Tillit är hälsobringande även när jobbet förändras
‒ Det kan vara extremt segt att bygga upp en professionell och social tillit men när man har nått dit, då är det en ovärderlig egenskap hos en arbetsplats. Det säger organisationskonsulten Monica Bjerlöv.
Monica Bjerlöv är organisationskonsult och forskade tidigare vid Arbetslivsinstitutet. Hon kan kallas in när en organisation står inför en förändring, ett nytt datasystem, en ny regionindelning, rationalisering, eller kanske till en sjukvårdsorganisation som ska ”leanas”.
Hon föredrar idealet tillit framför trygghet.
‒ Tillit innebär att om jag är sjuk så vet jag att du ordnar det där ändå. Jag vet att du känner till mina tillkortakommanden men är inte orolig för att du skulle utnyttja det. Ett gott samarbete är mer värt än personlig karriär. Jag ger andra utrymme och jag ges utrymme av andra.
‒ Trygghet är något mer statiskt, något som står still. Tillit kan fungera även i förändring och förflyttning.
”Kul” bättre än ”nöjd”
När Monica Bjerlöv möter en grupp anställda kan hon inleda med en enkät och analysera värderingar som förtroende, nöjdhet, inspiration, etcetera.
‒ Om det är en hel enhet som uppger att de är helt nöjda, då förstår man att de kommer att få problem. Då måste de använda energi för att behålla nöjdheten, och det ska helst inte komma någon förändring, ny chef eller nya medarbetare som förstör formen.
Om det finns tillit så är ”jobbigt men kul” ett bättre enkätresultat, tycker hon. Då är det en arbetsorganisation som gillar förändring, och det gillar förstås en förändringskonsult. Bygga tillit vill hon göra genom god kommunikation.
‒ Om inte folk förstår vad de ska göra så drabbar det hälsan, det är väl känt. Då kommer magkatarren. Otydlighet är en hälsofara.
Det goda samtalet är respektfullt frågande snarare än argumenterande, anser hon.
‒ Det är undersökande. Jag berättar för dig hur jag uppfattar något, och frågar dig hur du uppfattar det. Vi har garanterat inte samma bild. Sen gäller det att vi inte fastnar i en diskussion om vad som är rätt eller fel, att man inte omedelbart blir ifrågasatt och tvingas försvara sitt sätt att ha begripit något på.
Hellre nyfiken än sams
Med tillit vågar man fråga och ifrågasätta.
‒ Man ska hellre vara nyfiken än sams. Hellre det än detta eviga konsensus. Det är inte farligt att ta reda på skillnaderna i våra bilder, det är effektivt, och det bygger upp en respekt för att människor är olika.
I ett bättre tonläge kan de anställda istället förstå större delar av verksamheten. De behöver inte tycka lika, men de ska ha getts utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter om arbetet, menar Monica Bjerlöv. Med mer kunskap ökar chansen att känna delaktighet i vad organisationens mål är, vilket stärker dess chanser till överlevnad. God kommunikation blir alltså inte bara en hälsofaktor för medarbetarna utan även för hela företaget.
Ett sätt att träna sig i kommunikation är att vidga blicken, det som ibland kallas decentrering.
‒ När vi föds finns bara mamma, sen lampa, sen pappa. Vi förstår efterhand att världen är större än bara oss själva. Det innebär i förlängningen att acceptera att alla inte förstår samma fråga på samma sätt.
På jobbet kan man prata om samtalet, menar hon.
‒ När man har suttit i möte och diskuterat ett antal frågor i en timme så måste man kunna ta 20-30 minuter för att prata om hur mötet var, även om det kan kännas töntigt till en början. Vad kom vi fram till? Hur hanterade vi de här frågorna?
Monica Bjerlövs fem nycklar till friskare kommunikation:
1. Ödmjukhet.
2. Öppenhet.
3. Respekt.
4. Lyssnande.
5. Eftertanke.
