Annika Hakkestad från Lärarnas Riksförbund och Margareta Grahn, rektor, har samarbetat intensivt för att minska administrationen för lärarna på Edboskolan i Huddinge.

Foto: Katarina Bjärvall

Edboskolans lärare administrerar mindre

På Edboskolan lägger lärarna sin tid på eleverna. Det kan låta självklart – men tidigare ägnade de sig lika mycket åt datortrassel, föräldrakontakter och frånvaroadministration. Sådant sköter nu andra av skolans medarbetare.

”Jobbfri zon” står det på en liten skylt intill en av soffgrupperna i lärarrummet på Edboskolan i Huddinge söder om Stockholm.

– Fast vi pratar oftast jobb här ändå, säger Annika Hakkestad, lärare i musik och engelska, ombud för Lärarnas riksförbund här på skolan och dessutom på deltid fackligt ombud på Huddinge kommun.

Lärare jobbar mycket och har svårt att koppla av arbetet, det bekräftar en undersökning från Skolverket. Dessutom jobbar de mindre med undervisning, lektionsplanering och reflektion än de skulle vilja.

På Edboskolan tog man tag i problemen för två år sedan.

– Vi kände alla att det var för mycket – för mycket administration, för mycket dokumentation, för mycket sitta vid datorn, för mycket möten som inte var meningsfulla, säger Annika Hakkestad.

Specialisering en nyckel

Hon och skolans rektor Margareta Grahn har, med stöd av Lärarförbundets båda ombud på skolan, drivit fram den ena förändringen efter den andra.

En nyckel har varit specialisering. Läraryrket är ofta ett ensamt jobb, men genom att betona att skolan är en kollektiv arbetsplats där man kan överlåta ansvar på kollegor har Margareta Grahn fått lärarna att fokusera på sin kärnkompetens.

– Jag vill rikta uppdraget mot det var och en är bäst på, säger hon.

Två ansvarsområden som lärarna numera slipper är IT och fastighetsservice. Såväl IT-teamet som vaktmästeriet har förstärkts.

Skolledningen sköter frånvaroregistreringen

Andra arbetsuppgifter som tidigare låg på lärarna har nu skolledningen och den övriga expeditionspersonalen tagit över.

– Jag kallar oss för servicegruppen, säger Margareta Grahn och skrattar.

Det är numera skolledningen som administrerar logistiken kring alla nationella prov, liksom registreringen av elevernas lärandemål – lärarna fyller i pappersblanketter och en intendent matar in målen i datasystemet.

På liknande sätt fungerar frånvaroadministrationen. Läraren tar fortfarande frånvaron i klassrummet, men det underlättas av att en biträdande rektor matar systemet med klasslistor för varje lektion, så att halvklasser och andra varianter finns med, och även varje vecka sammanställer frånvarostatistik för varje elev från årskurs 4.

Om ett barn har ogiltig frånvaro får föräldrarna ett mejl med automatik. Men ibland måste lärarna ändå kontakta hemmet.

– Jag har faktiskt framfört att någon annan kunde sköta det, säger Annika Hakkestad.

Målsamtal ersatte utvecklingssamtal

En stor del av föräldrakontakterna har rationaliserats bort. Skolan har ersatt utvecklingssamtalen, som syftade framför allt till att kartlägga vad eleven presterat sedan senast, med så kallade målsamtal som är mer framåtsyftande.

– Det är en enorm lättnad. Tidigare krävdes det väldigt mycket text i de individuella utvecklingsplanerna, säger Annika Hakkestad.

Och förr hade man ett föräldramöte per termin.

– Jag ställde frågan: måste man ha det? Så nu har vi bara ett på hösten, säger Annika Hakkestad.

Själv har hon också lagt ner de veckobrev hon i många år har skrivit till föräldrar. Dem har hon och den mentor hon jobbar ihop med ersatt med en kalender på nätet där föräldrar och elever kan logga in.

Måste man ha föräldramöten varje termin? Nu har vi bara ett på hösten.

Inga föräldrar har saknat den tidigare uppsjön av kontakter, säger Annika Hakkestad.
– De blir fortfarande rätt servade.

Tog bort onödig veckokonferens

Onödiga möten är ett gissel på många arbetsplatser. Tidigare sammanträdde lärarna på Edboskolan varje onsdagseftermiddag i en konferens, ofta med oklart syfte, berättar Annika Hakkestad.

