Trådlösa mikrofoner och en direktkoppling från mobiltelefonen till hörapparaten i öronen.  Det är några av de hjälpmedel som gjort jobbet enklare för psykiatrisjuksköterskan Laila Blom.

Trådlösa mikrofoner och en direktkoppling från mobiltelefonen till hörapparaten i öronen. Det är några av de hjälpmedel som gjort jobbet enklare för psykiatrisjuksköterskan Laila Blom.

Foto: Roland Cox

Lättare att göra ett bra jobb med nya hjälpmedlen

‒ De här grejerna gjorde otrolig skillnad. Problemet är betydligt mindre nu, säger Laila Blom, psykiatrisjuksköterska, som har nedsatt hörsel. Laila Blom sökte och fick ersättning för sina hörselhjälpmedel av Möjliggörarna på Försäkringskassan.

Laila Blom är av dem som fått hjälp från Möjliggörarna, en enhet inom Försäkringskassan som ger råd och beslutar om bidrag för arbetshjälpmedel.

Hon arbetar på den psykiatriska mottagningen på Skaraborgs sjukhus i Falköping. I sitt ljusa kontorsrum med två mjuka stolar träffar hon människor med ångest, depressioner och vanföreställningar. Jobbet går bland annat ut på att bedöma vårdbehov och att följa upp hur behandlingen fungerar.

‒ Att kommunicera är A och O, det är det jag gör i mitt jobb.

Det ingår också möten med kollegerna runt ett avlångt bord där hon förut kunde missa repliker, tappa sammanhanget i en diskussion eller missa poängen i ett skämt och inte förstå skrattet. Hon tyckte sig också irritera andra genom att ofta fråga om.

‒ Vi arbetar så tätt, i lag, så det är oerhört viktigt att vi förstår varandra.

Trådlös mikrofon

För ett år sedan fick Laila Blom sin nya utrustning, toppmoderna enheter som kommunicerar trådlöst med varandra.

Ur etuiet tar hon fram en mikrofon som hon kan lägga mellan sig och patienten, framför en talare på ett seminarium eller på sammanträdesbordet. En annan enhet kan hängas runt halsen. Mikrofonerna skickar ljudet digitalt till hörapparaterna. Det finns även en mikrofon som kan fästas på någons kläder och en fjärrkontroll.

Nyligen fick hon lära sig att hon kan ha mobiltelefonen i fickan och få in ljudet direkt till hörapparaterna.

‒ Det är görhäftigt! Problemet är betydligt mindre idag. Det finns så fantastiskt bra grejer nu.

Den övriga ljudmiljön på arbetsplatsen spelar också roll för att hörhjälpmedlen ska fungera bra. Klockor som tickar högt är störande, liksom skrapande stolar och odämpad akustik.

– Skräcksituationer är när vi är med jobbet i en stor lokal med stenväggar och hög volym.

Stressande att inte höra bra

Hon verkar ända sedan skoltiden ha sökt strategier för att hantera sin bristande hörsel. Satt sig närmare, läst läpprörelser, frågat om, frågat om.

‒ Jag har svårt att höra orden i sånglåtar, svårt på fester med mycket folk, när någon i ett annat rum pratar utan att jag ser personen. Så har det nog alltid varit, säger Laila Blom.

Tidigare jobbade hon inne på en psykiatrisk avdelning. Det fanns en del kolleger och inlagda som hon hade svårt att uppfatta. Svårare när det är mörka röster, när personen pratar för fort eller inte artikulerar, eller någon som bryter på ett annat språk.

‒ Det blir ansträngande. Man tänker inte på det, det är en del av vardagen, men det är ändå frustrerande, ett stressmoment. Det är tröttsamt att känna sig otillräcklig, att jag inte riktigt klarar av att vara den jag behöver vara i en viss situation.

