Många drabbas av hot och våld i nära relationer. Det påverkar inte bara personen som utsätts, utan även arbetet. Arbetsplatsen kan göra mycket för att förebygga våldet, och flera nya styrande dokument lyfter arbetsgivarens ansvar. Så här rekommenderar experterna att man går till väga.
– Det är så otroligt vanligt att vara utsatt. Vi vet att i princip i alla rum vi rör oss i finns personer med våldserfarenhet.
Det säger Johanna Larsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, under ett seminarium i Almedalen 2026. Seminariet har titeln ”Arbetsplatsen som våldspreventiv arena” och arrangeras av Nationellt centrum för kvinnofrid.
I en kartläggning från Brottsförebyggande rådet för år 2022, uppgav 13,6 procent av befolkningen mellan 16–84 år att de blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation under året. Vanligast var det bland kvinnor i åldern 20 – 24 år, där andelen var 30 procent.
Orsakar lidande och påverkar arbetsförmågan
Våldet orsakar naturligtvis stort lidande för den som är utsatt, och det påverkar även arbetsförmågan. Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, ökar sjukfrånvaron med 20 procent för den som utsätts.
Johanna Larsson berättar att även Jämställdhetsmyndigheten har gjort en undersökning på temat:
– I vår enkätundersökning uppgav över hälften av de som hade utsatts för våld att det påverkade deras arbetsförmåga negativt. Och att våldet i många fall hade fortsatt att ske under arbetstid, genom sms, telefonsamtal eller att partnern kom till arbetsplatsen.
Den som lever med våld lever ofta under stark press och har svårt att själv ändra sin situation.
– För den som är utsatt för våld är det ofta normaliserat, och då är det svårt att se själv hur kontrollerad och isolerad man är. Det säger Åsa Witkowski, sakkunnig för kvinnofrid på Unizon.
Berättar inte på arbetsplatsen
Johanna Larsson säger att enligt deras undersökning så var det 70 procent av de utsatta som inte berättat det på arbetsplatsen.
– Det finns skuld och skam. Men det är också att man är rädd att bli bemött på ett annat sätt; att det skulle påverka ens arbetsuppgifter eller hur chefen ser på en.
Många är också oroliga för att deras barn ska påverkas, om arbetsgivaren till exempel gör en orosanmälan till socialtjänsten.
Jobba med det i SAM
Vad kan då arbetsgivaren göra åt det? En bra utgångspunkt är att väva in frågan i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– Lyfts det in i det systematiska arbetsmiljöarbetet blir det ju ett arbete som inte drivs av en person eller en eldsjäl, utan det är någonting som snurrar, säger Johanna Larsson.
Anneli Häyrén säger också att det gäller för arbetsgivaren att bli konkret, istället för att bara skapa dokument som ligger någonstans på intranätet.
Prata om det på arbetet
SKR uppmuntrar arbetsgivare att prata om de här frågorna i medarbetarsamtal, men även i hela arbetsgruppen.
– Det är våldspreventivt att prata om våld. Vad är våldet? Hur ser det ut? Hur ser man att det förekommer? Det är lika viktigt att chefen frågar om det här, som att fråga om skadligt bruk och beroende exempelvis. Det säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef på SKR.
Hon berättar att SKR har tagit fram ett material för att stötta chefer och hr att ta upp frågan.
Politiken måste sätta ner foten
Åsa Furén-Thulin uppmanar också politiker att engagera sig, och sätta ner foten kring att det här ska tas upp på arbetsplatsen.
– Jag tycker att det här behöver komma från högsta politiska ledning, för då går det verkligen ner i leden.
Fråga varandra i medarbetargruppen
Fredrik Ahrman Ålenius, projektledare på RFSU Uppsala vill även aktivera medarbetarna att våga fånga upp signaler på hot och våld.
– När man sitter i bilen tillsammans, till exempel. Fråga sådant som ”när du tänker på svartsjuka, hur ser du på det?” Träna på att förstå våld och att kunna prata om våld. Jag tror att vi kan aktivera medarbetarna på ett väldigt viktigt sätt här.
Han menar att man måste börja med att skapa en psykologisk trygghet på arbetsplatsen, för att man ska våga ta samtalet.
Vad gör man om man får ett ja?
Men vad gör man som chef eller hr, om man frågar om våld i nära relation, och får ett ja? En bra början är att kontakta företagshälsovården.
Det finns som sagt också stöd att få på SKR:s hemsida. Här är några tips från SKR, för den som får kännedom om att en medarbetare är utsatt:
- Håll samtal snarast möjligt.
- Erbjud att göra en handlingsplan om medarbetaren önskar det.
- Anpassa arbetssituationen om möjligt, utred om behov av stöd och rehabilitering från arbetsplatsen är aktuellt.
- Hjälp medarbetaren att ta kontakt med annan aktör som kan ge skydd och stöd.
Flera styrande dokument
Det har kommit flera nya styrande dokument som rör våld i arbetslivet och även inkluderar våld i nära relationer.
- Sverige har ratificerat ILO:s (Internationella arbetsorganisationens) konvention nr 190 om våld och trakasserier i arbetslivet. Konventionen slår fast att våld i nära relationer kan påverka arbetslivet och att arbetsgivare behöver arbeta för att förebygga och hantera konsekvenserna.
- I den nationella strategin ”Frihet från våld, förtryck och utnyttjande” från april 2026, lyfts arbetsgivare fram som en viktig aktör för att upptäcka och stötta personer som utsätts för våld.
- Sedan den 1 juli 2025 finns brottet psykisk misshandel, som gör det straffbart med upprepat psykiskt våld i nära relationer.
