Hitta rätt stöd

Riskbedömning

På alla jobb kan det finnas risker som – om de skulle inträffa – kan orsaka ohälsa eller skada. Men vad är en risk och hur går en riskbedömning till? Det får du veta här.

En man som står framför en byggnad och håller en mapp i handen.

Vad är riskbedömning?

Riskbedömning innebär att undersöka vilka risker som finns i arbetsmiljön och bedöma hur allvarliga de är. Syftet är att komma fram till vilka risker som behöver åtgärdas och vad som är viktigast att ta i tu med först. Målet är att ta bort eller minska riskerna så att ingen skadas eller blir sjuk på jobbet.

För att ta reda på om risken är allvarlig eller inte bedömer ni risken utifrån hur sannolikt det är att den inträffar och hur stora konsekvenserna blir om det sker.

En arbetsmiljörisk är något på jobbet som kan orsaka skada eller ohälsa. Det är något som kan få negativa konsekvenser för dig som individ, gruppen eller verksamheten.

Det finns risker i olika delar av arbetsmiljön. Här är några exempel:

  • Fysiska risker har att göra med miljön man arbetar i. Det kan gälla exempelvis ventilation, dålig belysning, smitta, buller och dålig ergonomi.
  • Sociala risker rör samspelet med andra och kan bland annat handla om konflikter, kränkande särbehandling, hotfulla situationer och samarbetssvårigheter.
  • Organisatoriska risker handlar om hur arbetet på arbetsplatsen är organiserat. Sådana risker kan till exempel vara brister i ledning och styrning, långvarig och ohälsosam arbetsbelastning, otydliga roller och för lite tid för återhämning.

Att riskbedöma arbetsmiljön är en central del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det ska göras:

  • Löpande i verksamheten – exempelvis i samband med skyddsrond inom någon del av arbetsmiljön eller vid personförflyttningar inom vård och omsorg.
  • Inför förändringar – exempelvis vid flytt, omorganisation eller införande av ett nytt datorsystem.

Hur ofta en riskbedömning ska göras beror på verksamhetens art. Ju fler risker som finns i verksamheten, desto oftare kan riskbedömningar behöva göras.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete står det att ”Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena, för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall i arbetet”.

Att undersöka arbetsmiljön kan göras på flera sätt. På många arbetsplatser används en kombination av olika metoder. Några exempel är:

  • Skyddsrond: Bör göras regelbundet, för att undersöka olika delar av arbetsmiljön.
  • Arbetsplatsträffar: Här kan ni fånga upp signaler om risker i arbetsmiljön.
  • Medarbetarsamtal: I dialogen mellan medarbetare och chef kan risker komma upp. Medarbetare är skyldiga att rapportera risker till den som har befogenhet att åtgärda dem.
  • Medarbetarenkäter: Här får ni en övergripande bild av hur medarbetarna upplever verksamheten.
  • Mätning och analys: Titta till exempel på sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud, personalomsättning, inomhusklimat, buller eller belysning och hitta risker i mätresultaten.

Arbetsgivaren har alltid ansvar för att riskbedömningar genomförs – och ska också ge skyddsombud och medarbetare möjlighet att medverka.

När riskbedömningar görs i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare tas allas kunskap till vara, och det bidrar till bättre lösningar.

Om det behövs kan ni vända er till exempelvis företagshälsovården för att få hjälp med riskbedömningarna.

En riskbedömning ska alltid dokumenteras skriftligt. I dokumentationen ska det finnas med en beskrivning av risken, och en bedömning av hur allvarlig den är.

Ni kan dokumentera riskbedömningen på det sätt som passar er bäst.

Ett vanligt sätt är att använda en mall där man både har med själva riskbedömningen och en handlingsplan för de åtgärder som ska genomföras för att ta bort eller minska risken.

Skriv i så fall ner vem som är ansvarig för att åtgärden genomförs och när det ska följas upp.

Gör en riskbedömning

  1. Bestäm vad det är som ska riskbedömas.
  2. Gå igenom relevanta underlag som exempelvis tidigare protokoll, handlingsplaner, statistik, tillbud och resultat av medarbetarundersökningar.
  3. Bedöm om risken är allvarlig genom att väga samman sannolikheten för att risken ska inträffa med vad konsekvensen blir om det sker. Använd gärna en riskbedömningsmatris som stöd.
  4. För varje risk som inte är försumbar, ta fram en åtgärd. Allvarliga risker ska åtgärdas omedelbart eller så fort det är praktiskt möjligt.
  5. Åtgärder som inte genomförs direkt ska dokumenteras skriftligt i en handlingsplan. Bestäm vem som är ansvarig för att åtgärden genomförs, när åtgärden ska vara genomförd och när den ska följas upp.
  6. Följ upp åtgärderna så nära inpå som möjligt. Kontrollera om åtgärden har fått önskad effekt eller om nya risker har tillkommit.
En riskbedömningsmatris som bedömer konsekvensen och sannolikheten att risken inträffar.

Mallar och stöd vid riskbedömning och förändring

Tänk på att

  • Arbetsgivaren ansvarar för att riskbedömning görs.
  • En riskbedömning ska alltid dokumenteras skriftligt.
  • Chefer och skyddsombud ska samverka kring riskbedömningen. Involvera gärna medarbetarna.
  • Ta med alla aspekter av arbetsmiljön: den fysiska, tekniska, organisatoriska och den sociala arbetsmiljön.
  • Ta hänsyn till människors olika förutsättningar. Fundera på om särskilda grupper löper större risk för att drabbas av ohälsa eller olycka beroende på exempelvis ålder, om man är ny på jobbet, funktionsnedsättning, könstillhörighet etc.
  • Riskbedömningarna ska inte vara generella för hela verksamheten. Varje arbetsplats bör göra egna riskbedömningar.

Titta på en film om riskbedömning

Den här filmen beskriver hur en riskbedömning går till steg för steg.

Titta på den själv – eller varför inte ta med den till nästa arbetsplatsträff för att påminna alla om hur riskbedömningar går till.

Filmen är en del i Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning.

Spela (3 min)
Två bollar på en mörk bakgrund. I den ena står det konsekvens och i den andra står det sannolikhet.

Fler verktyg för att jobba med riskbedömning

Hos Suntarbetsliv finns många olika verktyg för grupp och individ. Här hittar du några exempel. Vill du lära dig mer om hur allt hänger ihop kan du gå till vår samlingssida för systematiskt arbetsmiljöarbete!