noga med att ha alla med sig. Idag vill ingen återgå till den gamla ordningen.

– Utan lärarnas samtycke hade jag aldrig infört intraprenaden.

Arbetslagen bestämmer över sin vardag

En anledning till att lärarna stannar kvar på Gumaeliusskolan är de åtta arbetslagen, varav fem är lärararbetslag, som bestämmer över sin budget och sin verksamhet. Arbetslagsorganisationen infördes redan i slutet av 1980-talet och varje arbetslag består av åtta till tio, lärare som undervisar i tre till fyra klasser. Lärarna sitter tillsammans i mindre rum och kan därför diskutera undervisningen och hjälpas åt med att göra individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Varje arbetslag åker dessutom iväg på en egen planeringsresa varje år.

För att öka trivseln i personalgruppen åker dessutom hela personalen på fyra-fem dagar långa studieresor utomlands varje år, om ekonomin tillåter det. Den femtonde resan nu senast gick till Bryssel. Tidigare har de bland annat besökt skolor i Storbritannien, Italien, Tjeckien, Slovakien och Tyskland.

Många roller som rektor

På Gumaeliusskolan trivs inte bara lärarna och eleverna. Sture Barkin har jobbat på den här skolan i 20 år, ett rekord inom Örebro kommun och förmodligen inom många andra kommuner också.

– En rektor ska idag vara både vd, ekonomichef, personalchef och produktionschef. Det är en omöjlig uppgift. Därför måste man bestämma sig för vad man vill syssla med. För min del är det tydligt. Jag är vd med det yttersta ansvaret för de förutsättningar som personalen jobbar under. Jag är inte någon överlärare eller någon som dagligen besöker klassrummen.

Eftersom Sture Barkin sällan befinner sig i klassrummen har han byggt upp en ledningsorganisation som består av de som är i klassrummen, lärarna. Sex av skolans lärare arbetar 20 procent av sin tjänst som skolledare. Ledningsgruppen träffas varje onsdag för att diskutera ledningsfrågor. Nästan alla beslut som rör skolan fattas i ledningsgruppen. Inom ledningsgruppen finns olika ansvarsområden. Två av lärarna har t ex ansvar för den pedagogiska utvecklingen och formerna för dokumentationen.

Kontroll eller frihet

Sture Barkin jobbade för länge sedan som verkstadsmekaniker i en industri. Han och hans kollegor använde olika knep för att utföra sitt arbete på ett mer effektivt sätt, men denna kunskap hade ledningen ingen aning om. En dag gick Sture till direktören och förklarade att han visste hur företaget skulle kunna öka produktionen med 20 procent utan att de anställda skulle behöva jobba så mycket hårdare. Han föreslog att man skulle dela den förväntade ökade vinsten mellan arbetsgivaren och de anställda. Det blev ett blankt nej.

– Det finns två sätt att hantera en ineffektiv organisation. Antingen tillåter man de anställda att ha idéer under ganska stor frihet eller så att inför man en kontrollapparat, vilket leder till en ännu värre ineffektivitet.

Dokumentation skapar stress

Även om mycket är bra på den här skolan, undgår förstås inte lärarna att känna sig stressade ibland. Till stor del beror stressen hos lärarna på att kraven på dokumentation har ökat, menar Sture Barkin. Lärarna ska formulera individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram. På Gumaeliusskolan har lärarna länge använt ett datorbaserat informationssystem som gör det enklare att skriva och följa upp all dokumentation, men det blir ändå mycket jobb.

– Vi måste lära oss hantera dokumentationen så att det inte blir övermäktigt och går ut över undervisningen. Vi kan inte ha duktiga lärare som ägnar mer tid åt att dokumentera än att undervisa. Jag leker med tanken på att anställa en assistent i varje arbetslag som enbart ägnar sig åt administrativa arbetsuppgifter.

Inga planer på att byta jobb

Vid kopieringsapparaten träffar jag Antonio Blagus, som har jobbat här som matte och no-lärare i 20 år.

– Det är en bra skola och jag trivs. När man försöker motivera eleverna och man får dem med sig och hör dem säga att de tycker något är roligt, då känner man att man har lyckats.

Trots att han egentligen är ingenjör har han heller inga planer på att byta jobb.

