NPF på jobbet – så tar ni vara på allas styrkor

21 april 2026 Lästid: 4 min
Sammanfattning av artikeln

Autism och adhd är vanligt bland personer på svenska arbetsplatser.

Diagnoserna kan vara styrkor, men kan också innebära utmaningar.

För att klara av utmaningarna gäller det framför allt att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Nästa steg kan vara att arbeta med anpassningar för enskilda individer.

Då gäller det att matcha personens förutsättningar med dess arbetsuppgifter.

En person med hörlurar jobbar vid en dator.
För att personer med autism eller adhd ska kunna jobba bra kan arbetet behöva anpassas. Hörlurar är ett enkelt exempel på något som kan hjälpa.

Foto: Johnér bildbyrå

Sammanfattning av artikeln

Autism och adhd är vanligt bland personer på svenska arbetsplatser.

Diagnoserna kan vara styrkor, men kan också innebära utmaningar.

För att klara av utmaningarna gäller det framför allt att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Nästa steg kan vara att arbeta med anpassningar för enskilda individer.

Då gäller det att matcha personens förutsättningar med dess arbetsuppgifter.

Autism och adhd kan vara styrkor på jobbet, men då gäller det att jobbet är rätt anpassat. När individ och arbetsplats matchar kan fler fungera och bidra, vilket både individen och arbetsplatsen tjänar på. I nya riktlinjer går det att läsa om hur man kan arbeta.

Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – som autism och adhd – har ofta egenskaper som kan vara nyttiga på arbetsplatsen.

Så här står det i Arbetsmiljöverkets nyutgivna riktlinjer, gällande personer med NPF:

  • Personer med autism kan ofta uppfattas som uthålliga, plikttrogna och noggranna samt ha lätt att uppmärksamma detaljer och upptäcka mönster.
  • Personer med autism eller adhd kan uppfattas som kreativa och vara goda problemlösare som kan tänka ”utanför boxen” och se problem på ett annorlunda sätt än många andra. Det är också vanligt, särskilt vid autism, att ha ett logiskt och rationellt tänkande med gott minne.

Ta vara på styrkor och förebygg problem

Charlotte Wåhlin.– Man har verkligen något att förlora på att inte ta tillvara dessa styrkor på arbetsplatsen.

Det säger Charlotte Wåhlin, ergonom och biträdande professor i arbetsmedicin. Hon har varit med och tagit fram riktlinjerna. De är skrivna för företagshälsan, för att ge stöd till arbetsplatser, men kan även vara till nytta för arbetsplatserna själva.

Samtidigt som diagnoserna innefattar styrkor kan de innebära utmaningar. Man kan ha svårt med det sociala samspelet eller att reglera beteenden. Man kan vara känslig för förändring eller störande impulser, och om man hyperfokuserar på en uppgift kan det vara svårt att avbryta den för att göra något annat eller ta paus.

Forskning visar att personer med autism och adhd oftare drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa. Personer med adhd tenderar också att ha fler dagar med sjukfrånvaro än andra, och de har ökad risk för att vara med om arbetsplatsolyckor.

Arbeta på organisationsnivå

För att ta vara på styrkorna hos personer med npf, och minska riskerna för att det uppstår sjukdom eller olyckor, gäller det först och främst att arbeta på organisationsnivå.

– Se inte det här arbetet som en sidovagn utan ta med det i ert vanliga systematiska arbetsmiljöarbete.

Se inte det här arbetet som en sidovagn utan ta med det i ert vanliga systematiska arbetsmiljöarbete

Bra för alla

Jobba med att skapa en inkluderande arbetsplats, där ingen blir diskriminerad av någon anledning – inklusive diagnoser. Det som är bra för personer med NPF är oftast bra för alla.

– Väv in inkluderingen i det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet. Ta med det i policyer och riskbedömningar, ta upp det på arbetsplatsträffar. Se till att det finns tillräcklig kunskap bland både chefer och medarbetare.

Charlotte Wåhlin säger att kunskap kan hjälpa till att undvika många kommunikationsmissar.

– På ett möte kanske en medarbetare sitter och tittar ner eller blundar, vilket kan uppfattas som arrogant. Men i själva verket kan det bero på att personen är överstimulerad och försöker fokusera.

Och när man börjar prata om frågan i arbetsgruppen, då öppnar man också dörren för den som behöver individuella åtgärder.

