Möjliggörarna, en hel avdelning inom Försäkringskassan. De huserar i Karlshamn och hanterar årligen några tusen ansökningar om bidrag för arbetshjälpmedel.

Möjliggörarna, en hel avdelning inom Försäkringskassan. De huserar i Karlshamn och hanterar årligen några tusen ansökningar om bidrag för arbetshjälpmedel.

Foto: Jennie Nilsson

Möjliggörarna tar fram de rätta hjälpmedlen

En läskamera. En stårullstol. En talande dator. Arbetshjälpmedel kan bidra till att människor kan gå tillbaka till fullt arbete. Möjliggörarna på Försäkringskassan ger råd och bidrag. Möjliggöraren Anders Pojkas blir rörd när han kan hjälpa någon.

Anders Pojkas är specialist på arbetshjälpmedel. “Möjliggörarna” är ett smeknamn förstås, mer formellt så ägnar sig de 16 anställda åt att ge råd och ta beslut om bidrag för arbetshjälpmedel på arbetsplatser runt om i Sverige. Jobbet har centraliserats till en enhet i den lilla Blekingeorten Karlshamn.

‒ Vissa ärenden ger en rysningar, när man ser vilken skillnad det kan göra för en människa, säger Cecilia Ljungberg, chef för verksamheten.

En kund kan ha varit oförmögen att arbeta kvar på grund av en funktionsnedsättning, och beviljas bidrag till arbetshjälpmedel.

‒ Det kan innebära att man kan fortsätta jobba. Det är fantastiskt härligt när man kan möjliggöra det, säger hon.

Omvänt kan det kännas frustrerande för en anställd när en åtgärd ligger inom det normala arbetsmiljöansvaret, men där arbetsgivaren inte tar sitt ansvar.

Flest ansökningar gäller hörselproblem

Av ansökningarna gäller 70 procent hörselproblem. Den som söker kan ha fått hörapparat av landstinget, men behöver något mer just för kraven i arbetet. Det kan till exempel gälla bordsmikrofoner för möten, som skickar ljudet direkt till hörapparaten.

20 procent av ansökningarna gäller synen. De kan resultera i bidrag för att köpa eller hyra en förstoringskamera, punktdisplay eller punktskrivare, eller en talande dator. Upp till 50 000 kronor kan man få i bidrag. Gäller det datorbaserade hjälpmedel så kan myndigheten bidra med ännu mer.

Vi tror att det finns ett stort mörkertal

Resten av ärendena är övriga funktionsnedsättningar, som kognitiva eller rörelsehinder. Även jobbhinder som ADHD, dyslexi eller Asperger kan lindras med tekniska hjälpmedel. En dyslektiker kan få ett rättstavningsprogram, den rörelsenedsatta en särskild rullstol.

Bidrag ges inte till en vanlig rullstol och annat som används i den dagliga livsföringen, däremot om det krävs till exempel en särskilt anpassad permobil eller en stårullstol i jobbet.

De flesta som söker får ja

Av förra årets 3 300 ärenden fick drygt tre fjärdedelar ja på sin ansökan. Siffran har legat ungefär där i flera år. Enligt nöjdhetsenkäter har de allra flesta som får avslag förståelse för varför. De som får hjälp är genomgående glada för det. Problemet verkar snarare vara alla de som inte nås.

Initiativet till att söka bidrag kan komma från den enskilde själv, från chefen, ett skyddsombud eller en kollega, men det är den enskilde eller arbetsgivaren som måste ansöka. Bidrag kan också ges för att en expert ska utreda vilken utrustning som kan vara lämplig.

Fler skulle kunna få hjälp

Allt det här förutsätter förstås kännedom hos de berörda. Ofta är det landstingets hjälpmedelscentraler och enheter för hörsel eller syn som slussar vidare, men landstingen är olika. Flest ansökningar kommer från Stockholm, Göteborg och Malmö. Från övriga delar av landet kommer färre.

‒ Det kan bero på att landstingets primära uppdrag gäller den enskildes dagliga livsföring, inte arbetslivet, säger Anders Pojkas.

Informationen skulle behöva spridas till många fler, både landsting och arbetsgivare, menar Cecilia Ljungberg. Man samarbetar med organisationer för funktionshindrade och gästar seminarier. Fler skulle kunna bli hjälpta.

‒ Vi tror att det finns ett stort mörkertal, säger hon.

Både mänskliga och ekonomiska vinster

Vinsterna i bra stöd är både mänskliga och ekonomiska, menar Möjliggörarna.

‒ Det ger självförtroende och självkänsla att kunna fortsätta sina arbetsuppgifter på nästintill likvärdiga villkor som andra, säger Anders Pojkas.

Svårigheter att höra kan göra människor sjuka. Den som inte riktigt hör, som måste fråga om eller som måste be en kollega anteckna tvingas överkompensera och stressas. Samma gäller någon med dyslexi som inte kan kommunicera lika effektivt som andra.

‒ Det kan leda till stressrelaterade sjukdomar, säger Anders Pojkas och nämner en undersökning om kvinnliga lärare som visar att utmattningssymtom kan hänga ihop med nedsatt hörsel.

Korta sjukskrivningar blir en kostnad för arbetsgivaren, längre sjukperioder belastar socialförsäkringen. Anders Pojkas tror att man ganska snabbt kan räkna in de pengar som arbetshjälpmedel kostar.

Övre åldersgräns kan tas bort

Typiska ansökningar kommer från kvinnor och män runt 50 år som fått sämre hörsel, syn eller någon annan funktionsnedsättning.

Det finns en diskussion i samhället om att arbetslivet måste förlängas om inte pensionskostnaderna ska skena. Vilket kan förutsätta en anpassning av arbetsvillkoren.
Anders Pojkas tror att den förordning från 1991 som styr verksamheten kommer att uppdateras, och att den övre åldersgränsen på 67 år tas bort eller höjs.

Så här söker man bidrag för arbetshjälpmedel:

1. Skaffa läkarutlåtande. Det behövs för att visa vilken funktionsnedsättning man har.

2. Offert. Kontakta en leverantör som kan föreslå hjälpmedel och ge prisuppgift. Först efter ansökan och offert kan Försäkringskassan finansiera en särskild utredning.

3. Är en utredning gjord? Om du och företagshälsan redan har gjort en utredning om behoven på din arbetsplats så kan du skicka med den.

4. Försäkringskassan ringer. Du får ett samtal om hur du jobbar och vilka hjälpmedel du behöver.

5. Beslutet kommer. Det brukar ta mellan en och tre månader att få ett beslut om en summa.

Läs mer om detaljerna på Försäkringskassans hemsida här.

Sjuksköterska fick nya hörselhjälpmedel

Läs suntarbetslivs artikel om psykiatrisjuksköterskan Laila Blom som fick nya hörselhjälpmedel av Möjliggörarna.

Text: Roland Cox, 22 september 2015

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Tryggare på jobbet med kollegial handledning

Kollegor som möts och reflekterar tillsammans, med stöd av en utbildad handledare. Det är Helsingborgs stads modell för att stötta personal i människonära yrken. Syftet är att främja det friska…

Så får ni bättre arbetsmiljö – 4 tips

Skyddsombudet och chefen har ett gemensamt uppdrag för att skapa en bra arbetsmiljö. Det handlar om allt som påverkar hur vi har det på jobbet, från lokaler till IT-stöd och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?