vallbackarektorer2000x1000

– Både som lärare och rektor är du väldigt utsatt. Det är lätt att tappa fart och ork. Utan det delade ledarskapet hade vi aldrig klarat det första året, säger Anna-Karin Eriksson, till vänster, här tillsammans med kollegan Victoria Strandberg Zarotti.

Foto: Ragnhild Larsson

En helt ny skola - så skapade de en bättre arbetsmiljö och minskade segregationen

På den nyöppnade Vallbackskolan i Gävle har skolledningen och medarbetarna lyckats skapa en trygg arbetsmiljö, som är både ekonomiskt och socialt hållbar. Delat ledarskap, delat mentorskap och en satsning på stödpersonal har bidragit till framgången. ”När något händer är du aldrig ensam ansvarig”, säger  Anna-Karin Eriksson, en av skolans två rektorer.

I augusti 2015 välkomnade rektorerna Victoria Strandberg Zarotti och Anna-Karin Eriksson de första 380 högstadieeleverna till den nyöppnade Vallbacksskolan i Gävle. Då hade fyra högstadieskolor stängt och man hade ritat om upptagningsområdena, för att blanda elever med olika bakgrunder. Uppdraget från politikerna var tydligt: Minska segregationen och höj elevernas studieresultat.

– Det är ju en gång i livet man får en möjlighet att bygga upp en verksamhet från början och rekrytera sin egen personal. Visst har det har varit ett stressigt första år med många övertidstimmar. Men jag har aldrig känt att det inte har varit värt allt jobb, säger Victoria.

Fin arbetsmiljö viktig

Vallbacksskolan ligger uppe på en höjd mitt inne i Gävle. Den imponerande byggnaden stod klar 1890 och var då en skola för dövstumma barn. Därefter har det varit högskola, vårdskola, folkhögskola och SFI-utbildning i den pampiga byggnaden. Innanför porten finns en reception som alltid är bemannad. Här jobbar Mia och Marie som hjälper vikarier och vilsna elever att hitta rätt. De två och har koll på vilka som rör sig i huset.

Vi sitter runt konferensbordet på Anna-Karins ljusa kontor. Till skillnad från många svenska skolor som är nedslitna och trista påminner den nyrenoverade Vallbacksskolan mer om ett reportage i en inredningstidning, med väl valda färger och vackra, sprillans nya möbler.

– Det är roligt att gå till jobbet när vi har en sådan fin arbetsmiljö. Visst saknas det grupprum och ventilationen krånglar ibland, men bara att komma in i vårt personalrum, där det är väldigt vilsamt, gör att du känner dig harmonisk. Dessutom är det inspirerande att jobba med så många positiva människor. Alla har ju valt att arbeta just här, säger Victoria.

Inget ensamarbete

Under hösten 2014 började Victoria och Anna-Karin att rekrytera all personal till skolan, totalt 60 personer. Anna-Karin och Victoria letade efter lärare som ville samarbeta och var intresserade av att jobba med digitala hjälpmedel i undervisningen.

Här jobbar lärarna nästan alltid två och två i klasserna som består av ungefär 30 elever. De planerar lektioner och bedömer elevernas insatser tillsammans. Om en lärare undervisar kan den andra observera vad som händer i klassrummet och upptäcka om någon har svårt att hänga med. Då kan lärarna tillsammans ändra på undervisningen till nästa lektion.

– Om något händer är du aldrig ensam ansvarig. Under det första året var det lite oroligt ibland och vi märkte att många lärare inte var så vana att be om hjälp. Det fanns en inställning att du skulle klara dig själv. Gjorde du inte det såg man det som ett misslyckande. Men så länge vi inte hör något, tror vi ju att allt är bra, säger Anna-Karin.

Hon berättar om en lärare som ville söka ett nytt jobb, för att hen inte tyckte sig kunna reda ut situationen på egen hand när mentorskollegan blev sjukskriven. När rektorerna väl lyfte problemet kom det stöd från alla håll och kanter. Läraren, som blev helt överrumplad av den oväntade hjälpen, stannade kvar på skolan.

Delat ledarskap ger resultat

Precis som lärarna delar på mentorskapet så delar Victoria och Anna-Karin på ledarskapet, något som båda menar är en viktig framgångsfaktor.

– Både som lärare och rektor är du väldigt utsatt. Det är lätt att tappa fart och ork. Utan det delade ledarskapet hade vi aldrig klarat det första året, säger Anna-Karin.

De rådgör ofta med varandra och delar upp sysslorna mellan sig. Anna-Karin driver bland annat trygghetsarbetet och tar hand om schemaläggning och fördelningen av resurser. Victoria ansvarar för lokalerna, skolmaten och arbetsmiljön.
Victoria och Anna-Karin försöker också ha koll på varandra, så att de inte jobbar för mycket och om det har varit extra mycket göra under en period, så kan de ta lite ledigt.

– Förra onsdagen tog jag en sovmorgon och kom hit vid tio. Det kan räcka att slippa en stressig morgon, säger Victoria.

Stödpersonal avlastar lärarna

En viktig orsak till att såväl lärare som elever trivs, är stödpersonalen: elev-coacher, elevassistenter, receptionister, vaktmästare, biblioteksassistenter, it-samordnare och cafépersonal.

– Lärarna ska ju undervisa. Här kan de lämna ifrån sig vissa administrativa uppgifter. Men ibland får vi påminna dem om att den möjligheten finns. Lärare har ofta ett ganska starkt kontrollbehov och då får de lära sig att de kan släppa ifrån sig vissa arbetsuppgifter, säger Victoria.