– Det enda negativa med jobbet är den låga lönen. Min bror som inte har utbildat sig tjänar dubbelt så mycket och det känns ju väldigt orättvist.

Antonio Blagus håller med rektorn om att dokumentationen måste minska i skolan eller skötas av någon annan än en lärare. För att hinna med de ökade kraven på dokumentation, är han tvungen att dra ner på lektionsplaneringen.

– Jag tror att eleverna skulle nå mycket bättre resultat om någon annan fick göra det administrativa arbetet och vi lärare kunde ägna oss åt att planera lektioner och att undervisa.

Ökat inflytande

Antonio Blagus tycker att det finns stora fördelar med intraprenadmodellen.

– Det är bra att vi får ett större inflytande och att kunna vara med och bestämma om ekonomin. Vi sköter skolan mer eller mindre som ett företag. Istället för att få en klumpsumma pengar som vi ska handla slut på för att budgeten inte ska minska nästa år, så kan vi spara pengar tills det finns ett behov. Det gör att jag känner ett större ansvar som lärare.

En annan fördel, enligt Antonio Blagus, är att tillsammans med de andra lärarna i arbetslaget få bestämma över hur arbetet ska läggas upp, vilka böcker om ska köpas in och vilken pedagogik man vill använda.

Tack vare intraprenaden är det till exempel möjligt att bygga en ny vägg och flytta på en dörr, för att skapa fler grupprum eftersom det finns pengar att disponera.

– Tidigare fick vi be fastighetsskötaren komma för att byta lysrör.

Vill vara på skolan

Antonio Blagus är positiv till att han ska tillbringa fler timmar på skolan ökar från och med i höst.

– Det är ju här mitt jobb är, så varför ska jag sitta hemma? Det är inte ett ensamarbete att vara lärare längre. Vi måste sitta här och planera tillsammans. Och eleverna är ju här.

Att det finns lärare som är negativa till minskad förtroendetid, tror Antonio beror på att det finns skolor där det inte fungerar så bra. På en skola som han känner till får lärarna till exempel inte kopiera på arbetstid.

– Det är skolledningens ansvar att se till att det fungerar bra, så att man låter lärarna arbeta efter eget huvud och inte styr allt i detalj. Man måste få ledningens förtroende. Då gör man ett bra jobb.

Arbetslaget minskar stressen

Att ha inflytande över sitt jobb och bra arbetskamrater, är viktigt för att trivas som lärare, tycker Antonio Blagus. Liksom bra arbetskamrater.

– Stressen minskar av att jobba i ett arbetslag. Det finns alltid någon att diskutera och bolla idéer med. Studieresorna med hela skolan och planeringsresorna tillsammans med arbetslaget bidrar också till att vi svetsas samman. Man lär känna varandra på ett helt annat sätt när man åker bort tillsammans.

I höstas fick resan ställas in på grund av att det inte fanns tillräckligt med pengar, men i år ska det blir en ny resa.

– Det kändes lite torftigt när det inte blev av. Mitt i allt arbete med läroplanen och kursplanen, behöver vi få nya intryck.

Rektorn Sture Barkin kommer förbi och berättar att han just nu tittar på olika resmål. Förhoppningsvis blir det en ny resa i höst. Han konstaterar att av alla skolor de besökt hittills har ingen varit lika bra som Gumaeliusskolan

Text: Ragnhild Larsson, 26 mars 2014

Senaste artiklar

Samverkan gav svalare somrar på boenden

När fem äldreboenden i Vänersborg skulle byggas om, involverades personalen i processen redan från början – långt innan byggstart. Det har lett till mindre stress, sänkta sjuktal och behagligare inomhustemperaturer…

Så tog Region Skåne fram sin handlingsplan

Som en följd av coronaviruset har Region Skåne tagit fram en handlingsplan för att bedöma risker i arbetsmiljön. Arbetet tog bara några veckor. De flesta punkter i planen handlar om…

Reflektionsstöd svetsar samman gruppen

Fyra korta reflektionsfrågor, i början och slutet av varje arbetspass. Det är en metod som används i Region Östergötland för att skapa tydlighet, lyfta svåra frågor och svetsa samman vårdlag.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Handbok för återhämtning

Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en...