Under en period var Laila Blom i en svacka som hade med arbetsplatsen att göra, med bemanning, organisatoriska problem och arbetsbelastning. Hon fick kliva åt sidan och studera en tid.

Efteråt har jag tänkt att det var en släng av utmattningssyndrom

‒ Efteråt har jag tänkt att det var en släng av utmattningssyndrom och att hörseln kanske var en del av problemet, fast jag inte förstod det då.

Sökte hjälp först vid 40

Det var inte förrän efter 40 som en arbetskamrat sa åt henne att hon borde undersöka sig. Det visade sig glasklart att hon behövde hörapparater i bägge öronen. Tio år senare visade det sig att hon även behövde särskilda hörselhjälpmedel på jobbet.

‒ Hörseln hade blivit sämre, säger Laila Blom, nu 53 år.

Laila och en kollega kontaktade ett företag som levererar hörselhjälpmedel. Chefen hölls informerad.

‒ Man kan gå via skyddsombudet också, men vi hade redan kontakt med det här företaget.

Firman visade apparaterna, undersökte arbetsplatsen och hjälpte till att skriva ansökan om bidrag från Försäkringskassan för utredning och för utrustning.

Efter ett par månader var beslutet klart och Laila Blom kunde ta emot “grejerna” för flera tiotusentals kronor.

En rättvisefråga att få hjälp

Att sjukförsäkringen ska täcka det här är en rättvisefråga, menar Laila Blom. Om den enskilde skulle få betala så blir det en klassfråga ‒ bara den som har råd skulle få hjälp. Om arbetsgivaren skulle betala så blir det upp till företaget om hjälp ges.

‒ Då kanske de tycker att det är för dyrt och drar sig för att anställa någon med nedsatt hörsel.

Ulrika Hermansson, enhetschef, kände tidigare inte till det här bidraget. Hon har varit med på resan men inte behövt agera för att Laila Blom och ytterligare en anställd skulle få hörselhjälpmedel.

‒ Det är ju bra om man får veta att de här möjligheterna finns. Samtidigt är det jättebra att de har gjort det här själva, jag har inte varit tvungen att vara med i det.

Huvudskyddsombudet Kerstin Forsberg-Angshed kände inte till det här ärendet eller bidraget.

‒ Det är bara att gratulera till att allt har flutit på så bra. Oftast är det när det blir problem som vi kommer in i bilden och får slåss för att någon ska få tillgång till sina rättigheter.

Så här söker man bidrag för arbetshjälpmedel:

1. Skaffa läkarutlåtande. Det behövs för att visa vilken funktionsnedsättning man har.

2. Offert. Kontakta en leverantör som kan föreslå hjälpmedel och ge prisuppgift. Först efter ansökan och offert kan Försäkringskassan finansiera en särskild utredning.

3. Är en utredning gjord? Om du och företagshälsan redan har gjort en utredning om behoven på din arbetsplats så kan du skicka med den.

4. Försäkringskassan ringer. Du får ett samtal om hur du jobbar och vilka hjälpmedel du behöver.

5. Beslutet kommer. Det brukar ta mellan en och tre månader att få ett beslut om en summa.

Läs mer om detaljerna på Försäkringskassans hemsida.

Möjliggörarna – specialister på arbetshjälpmedel

Läs mer om Försäkringskassans specialister i suntarbetslivs artikel “Möjliggörarna tar fram rätt hjälpmedel”.

Text: Roland Cox, 22 september 2015

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Tryggare på jobbet med kollegial handledning

Kollegor som möts och reflekterar tillsammans, med stöd av en utbildad handledare. Det är Helsingborgs stads modell för att stötta personal i människonära yrken. Syftet är att främja det friska…

Så får ni bättre arbetsmiljö – 4 tips

Skyddsombudet och chefen har ett gemensamt uppdrag för att skapa en bra arbetsmiljö. Det handlar om allt som påverkar hur vi har det på jobbet, från lokaler till IT-stöd och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?