Goda relationer är grunden vid förändringar i vården

1 november 2016 Lästid: 4 min
Fyra personer i sjukhuskläder och stetoskop står bredvid varandra i en sjukhuskorridor.
Läkarnas roll, och deras relation till cheferna, är viktiga i förändringsprojekt inom vården. Det konstaterar Thomas Andersson i sin forskning. (Personerna på bilden har inget samband med texten)

Foto: Maskot/TT

Förtroendefulla relationer på arbetsplatsen är en förutsättning för att förändringsarbete i vården ska lyckas, konstaterar forskaren Thomas Andersson. Och läkarna måste vara med på tåget, annars händer ingenting.

Inom vården pågår många utvecklingsprojekt. Vissa får positiva effekter och leder till långsiktiga förändringar. Andra går i princip spårlöst förbi.

Thomas Andersson, biträdande professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, och hans kolleger har undersökt vad som kännetecknar lyckat utvecklingsarbete. Forskarna studerade tre projekt, som alla inblandade beskrev som framgångsrika. De pågick på sjukhus och handlade om att förkorta väntetider för operation, förbättra vissa kliniska mått och minska omotiverade skillnader i vården av flickor respektive pojkar.

Flera faktorer spelar roll för om medarbetarna blir engagerade i förändringsarbetet, eller om det ses som ett påbud från uppifrån, såg forskarna.

– Det finns flera olika faktorer som kan hindra medarbetarengagemang. I framgångsrika projekt lyckas man hantera dem, säger Thomas Andersson.

En sådan faktor är den professionella identiteten hos dem som arbetar i vården, främst hos läkarna. Även relationerna på arbetsplatsen har betydelse.

Olika perspektiv i organisationen

Sjukhus är komplexa organisationer, poängterar Thomas Andersson. Här finns en rad aktörer, som företräder olika perspektiv utifrån sin yrkesmässiga identitet. Det avgör hur de ser på frågor och hur de agerar. Läkarnas professionella medicinska perspektiv och chefernas organisatoriska perspektiv kan ses som ytterligheter på en skala.

Det professionella perspektivet innebär ofta att läkare tänker på vård främst i relation till den individ de har framför sig här och nu, beskriver han. Managementperspektivet, som utvecklingsprojekt ofta bygger på, handlar i stället om patienter som kollektiv. Det har sin grund i näringslivet.

I de lyckade projekten finns en öppenhet

– Det kan vara svårt att få läkare att acceptera förändringsarbete som de bedömer inte är omedelbart kopplat till den individuella patientvården.

Även i de framgångsrika projekten fanns motstånd mot frågeställningar som professionen inte ansåg hade högsta prioritet. Men det gick ändå att lirka ihop de olika perspektiven och få med läkarna på tåget.

– Det är viktigt att läkarna upplever att ”det här är vårt projekt”. Professionen ska inte få ett uppdrag, utan vara involverad i formuleringen av arbetet. Påtvingade metoder och strukturer kan ha direkt negativ inverkan och göra medarbetarna passiva.

Man måste acceptera att det finns många olika perspektiv inom ett sjukhus, som inte alltid går hand i hand, menar Thomas Andersson. Verksamhetsutvecklaren kan spela en viktig roll, som länk mellan dem.

Läkarnas inställning avgör

Krocken mellan professions- och organisationsperspektiven handlar särskilt om läkarna. De har den starkaste identiteten som profession. De står dessutom högst i den informella personalhierarkin.

– Om läkarna inte legitimerar ett förändringsprojekt, så händer ingenting, säger Thomas Andersson. De har nästan som ett veto i den här typen av arbete.

I de lyckade projekten undvek chefer och läkare att hamna i en revirkamp. De var öppna och respekterade varandras perspektiv.

– Läkarna står inte på händer och jublar för chefernas perspektiv, det finns fortfarande ett gnagande motstånd. Men det finns också en öppenhet för att lyssna till den andras tänkesätt.

Bygg upp relationerna innan förändringar

En viktig lärdom är att goda relationer är en framgångsfaktor. Där projekten blev lyckade fanns redan ett grundläggande förtroende som fick stor betydelse. Bygg upp relationerna, innan förändringsförsöken drar igång, råder Thomas Andersson.

– Förtroende och respekt för varandra är grundbulten. Det behövs för att möta de utmaningar som Lean, och andra verktyg innebär för professionsidentiteten, och för att överbrygga den aversion som de kan väcka hos de professionella.

Att relationerna är inriktade på samarbete har stor betydelse.

– Det innebär att man värnar om sitt perspektiv, med respekt för den andra. Samtidigt accepterar man att inget av perspektiven kommer att kunna diktera villkoren.

Han ser en poäng med komplexiteten och de motstridiga synsätten.

– Man får inte falla för hårt åt något av hållen, då blir det ingen bra vård.

Fakta

thomas_andersson_175x200

Projektets namn:
Förutsättningar för utvecklingsarbete inom vården – Ett medarbetarperspektiv

Projektperiod:
2012-01-01 – 2014-12-31

Projektledare:
Thomas Andersson, biträdande professor i företagsekonomi vid Institutionen för handel och företagande, Högskolan i Skövde.

Finansiär:
AFA Försäkring

Text: Margareta Edling