Stressforskaren Töres Theorell anser att arbetsgivare inte är "tillräckligt medvetna om de fruktansvärda kostnaderna för ohälsa hos de anställda".

Stressforskaren Töres Theorell anser att arbetsgivare inte är "tillräckligt medvetna om de fruktansvärda kostnaderna för ohälsa hos de anställda".

Foto: Cecilia Elander

Viktigt med eget inflytande över sin arbetssituation

Ökad kontroll och höga krav löser inga problem, inte om de anställda inte samtidigt har inflytande över sin arbetssituation, enligt stressforskaren Töres Theorell.

Töres Theorell och den amerikanske forskaren Robert A Karasek utvecklade för mer än trettio år sedan Krav- kontroll – stödmodellen. Den används fortfarande av forskare som studerar psykosocial arbetsmiljö. Ju mer egen kontroll, besluts- och handlingsutrymme vi har i arbetet, desto bättre hanterar vi psykiska krav.

Höga krav fungerar bra, så länge stödet också är högt. Den värsta situationen för hälsan är ett spänt arbete med dåligt stöd.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet (februari 2012) framhåller han och Robert A Karasek hur nödvändigt det är med en god arbetsmiljö för både produktivitet och effektivitet. Ett inlägg som bara efter några få dagar hade fått 800 kommentarer och delningar i sociala medier.

Theorell tycker att vi behöver en påminnelse om de grundläggande samband, som arbetsmiljöforskarna visat på i årtionden.
– Det finns inget som säger att det är nödvändigt köra ner människor i botten för att få en effektiv verksamhet, säger han.

Hans forskning om arbetsmiljö och stress har följt utvecklingen sedan 1990-talet . Den visar att beslutfattarna har höjt kraven genom rationaliseringar, minskad bemanning och ökade tempokrav. Samtidigt minskar de anställdas möjlighet att påverka sin arbetssituation. Den sämsta utvecklingen återfinns bland kvinnor inom vården och i skolan.

Lyssna på och kanalisera synpunkter

En rimligare balans

Just nu tänker han främst på situationen inom sjukvården. 1967 blev han färdig läkare inom internmedicin. På den tiden var vården expertstyrd. Läkarna bestämde och insynen från politiker och byråkrater var liten. Det var naturligtvis inte bra.

– Men idag har vi istället en administrativ styrning som har gått alldeles för långt. Vi måste hitta en rimligare balans, för det har blivit fullständigt absurt!

Alla som jobbar inom vården vet att i augusti efter semestrarna kommer många patienter, men att oktober vanligtvis är en lugn månad. Med influensorna och mörkret i november blir sjukhusen fullbelagda igen.

När han var ny som läkare dimensionerade man antalet sjukhussängar efter dessa toppar, så att alla skulle få plats när det var som värst. Men nu bestämmer man antalet sängar efter de lugna perioderna, som om det alltid vore oktober! Detta är en förklaring bakom de ständiga överbeläggningslarmen, menar Töres Theorell.

Personalen vet hur det är

– Jag blir otroligt upprörd när en ansvarig politiker slår fast att patientsäkerheten inte alls är i fara, trots att hela personalen på Uppsala akademiska sjukhus säger att ytterligare nedskärningar blir katastrof. Politikern har ju ingen aning, det är bara ett mantra han upprepar.

Men samtidigt är det inte nattsvart, poängterar han:

– Det finns massor av arbetsplatser som har en mycket god arbetsmiljö. Och det gäller både i privat och i offentlig sektor.

Töres Theorell och Robert A Karasek skrev debattartikeln utifrån både erfarenheter och en känsla.

– Jag tycker jag ser en diffus och illavarslade process som pågår i det tysta, utan att vi tänker så mycket på det.

Namnet på denna process är New Public Management – den styrningsfilosofi som fick sitt starka intåg i svensk offentlig sektor efter den allvarliga ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Då blev behovet av att spara pengar akut och många ledande i samhället knöt stora förhoppningar till nya styrningsmodeller.

