– Människan är den bästa indikatorn på sjuka hus, säger skyddsombudet Cecilia Björkhammer på Nya Rydsskolan i Linköping, här tillsammans med kommunens intendent Henrik Bohman (t v) och rektor Anders Ekelund.

Foto: Katarina Bjärvall

Från mögel till friska klassrum i Linköping

Nya Rydsskolan var nyrenoverad – ändå blev anställda och elever sjuka av dålig luft. Efter många tårar och ännu en renovering är nu både hus och människor friska, tack vare en ovanligt öppen renoveringsprocess.

På Nya Rydsskolan i Linköping tar personal och elever av sig stövlar och kängor och går i innerskor över de nya golven. De rör sig liksom varsamt i en miljö där luften är frisk och ljuden dämpas av absorberande plattor i taket. I ett mötesrum en trappa upp sitter rektor Anders Ekelund och de båda skyddsombuden Cecilia Björkhammer och Jonny Wretman tillsammans med kommunens ansvarige Henrik Bohman.

De är samlade, precis som de var varje onsdagsmorgon under det där smärtsamma halvåret när skolan renoverades för andra gången.

– Vi var med i hela processen. Jag har aldrig känt mig misstänksam, säger Cecilia Björkhammer, högstadielärare och skyddsombud från Lärarförbundet.

– Ja, vi införde en ny mötesordning där alla var med, säger Henrik Bohman.

– Det blev ett samarbete där ingen behövde spänna musklerna, säger Anders Ekelund.

Två helrenoveringar

Skolan, en klassisk platt 70-talsbyggnad i ett bostadsområde strax utanför Linköping, har genomgått två helrenoveringar. Den första, 2012, var tänkt att förvandla ett slitet högstadieplugg till en modern skola för elever från förskoleklass till årskurs 9.

– Det luktade illa i många klassrum. Alla vet att platta tak betyder problem och här regnade det faktiskt in, säger mellanstadieläraren och skyddsombudet Jonny Wretman från Lärarnas Riksförbund och pekar ut över skolbyggnadens snötäckta tak.

Skolan totalrenoverades och invigdes under högtidliga former i februari 2013. Men fokus hade legat på att bereda plats för nya elever snarare än på att åtgärda arbetsmiljöproblemen. Det dröjde bara några veckor innan många anställda och elever började känna av huvudvärk, klåda i hårbotten, rinnande ögon, snuva och överdriven trötthet. Både personal och elever var sjukskrivna betydligt oftare än före renoveringen. Av deras nya fina skola hade blivit ett sjukt hus.

– Många var ledsna, de grät och ville söka nytt jobb. En del kände att de inte blev trodda, berättar Jonny Wretman.

– Det var inte roligt att vara chef här då, säger Anders Ekelund.

Två kritiska faser

Han fick lägga nästan hela sin arbetstid på miljöproblemen. Då grep kommunen in och utsåg Henrik Bohman, intendent hos utbildningsförvaltningen, till spindel i nätet mellan skolans ledning, personalen, föräldrarna och den kommunala fastighetsägaren Lejonfastigheter. Han fick ett eget rum på skolan och kunde avsätta 50 procent av sin arbetstid för uppdraget där.

Så här i backspegeln identifierar Henrik Bohman två kritiska faser i samband med fysiska arbetsmiljöproblem av denna typ: när man försöker förstå vad problemen beror på och när man försöker lista ut vad man ska göra åt dem. För tekniska mätningar anlitade fastighetsägaren entreprenörer. Fuktskadeutredare borrade i väggar och tak, tog materialprover och upptäckte mögel.

De skar också upp de nya golven och skickade dem på analys medan ventilationstekniker mätte det nya ventilationssystemets kapacitet. Teamet gick också ut med en enkät till alla anställda och elever. En analys av de tekniska mätningarna och enkätsvaren visade vilka de värsta problemen var: gamla fuktskador från det läckande taket, utsöndring av kemikalier från mattklister som inte hade fått torka innan det nya golvet lades och ett nytt ventilationssystem som inte fungerade.

