Tre av nyckelpersonerna i rehabteamet i Älmhults kommun är Ewa Mohlin, Försäkringskassan, Christel Stenberg, personalchef i kommunen och Mikael Eriksson från företagshälsovården.

Foto: Torbjörn Uhlin

Fler kockar lagar bättre soppa i Älmhult

– Det blev ju tidigare lätt olika rehablösningar när var och en kom med förslag utifrån sin enhets synsätt, säger hemtjänstchefen Senada Hodzic. Nu lagar flera kockar bättre soppa på ett organiserat sätt och en hållbar rehabilitering har vuxit fram.

Senada Hodzic beskriver hur rehabarbetet har förändrats i Älmhult sedan man införde ett gemensamt rehabteam. I teamet ingår Försäkringskassan, företagshälsovården, primärvården och Arbetsförmedlingen. Senada Hodzic är enhetschef för hemtjänst och hemsjukvård, med ett arbetsmiljöansvar för 58 anställda som administrativ personal, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.

Det är IKEA vart man än vänder sig i Älmhult. Men det är även mycket Kommun. Totalt 1 391 personer är kommunalt anställda och då blir det en hel del sjukskrivningar. För några år sedan var sjukskrivningarna längre och administrationen krångligare mellan aktörerna. Nu samverkar Försäkringskassan, företagshälsovården, primärvården och arbetsförmedlingen direkt på plats och med allt större förståelse för varandra. Det förkortar sjuktiden och ger nöjdare anställda.

Senada Hodzic har besökt det här nya rehabteamet runt 15 gånger. Hon berättar att hon märkte rätt snabbt att rehabteamet gör nytta genom att olika professioner samlas. Och personalenheten har blivit mer aktiv och tydlig i sin roll, med överblick över hela organisationen och goda kunskaper i rehabfrågor.

Bland Senadas personal finns en hel del risker för problem. Patienternas hem är så olika utformade. Därför måste enheten ständigt arbeta med riskbedömning, enligt reglerna om Systematiskt arbetsmiljöarbete. Annars är det svårt att utveckla en hållbar rehabilitering.

– Tidigare gick det lång tid innan vi satte in rehabåtgärder under en sjukskrivning eller gjorde en handlingsplan. I dag är det självklart att vi snabbt tar kontakt med den sjukskrivne och utformar en handlingsplan, säger Senada Hodzic.

Välkomnade sjukskrivna

Tidigare hände det att de sjukskrivna var skärrade inför mötet med hela rehabteamet, och speciellt inför mötet med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

– Då såg oss som ett hot mot sitt fortsatta arbetsliv, säger Ewa Mohlin, handläggare på Försäkringskassan.

Därför har många av de sjukskrivna valt att ta med Irene Lindström, huvudskyddsombud för Kommunal, eller hennes fackliga kollegor, på teammöten. Andra har haft med arbetskamrater.

– En del var lite rädda för att möta hela rehabgänget. De kände sig utsatta innan de fick se att syftet var ett annat än att kontrollera och styra, säger hon.

– Sedan är det ju skillnad om du är drabbad av ett benbrott eller av utmattningsdepression.

Irene Lindström tycker att det fungerar utmärkt när alla inblandade teammedlemmar möter den sjukskrivne på en gång. Det ger en ökad kunskap och bredd i åtgärderna. En viktig faktor är att åtgärderna kommer snabbt.

Rehabiliteringen har även fått ett bra upplägg där alla vet vad som ska hända, menar hon. De sjukskrivna har en annan känsla för vad som ska göras. De känner sig välkomna och sedda, och cheferna är bättre informerade om den sjuke. Efteråt händer det att teamet får tackhälsningar per kort eller via nät och sms.

Det viktigaste är att se individen

– Det känns jätteviktigt att människan får vara med, att vi inte räknar siffror och statistik utan tillåter människor att vara sjuka utan att de ska glömmas bort och lämnas ensamma, säger Christel Stenberg, biträdande personalchef och ledare för rehabteamet.

– Teamets möten med de sjukskrivna verkar avdramatiserande för dem. Vi kan fokusera på lösningen.

vi kan fokusera på lösningen

Rehabteamet i Älmhult startade som en del av det nationella treåriga projektet Hållbar rehabilitering KL. Nu är det en del av den ordinarie verksamheten. Det rullar på bra och alla är nöjda, även om fackets representant ibland önskar tidigare kontakter mellan den sjukskrivne och teamet.

– Det viktigaste är att se individen och lyssna på dennes tankar kring sin sjukskrivning, säger Christel Stenberg.

– Liksom att vi förenklar processen genom vårt samarbete. Teamarbetet har blivit win-win för alla inblandade.

Hon förklarar att cheferna har blivit rejält mer stadiga på fötterna vad gäller rehabinsatser. Numera löser de en del problem direkt med den sjukskrivne.

– Förr var en del lite osäkra och hade svårt att hitta sin roll, säger Christel Stenberg.

– Så är det inte alls nu, utan tvärtom är de mycket mer inne i rehabiliteringsplanerna idag.

Ett aktuellt fall

Precis innan vi träffas för den här intervjun hade teamet möte med en sjukskriven person som man fick till en god lösning för. Den sjukskrivne hade drabbats av en svårare sjukdom och mötet handlade om att förbereda för att personen skulle komma tillbaka till jobbet efter att ha blivit frisk. Man fick förändra en del i arbetsorganisationen för att anpassa arbetet till den sjukskrivna personens nya hälsotillstånd.

– Det hade uppstått missförstånd mellan chefen och personen. Chefen trodde att han hade varit tydlig om de förändringarna som skulle göras. Men personen tyckte att inget hade hänt, säger Christel Stenberg.