– Nu är onsdagsmötena nedlagda, men tiden finns kvar, säger hon.

Den tiden lägger lärarna numera ofta på samverkan, till exempel på att tillsammans planera undervisning. Och matematiklärarna ägnar onsdagseftermiddagarna åt fortbildning inom det så kallade Mattelyftet.

Arbetslagsmötena varje tisdagseftermiddag finns kvar. Och arbetsplatsträffar måste man enligt lag ha en gång i månaden. Fast även dem har Margareta Grahn effektiviserat genom att låta sina anställda ta ställning via webbverktyg i enklare frågor, som planering av öppet hus eller personalfest.

Ligger steget före lagstiftningen

Margareta Grahn ligger steget före lagstiftningen på vissa områden. I höstas beslutade hon att lärare inte längre skulle skriva omdömen om elever i årskurs 6-9, liksom att det för yngre elever räckte med ett omdöme per läsår istället för två. Den förändringen lagstiftade riksdagen sedan om i november.

– Ibland är det bättre att bli förlåten efteråt än att fråga om lov, säger Margareta Grahn.

Det gäller även åtgärdsprogrammen. Tidigare hade 300-400 av skolans 850 elever ett åtgärdsprogram, nu är antalet nere i 60. Det beror på att lärarna här skriver åtgärdsprogram bara för de elever som riskerar att inte få betyg. Den förändringen är i linje med en planerad lag som är tänkt att träda i kraft den 1 juli i år.

Fritidspersonalen rastvaktar istället för lärarna

Alla förändringar har inte gått friktionsfritt. Ett exempel är rastvaktandet. Tidigare rastvaktade alla lärare en timme i veckan. Få av dem älskade det, och när Margareta Grahn fick ett sparbeting som krävde att hon drog in tjänster såg hon en chans.

Hon lade över rastvaktandet på fritidspersonalen, som tidigare hade tillbringat den tiden som resurser i klassrummen. Samtidigt gav hon lärarna en extra undervisningstimme i veckan – inte med en egen klass, utan i form av dubbelbemanning på de lektioner där det behövs.

Rockaden sparade tre tjänster samtidigt som den renodlade medarbetarnas kompetens – lärarna fick undervisa mer och fritidspersonalen jobba mer med uteverksamhet. Det blev lugnare på skolgården, incidentrapporterna minskade. Men alla är inte nöjda.

– Det finns fritidspersonal som tycker att det var mysigare i klassrummet. Och fyrornas lärare skulle vilja vara ute mer med sina barn. Och några lärare menar att de har fått en klass till – det var inte meningen, så det ska utvärderas, säger Annika Hakkestad.
Kuratorn har fått nya arbetsuppgifter

Många av skolans medarbetare berörs av omvälvningarna. Kuratorn Maria Jonsson har fått hantera mer av konflikter mellan elever och kontakter med föräldrar.

– Jag har helt klart mer ont om tid nu, säger hon.

Hon börjar sitt arbete tidigare på morgnarna nu, för att föräldrar ska kunna nå henne innan de går till jobbet. Och hon läser sms från elever och föräldrar även på kvällarna.

– Det vill jag göra för att hinna tänka efter innan jag ringer eller träffar dem nästa dag.

Som kompensation går hon hem tidigare en del eftermiddagar. Men kanske är det dags att hon bollar tillbaka en del arbetsuppgifter till andra, funderar hon.

– Jag har en bra skolledning. Om jag säger till så bromsar de.

Text: Katarina Bjärvall, 29 april 2014

Senaste artiklar

”Nu är det en dröm att arbeta här”

TEMA HOT OCH VÅLD Hur kan man vända en arbetsvardag med rädsla, hot och våld till en drömarbetsplats? Det vet ungdomshuset i Sollentuna. De lämnade kaoset bakom sig med nya…

Bättre rustade att möta tufft klimat

TEMA HOT OCH VÅLD Hur hanterar man en hotfull situation? Och vad är egentligen ett hot? Bibliotekspersonal får nu utbildning i hot och våld genom en facklig satsning. Helsingborgs stadsbibliotek…

Aktiva rehabkoordinatorer sänkte sjuktalen

En mer aktiv roll och tidigare kontakt med de sjukskrivna. Det är grunden i det nya arbetssätt som rehabkoordinatorerna på två hälsocentraler i Gävle har prövat, med lyckat resultat. –…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?