– Ta upp att vi alla är olika och har olika behov. Säg att den som behöver stöd kan gå till chefen, skyddsombudet eller företagshälsan. Säg att den som vill får berätta om sin diagnos, men att det inte är ett måste för att få anpassningar. Och berätta vilka anpassningar som kan erbjudas.

Ta upp att vi alla är olika och har olika behov

Finns många anpassningar att välja bland

När det gäller anpassningar för individen kan det till exempel handla om:

  • Tidsplanerings- och påminnelsestöd. Till exempel olika appar för planering, digitala kalendrar som ger påminnelser eller whiteboards där arbetsscheman eller planer visualiseras.
  • Tydlighet i arbetsrollen. Medarbetarens arbetsroll och även avgränsningar till andra roller på arbetsplatsen kan behöva klargöras. Man kan också behöva tydliggöra sociala förväntningar, kontaktytor och vem man kan vända sig till för hjälp.
  • Sensorisk anpassning av arbetsmiljön. Det kan handla om att åtgärda störande ljud, justera belysning, erbjuda hörlurar eller bullerdämpande skärmar, erbjuda arbete i lugna rum eller med färre kollegor, reglera inomhustemperaturen eller erbjuda möten i mindre grupper.
  • Möjlighet till korta pauser och rörelse. Anpassningar kan även innefatta möjligheter för fysisk aktivitet och återhämtning på arbetet.
  • Anpassning av arbetsmängd eller tempo. Arbetsuppgifternas omfattning, tempo eller komplexitet kan behöva anpassas. Det kan handla om att se över arbetsuppgifternas svårighetsgrad eller variation.

Jämför förmågor med arbetsuppgifter

– Titta på vem medarbetaren är, med förmågor, motivation och utmaningar. Ställ det i relation till vad medarbetaren gör på jobbet. Vad har personen för förmågor och hur kan vi stärka upp där det behövs?

Som alltid när det gäller arbetsmiljöarbete gäller det att jobba tillsammans.

– Var riktigt bra på att samverka och få med dig arbetsgruppen. Fundera tillsammans på ”hur ska vi jobba hos oss?”. Det är viktigt att vara lyhörda för varandras behov och respektera var alla befinner sig i livet.

Verktyg och stöd

Kort om riktlinjerna

Artikeln handlar om skriften Riktlinjer vid autism eller adhd på arbetsplatsen – hälsofrämjande insatser och arbetsanpassningar.

Riktlinjerna är tänkta för företagshälsovården, men kan även användas av arbetsplatserna själva.

Det finns motsvarande riktlinjer på många olika områden – om allt från synergonomi till ländryggsbesvär och alkoholbesvär.

Du kan läsa mer om riktlinjerna under artikeln.

Jobba med arbetsanpassning

En illustration med en bockmarkering på.Är du chef och vill hjälpa en medarbetare med arbetsanpassning? Eller är du medarbetare och vill ta upp frågan om arbetsanpassning med din chef?

Oavsett vilket finns det stöd att få i verktyget Prehabguiden.

Här kan du lära dig mer om:

  • Vad arbetsanpassning är
  • Hur det kan minska risken för ohälsa
  • Hur man kan jobba konkret med arbetsanpassning
  • Exempel på vad arbetsanpassning kan vara

Gå till fördjupningen om arbetsanpassning här!

Om framtagandet av riktlinjerna

Riktlinjerna är framtagna av en expertgrupp. Gruppen tillsattes av Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak), som sedan januari 2026 är en del av Arbetsmiljöverket.

Expertgruppen gick igenom svenska kunskapssammanställningar och studier om funktionsnedsättning, arbetsmiljö och insatser. Personer med autism och adhd var i fokus.

Dessutom genomfördes dialoggrupper med över 180 deltagare. Syftet var att samla in behov och utmaningar på arbetsplatser, för att se till att riktlinjerna blir relevanta och fyller ett behov. Bland annat deltog:

  • företrädare för organisationer, myndigheter, fack- och professionsförbund
  • arbetsmiljöspecialister, chefer, HR-strateger och forskare
  • yrkesverksamma med autism eller adhd
  • intresseorganisationer som Attention, Autism Sverige och Autism Stockholm

 

Anna Wettergård.
Text: Anna Wettergård
Kontakt: [email protected]