– Att uttrycka sig fritt är ett starkt behov hos oss, förklarar Kristian Tilander.

Foto: Privat.

Jobbsnack förbättrar arbetsmiljön

Att prata med kollegor om jobbet under arbetstid kan göra underverk för arbetsmiljön och hälsan. Det finns mycket att vinna på reflekterande gruppsamtal.

– Man säger ofta att det här är en lyx vi inte har råd med. Men man måste ha råd att hjälpa folk att må bra på jobbet och orka jobba sin tid ut, säger Kristian Tilander, konsult som arbetar med reflekterande arbetsplatser och är veteran i sammanhanget.

Redan i mitten av 90-talet medverkade han som socionom i det så kallade Feedbackprojektet för socialarbetare i Karlstad. Det visade sig att deltagarna i det projektet hade 30 procent färre sjukdagar och stannade längre hos sin arbetsgivare än andra socialarbetare.

Sedan blev Kristian Tilander projektledare för Reflekterande arbetsplatser, ett projekt inom socialtjänsten och skolan som fick stöd av regeringen när ohälsotalen steg i början av 2000-talet. Det blev också lyckat.

Resultaten hänger ihop med att man hjälper människor att uttrycka vad de tänker, känner och vill

– Resultaten hänger ihop med att man hjälper människor att uttrycka vad de tänker, känner och vill. Man styr inte in dem i vissa tankebanor. Att uttrycka sig fritt är ett starkt behov hos oss, förklarar Kristian Tilander.

– I vårt resultatinriktade samhälle blockeras den möjligheten. Man föröker anpassa sig och mår sämre eftersom man inte får utrymme för sin egen person. Det utrymmet återtar man i gruppsamtalen.

Goda resultat i vården

Det finns många liknande metoder och modeller – dialoggrupper, reflekterande arbetsplatser, stresshanteringsgrupper, kollegiala feedbackgrupper – och fördelarna med att helt enkelt prata är slående. På Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, där man hade stora arbetsmiljöproblem i början av 2000-talet, bidrog gruppsamtal för läkarna till att vända utvecklingen på arbetsplatsen. Det visade en avhandling av läkaren David Bergman.

Sjuksköterskan Ulla Peterson, som forskat kring samtalsgrupper för vårdanställda, har i en studie visat att gruppsamtal kan förhindra utbrändhet. Ann Fridner, som undersökt den höga självmordsfrekvensen hos kvinnliga läkare, har sett att gruppsamtal har en skyddande effekt.

Men om det nu är så bra att prata om jobbet i grupp och under arbetstid, varför är det då så få som gör det?

– Jag tror att det kolliderar med en ytlig luthersk moral som säger att varje stund på arbetet ska betala sig. Det är utmanande att arbetsgivaren ska betala för tid där man inte kan kräva kortsiktiga resultat. Resultaten är långsiktiga och påverkar inte omedelbart produktionen, säger Kristian Tilander.

Ett långsiktigt arbete

Ingrid Gårdh, som arbetat med dialoggrupper inom Värmdö kommun, menar att grupperna ofta står och faller med att någon eldsjäl driver dem.

– Cheferna har lite svårt att se vinsten av det här. Det är ett långsiktigt förebyggande arbete, man ska gå ifrån under arbetstid och det kostar. Det handlar förstås om lågkonjunkturen också, men då behövs grupperna desto mer, med den stress som blir på arbetsplatserna, säger hon.

Hon har också fått positiva resultat från utvärderingarna av dialoggrupperna i Värmdö kommun.

– Det blir tillåtet att prata om arbetslivet på samma sätt som man pratar om privatlivet. Många deltagare tyckte att de hade hjälp av det i livet i stort och inte bara på jobbet. Gruppsamtal på jobbet prövas ofta i form av projekt, som sällan blir stående inslag på arbetsplatsen.

– Man är inställd på att det är för en kort period och för inte alltid en seriös diskussion om resultaten, konstaterar Kristian Tilander.

Undantag finns dock. Ett är socialförvaltningen i Karlstad, där medarbetarna kan välja reflekterande gruppsamtal som en del av friskvårdsprogrammet.

Ett projekt med gruppreflektioner har Lysekils kommun haft, där lärare och förskollärare fick prata om sin arbetssituation under arbetstid.

Text: Michael Nyhaga, 19 mars 2014

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...