Efter krav från både skolledningen och skyddsombuden lät fastighetsägaren utrymma hela skolan. Medan undervisningen flyttade ut i mobila paviljonger renoverades skolan under 2013.

Det blev ett samarbete där ingen behövde spänna musklerna

Möten, veckobrev och visningar

Väggar och tak byttes och de nya golven ersattes av ännu nyare. Bullerdämpande takplattor, som hade monterats i delar av skolan under den första renoveringen, sattes också upp på fler håll.

– Det fanns en enorm kraft hos personalen. Alla tänkte att ”vi ska klara det här tillsammans”, säger Cecilia Björkhammer.

Onsdagsmötena och veckobreven som skolledningen, fastighetsägaren och Henrik Bohman skrev till personal och föräldrar var viktiga delar av den öppna processen. Dessutom visade fastighetsägaren upp bygget för personalen, och även för elevernas skyddsombud, vid sex tillfällen. Det var viktigt att göra tydligt att till exempel fuktskadade väggar revs innan nya, till synes likadana, restes igen.

Fackförbundet Kommunals medlemmar var representerade genom lärarnas två skyddsombud. De fick inte samma insyn i processen som lärarna, men de är ändå i stort sett nöjda med slutresultatet, säger Kommunals huvudskyddsombud Ann-Katrin Précenth-Billeson. Till vårterminen 2014 kunde skolan invigas på nytt.

Det är fortfarande kallt i vissa klassrum, och ibland kan ventilationssystemet sprida matos från hemkunskapen, men det är saker som går att justera.

– Jag är stolt över att vi kunde bedriva undervisning under hela denna tid. Och över att ingen vuxen och väldigt få elever har slutat på grund av detta, säger Anders Ekelund.

– Fortfarande finns en liten osäkerhet hos en del i personalen. Är skolan verkligen säker nu? Men tillsammans har vi jobbat tillbaka nästan hela förtroendet, säger Jonny Wretman.

 

TIPS När skolan blir sjuk – tips från rektor, fack och kommun:

  • Om flera drabbas av liknande symptom och sjukfrånvaron stiger – ta det på allvar.
  • Gör en felanmälan till fastighetsägaren.
  • Genomför en enkät som ringar in hälsoproblemen och vilka som har drabbats mest. Använd Örebromodellen, som utgår från att människans symptom är det bästa mätinstrumentet när det gäller inomhusmiljön.
  • Se till att drabbade får hälsokontroll hos företagshälsovården.
  • Vid sanering eller renovering: spela med öppna kort och låt alla vara med.
  • Det räcker inte att ställa krav på fastighetsägaren, alla berörda måste samarbeta.
  • Undvik konflikt genom att se att alla inblandade har samma mål: att människorna på skolan ska må bra.
  • Be huvudmannen att tillsätta en ansvarig som kan hålla kontakt med personal, fastighetsägare och föräldrar.
Text: Katarina Bjärvall, 05 mars 2014

Senaste artiklar

Vitsen med arbetsmiljöutbildning för politiker

- Arbetsmiljöansvaret ligger på varje nämnd, och då är det viktigt att vi nämndpolitiker också får kunskap. Orden kommer från Morgan Börjesson, som sitter i socialnämnden och är gruppledare för…

Trick för större trivsel i hemtjänstgruppen

Södertulls hemtjänst i Varberg har gått från stress och sjukskrivningar till fniss och tryggare team. Här kan arbetsdagen börja med att de drar varsitt affirmationskort och läser högt för varandra.…

Jobba ute med kontorsarbete

Vad skulle du tycka om att göra ditt kontorsarbete utomhus? Inte på en parkbänk, utan vid ett bord med tak över och tillgång till el och wifi? Det, och mycket…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?