Den bärande idén i New Public Management är att man ska styra kommuner och landsting på samma sätt som näringslivet. Vi fick köp- och säljsystem och nya ord som interndebitering, processtyrning och målstyrning.

Ohälsa kostar mycket

Töres Theorell följde noga utvecklingen av arbetsmiljön under 1990-talet och såg en alarmerande höjning av stressnivåerna. Kanske inte så konstigt, då sjukhusens personal minskade med 20 procent under detta årtionde. De flesta har aldrig återkommit, men det har förstås också kompenserats med högre utbildningsnivå och ny teknik, som titthålskirurgi och avancerad vård i hemmet.

– Forskningen visade tidigt att New Public Management inte skulle fungera i sjukvården och nu ser vi verkligen att det inte går så bra! Läkare anser att de har många onödiga och oskäliga arbetsuppgifter och det leder till psykisk ohälsa, säger Töres Theorell.

Personal inom sjukvården vittnar ofta om att de känner moralisk och etisk stress, eftersom de inte kan uppfylla det som de själva anser att deras yrkesheder kräver.

– Istället måste de lägga tid på konstiga administrativa pålagor.

I USA, berättar Töres Theorell, räknar man på kostnaderna på dålig arbetsmiljö på ett helt annat sätt än i Sverige. Här nöjer vi oss med att kasta en förströdd tanke på sjuknärvaron, alltså att folk går till jobbet fast man känner sig lite krasslig. I USA räknar man och översätter sjuknärvaron till ekonomiska förluster.

– Arbetsgivare här är inte tillräckligt medvetna om de fruktansvärda kostnaderna för ohälsa hos de anställda, säger han.

Om folk går till jobbet trots depression eller svårare förkylningar kan de lätt hamna på ett sluttande och för arbetsgivaren dyrbart plan.

– De gör ett sämre jobb och belastar sina kollegor, de kan bli långtidssjukskrivna, man måste anställa och lära upp vikarier, dyrbara uppsägningar kan bli aktuella.

Utrymme för vila på jobbet

Vad som också särskiljer arbetslivet i Sverige är den höga arbetsintensiteten, menar Töres Theorell. Visst arbetar vi färre timmar sett över en livscykel än i till exempel Sydeuropa, men det verkar som om detta inte kompenserar oss för de höga kraven.

– Sättet att organisera arbetet i Sverige sliter på folks psyken, när vi ständigt blir avbrutna, ständigt måste fånga nya bollar. Det gör oss överstimulerade när vi dessutom saknar tid till återhämtning, säger Töres Theorell.

På samma sätt som muskler behöver återhämta sig vid träning, måste arbetet ge utrymme för hjärnan att vila.

Tips från Töres Theorell:

  • Du som arbetar inom vården – säg ifrån!
  • Måste få diskutera missförhållanden – utan risk att få sparken.
  • Politiker måste ta mer ansvar för beslut.
  • Lyssna på och kanalisera synpunkter!
  • Om anställda inte hörs, blir det tyst i systemet. Tills det exploderar.
  • Mer makt till skyddsombuden.
Text: Kristina Mattson, 28 april 2014

Senaste artiklar

En skjuts framåt för arbetsmiljöarbetet

En nystart för arbetsmiljöarbetet – det blev resultatet av Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning för Sofia Johansson, enhetschef på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. – Nu känner jag att det går att jobba fram…

Friskare medarbetare i Södertälje kommun

Träning på arbetstid, aktiv sjukskrivning och workshoppar i arbetsgrupper med hög sjukfrånvaro – så har Södertälje kommun lyckats få friskare medarbetare på bara två år. – Mitt uppdrag är att fler…

Tummen upp för mätmetod mot stress

Företagshälsovården kan ha en viktig roll när det gäller att påvisa stressrelaterad ohälsa tidigt. Nu sprids en forskningsbaserad mätmetod som fångar upp arbetsrelaterad stress – på både individ- och gruppnivå.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?