– Nu kunde vi reda ut vad som gäller: vad personen orkar, hur man ska organisera arbetet och vilken arbetsträning som man behöver genomföra.

Detta klargörande ledde till en avgörande förändring i inställningen både hos den sjuke och hos chefen. Det har starkt ökat möjligheterna för den anställda att snart avbryta sjukskrivningen och börja om på nytt på den gamla arbetsplatsen, med anpassade arbetsuppgifter.

Samlande arbetshus

Rehabteamet träffas i ett hus som inrymmer de flesta parterna. Här finns företagshälsan Hälsoringen arbetsliv, primärvården Hälsoringen vård, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det är bara teamledaren Christel Stenberg som får ta sig hit från kommunhuset varje tisdag eftermiddag.

Samma gäng har träffats här hela tiden och de har blivit sammansvetsade. Alla förstår varandra mycket bättre, vad som styr och vad som är möjligt för varje part.

– Vi har stor respekt för varandras regelverk och känner att vi drar åt samma håll med våra olika kompetenser, säger Ewa Mohlin.

– Som synen på begreppet arbetsförmåga, där vi har olika definitioner som vi nu lättare synkroniserar.

Under projekttiden var hela gänget samlat när man mötte de sjukskrivna runt den 28:e sjukskrivningsdagen. I dag har man justerat det med att personen från arbetsförmedlingen kommer vid behov, liksom att man kallar på vårdcentralens personal, ofta läkaren, först när det blir aktuellt.

– De kommer när vi har behov av deras närvaro för att komma vidare i rehabprocessen, säger Christel Stenberg.

– Vi har faktiskt inte alls speciellt många återfall. Åtgärderna är hållbara i stort, vilket beror på att såväl personen som chefen har medverkat och förstått vad vi gjort, säger Mikael Eriksson, ergonom, sjukgymnast och rehabsamordnare på HälsoRingen arbetsliv.

– Det ger verkligen energi till att hålla engagemanget levande för oss.

Lovordad gemensam bokning

En sak som alla lovordar är de gemensamma mötes- och lokalbokningarna som de utför under sittande möte. Då vet alla vad som är på gång, i stället för att en enskild person bokar och sedan informerar de övriga.

– Så bokningarna blir ingen extra administrativ börda, utan systemet förenklar för oss alla, säger Ewa Mohlin.

– Det är skönt att vi hittat ett system som inte skapar mer administration. Vi tänker alltmer utanför våra befintliga boxar redan från början.

Sedan finns det en del svårhanterliga problem, påpekar Christel Stenberg. Allt går inte att lösa ens tillsammans i teamet. Man stöter på patrull någon enstaka gång.

– Även om cheferna fått det bättre med teamet och ökad kunskap, finns det situationer som är röriga, säger hon.

Det kan exempelvis gälla när personen inte kan vara kvar utan behöver en ny arbetsplats. Hur gör man för att ge stöd utan att det ska leda till fortsatt jobb? Hur kan man ge en plats i väntan på arbetsbytet?

Tidigare var det ett stort problem att många kommuner hade så dåliga administrativa system för att följa upp de sjukskrivna. Därför missade man att kalla in dem i tid, när de varit sjukskrivna i 28 dagar. Detta tycker inte rehabteamet i Älmhult är något problem numera. De har trimmat systemet och har ett mer direkt förhållande till cheferna.

Men på den punkten är Kommunals huvudskyddsombud Irene Lindström lite kritisk. Hon tycker att det går allt längre tid innan folk kallas och att ambitionen att kalla kring den 14:e sjukdagen har fått stryka på foten. I stället väljer man att prioritera de sjukdomar som man kan åtgärda.

– Det är aldrig bra att gå sjukskriven och vara borta från jobbet länge, säger hon.

– Här tycker jag att man ska kunna skynda på. Det är viktigt eftersom sjukskrivningarna ökar, vilket bland annat beror på ökningen av hot och våld i arbetet med de psykiskt sjuka patienterna.

Anonyma möten

Det finns ett erbjudande som motverkar detta med lång väntan. Alla medarbetare har rätt till två möten med teamet och de kan välja att mötas utan att kollegor och chefer vet om det.

– Det tycker jag fungerar jättebra, för då kan man förebygga och komma in snabbare med åtgärder, säger Irene Lindström.

– Givetvis är det sedan bättre om arbetsgivaren på sikt blir informerad.

I rehabteamet ser de bara mindre behov av ytterligare förändringar, som förbättrade rehabplaner i vissa fall, och mer bredd på tillgången till andra jobb än kommunala.

– Men vi är nöjda som det har blivit och det kan vi leva på framöver, säger de tillsammans.

– Innan vi får slutrapporten och jämförelsen med andra metoder så kan vi förankra och köra det tåg vi själva satt på spåret.

Text: Torbjörn Uhlin, 18 juni 2013

Senaste artiklar

De går före med digifysisk vård

Numera är det lugnt i väntrummet på Ringens vårdcentral. Många patienter får istället vård via en chatt - något som har skapat stora förbättringar för både patienter och personal. Det…

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

På jobbet gäller de regler som lagen och arbetsgivaren sätter, och alla har rätt till en trygg arbetsmiljö. Stefan Blomberg, psykolog och forskare är mycket tydlig när han pratar om…

Mät hur ni har det på jobbet

Hur kan man mäta på rätt sätt, och göra förändringar och förbättringar på arbetsplatsen som hör ihop med resultaten av mätningen? Det berättade Dan Hasson om på Gilla Jobbet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...