Uppgifterna kan handla om att göra ett memory-spel på franska, plasta in alla matteböcker, ge teknisk support, göra gruppindelningar till elevens val, beställa tolkar, köpa in nya kaffemuggar, vattna blommorna, sortera posten eller ordna fika till ett möte.

Elevernas trygghet

Stödpersonalen betyder också mycket för elevernas trygghet. Pensionären Per Pilqvist är på skolan 15 timmar i veckan.

– Han får uppdrag från oss när det är en elev som behöver lite extra omsorg. Han är expert på att få bra kontakt, ringer till föräldrarna och gör ett avtal med den aktuella eleven, säger Anna-Karin.

Under det första läsåret satsade rektorerna mycket på att skapa trygghet. Väldigt många elever och vuxna kände inte varandra och kom från väldigt olika bakgrunder. ibland var stämningen spänd. Rektorerna pratade mycket med eleverna och tog hit vårdnadshavare vid minsta lilla problem. Elev-coacherna hittade på olika aktiviteter för att alla skulle lära känna varandra. I år har det varit betydligt lugnare på skolan. Nu var ju inte alla elever nya vid skolstarten. Alla sjuor fick också åka iväg på lägerskola under två dagar.

Stödpersonalen är även viktig för rektorerna.

– I mitt gamla uppdrag ansvarade jag för tre små skolor och var tvungen att göra mycket administrativt arbete. Jag fick vara både kurator och vaktmästare. Nu slipper jag tömma råttfällorna och kan fokusera mycket mer på att vara en pedagogisk ledare, säger Anna-Karin.

Helhetssyn ger trygg arbetsmiljö

I en pilotstudie som är finansierad med rektorsmedel har forskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs, Högskolan i Gävle, följt arbetet med att öppna Vallbackskolan.

– Här finns en helhetssyn på eleverna och en organisation där olika funktioner är samordnade, säger Anneli Frelin.

Hon menar att trenden annars är att skolans organisation atomiseras, så att varje funktion ses som en separat enhet där man upphandlar tjänster och byter ut personer. I den här och tidigare studier har forskarna sett hur viktig relationen och kommunikationen är mellan olika funktioner för att förebygga hot, våld och kränkningar.

– Funktioner kan man byta ut på en dag, medan det tar tid att bygga upp relationer, säger Anneli Frelin.

Lärarna trivs

Enligt kommunens årliga medarbetarundersökning trivs personalen på Vallbacksskolan, även om de kände sig stressade under det första året. Ett par gånger per termin genomför Victoria och Anna-Karin också en egen undersökning för att ta reda på hur personalen mår. Lärarna får svara på frågor om hur stämningen är, hur de trivs, hur de trivs med sina kollegor, hur arbetsmiljön fungerar och om de har något speciellt som de vill att rektorerna tar tag i.

Också här är resultaten positiva, även om lärarna tycker att deras arbetsplatser är för små, vilket är svårt att göra något åt med tanke på hur lokalerna ser ut.

Bra blandning och bättre resultat

Hur går det då med uppdraget att minska segregationen och höja elevernas studieresultat? Rektorerna märker redan att det går åt rätt håll. Niorna som kom från de nedlagda skolorna förbättrade sina resultat, trots att de bara gick ett år på Vallbacksskolan.

– Jag tror att det beror på att lärarna får fokusera på undervisningen och att vi har stödpersoner som arbetar med sysslor som annars hamnar på lärarna, säger Anna-Karin.

Segregationen har också minskat. Tidigare fanns det två skolor i Gävle med nästan enbart elever från en annan kultur och en skola där det i stort sett bara gick svenskfödda elever. Bland årets nior på Vallbackaskolan är det 30 procent svenskfödda och 70 procent med invandrarbakgrund. Bland sjuorna är det omvänt 70 procent svenskfödda, vilket Victoria och Anna-Karin tycker är en bra blandning för en lyckad integration.

Ett av målen är att skapa en hållbar utbildningsmiljö. Anna-Karin säger att det handlar om en flexibel utbildningsmiljö, där resurserna går att flytta på och använda där de behövs bäst. Hållbarheten handlar också om den fysiska miljön, att klassrummen går att förändra och anpassa efter olika behov. Just nu går rektorerna runt i skolan och tar tempen på studieron och ser var man behöver extra insatser. Några elever vill ha det knäpptyst, medan andra inte har något emot lite småprat i bakgrunden.

Ett flexibelt förhållningssätt ingår också i definitionen av en hållbar utbildningsmiljö, Det gäller att vara beredd att prova nya arbetsmetoder till exempel.

– Vi vill visa att skolan är en fantastisk plats både att arbeta på och vara i. Visst finns det många elever som inte trivs i skolan. Men då blir ju utmaningen att se vad vi kan göra för att de ska kunna göra det, säger Anna-Karin.

 

Text: Ragnhild Larsson, 23 januari 2017

Senaste artiklar

Demensutbildning gav tryggare personal

Många äldre blir förvirrade när de läggs in på sjukhus. På Danderyds sjukhus lärde sig personal på en medicinavdelning att bemöta förvirrade patienter på ett bättre sätt. De gjorde också…

IT-ronder ger vårdpersonal mer tid

På Blekingesjukhuset pågår just nu en total genomgång av den digitala arbetsmiljön med hjälp av IT-ronder. En satsning som kostar pengar – men som redan har sparat tid och gett…

Digital egenvård ger lugnare hjärtkoll

‒ Jobbet ger mer tillfredsställelse när patienten mår bättre och känner sig mer trygg, säger Eva Öhman, hjärtsjuksköterska i Norrtälje. Hon ser fördelar både för patientsäkerhet och arbetsmiljö med en…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?