Delat ansvar kan minska rektorns arbetsbörda

18 mars 2019 Lästid: 6 min
Tre små barn i galonkläder hjälps åt att vattna en planta. i ringen med barnen sitter en vuxen äldre man på huk.
Funktionellt delat ledarskap har testats i Södertälje skolor och följts av forskare. Det visade sig fungera bäst i förskolorna. En förklaring kan vara att det finns en stark samarbetskultur i förskolans värld.

Foto: Pixabay

I Södertälje har vissa förskolor och skolor två jämbördiga chefer, med olika ansvarsområden. På arbetsplatser där det delade ledarskapet fungerar bra tycker skolledarna att arbetsbördan har minskat och att beslut tas snabbare. Det visar en ny studie.

Skolledare har ett komplext arbete och ett brett ansvarsområde – från elevers lärande och utveckling, till snöröjning och datorer. Många rektorer och förskolechefer upplever att de inte kan vara pedagogiska ledare för sin personal på det sätt som förväntas.

Skolledare som grupp ligger dessutom högt i statistiken över sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Det är ett bristyrke och personalomsättningen är stor.

Mot den bakgrunden införde Södertälje kommun 2015 ett nytt sätt att organisera ledarskapet i skolor och förskolor. Man skapade ytterligare en chefsroll på samma nivå som rektorn eller förskolechefen. Enhetschefer fick de heta.

IT, budget och lokaler

Ledningsmodellen kallas funktionellt delat ledarskap. Cheferna befinner sig jämsides i hierarkin, men de arbetsuppgifter som brukar ligga på en ensam rektor/skolledare delas upp. Enhetscheferna tar över vissa funktioner.

De nya enhetscheferna fick ansvar och beslutsrätt för arbetsuppgifter som mest har att göra med skolans roll i kommunen, till exempel budget, lokaler, arbetsmiljö och IT. Sådant regleras inte i skollagen, och ansvaret måste inte nödvändigtvis ligga hos rektorn/förskolechefen.

Utbildningskontorets ledning avgjorde i vilka verksamheter som förändringen skulle genomföras.

Ser vinster med att dela

Tidigare forskning har visat att chefer som delar ledarskapet oftast ser det som en fördel att inte vara ensamma i chefsrollen. De mår bättre av att ha en kollega att dela ansvar med och få stöd av.

Marianne Döös, professor i pedagogik, Stockholms universitet. Om funktionellt delat ledarskap.– Samma vinster ser vi i fungerande fall i Södertälje, säger Marianne Döös, professor i pedagogik, Stockholms universitet.

Hon och forskarkollegan Lena Wilhelmsson har följt satsningen på funktionellt delat ledarskap i Södertälje i två år. De studerade erfarenheterna både hos cheferna och hos utbildningskontorets ledning. De hade även en utvecklande roll, där de bland annat höll i workshoppar för cheferna. Resultaten av studien presenteras i en antologi under våren 2019 (Delat ledarskap i förskola och skola. Om täta samarbeten som kräver och ger förutsättningar).

I projektet ingår även forskaren Erik Berntson, Stockholms universitet. Han undersöker hur det funktionellt delade ledarskapet påverkar arbetsmiljön, genom enkäter till både skolledare och lärare. Den studien är ännu inte klar. Enkätstudien tycks dock inte visa att funktionellt delat ledarskap skulle vara bättre än den traditionella formen, men inte heller sämre, säger Marianne Döös.

Bättre resultat, lättare arbetsbörda

En övergripande slutsats så här långt, är att funktionellt delat ledarskap blev bra på många håll, men inte överallt.

På arbetsplatser där det delade ledarskapet fungerade, beskrev cheferna att:

  • Arbetsbördan blev lättare.
  • De nådde bättre resultat i arbetet.
  • Saker blev gjorda, som förut hade skötts med vänster hand på grund av tidsbrist.
  • Beslutsprocesserna gick fortare, eftersom cheferna hade mandat att fatta egna beslut.
  • De var mer tillgängliga för personalen än en ensam rektor/förskolechef kan vara. ­

Resultat och snabbhet hänger ihop med att cheferna har olika ansvarsområden, samtidigt som de behöver samarbeta tätt och vara överens, menar forskarna.

Lena Wilhelmsson, docent i pedagogik, Stockholms universitet.– Tidigare i vår forskning har vi inte sett att uppdelning i olika mandat ger lika tydligt resultat, säger Lena Wilhelmsson. Det handlar nog om att enhetschefen betade av arbetsuppgifter som tidigare hade varit lite styvmoderligt behandlade.

Enhetscheferna kunde till exempel lägga tid och kraft på att förbättra lärarnas arbetsmiljö, eller ta tag i frågor om rehabilitering och sjukskrivning på arbetsplatsen. Rektorn/förskolechefen i sin tur kunde koncentrera sig på det pedagogiska.

Passade i förskolan

Den nya ledningsmodellen fick störst spridning i förskolan.

– En förklaring är att delat ledarskap stämmer väl med den samarbetskultur som dominerar i förskolan, säger Marianne Döös.

När studien var slut (i april 2018) fanns funktionellt delat ledarskap i nio av tretton förskoleområden. Fyra av sex enheter i gymnasiet/vuxenutbildningen hade delat ledarskap och fyra av arton grundskolor. I några skolor hade det delade ledarskapet avbrutits då samarbetet inte fungerade. Till slut upphörde det i alla grundskolor.

En förklaring till att utvecklingen stannade av var att kompetens försvann, fortsätter Marianne Döös. Ledningsgruppen, som hade en drivande roll i satsningen, bestod av sex högre chefer på utbildningskontoret. Ett par år efter starten slutade hälften av dem. Dåvarande utbildningsdirektören, Peter Fredriksson, som hade drivit idén om funktionellt delat ledarskap i Södertälje, blev till exempel generaldirektör för Skolverket.

Förutsättningar på plats

Vad krävs då för att funktionellt delat ledarskap ska bli framgångsrikt?

Forskarna ger några exempel:

Ömsesidig tillit är helt avgörande. Det innebär att chefernas relation är prestigelös, att de har förtroende för varandra och samma grundläggande värderingar.

Man måste ha tillit till varandra

– Finns inte den bottenplattan, så fungerar inte delat ledarskap. För att kunna samarbeta på det här sättet måste man ha tillit till varandra, och tillräckligt likartat sätt att tänka om verksamheten och om hur man bemöter människor, säger Lena Wilhelmsson.

Rekryteringen har också stor betydelse.

– Att rekrytera till delat ledarskap är att rekrytera till en relation. Det måste man vara medveten om och lära sig, säger Marianne Döös.

Cheferna behöver också tid för att hitta formerna för hur de ska jobba tillsammans. Det är bra om de har ett gemensamt uppdrag – att leda skolan ihop, utifrån sina olika kompetenser. Om uppdragen sågs som separata visade det sig vara svårare att få till samarbetet.

Mer kunskap behövs

Ledningar som vill införa funktionellt delat ledarskap – och chefer som ska arbeta så – behöver skaffa sig kunskap om vad ledningsformen, betonar Lena Wilhelmsson och Marianne Döös.

Om modellen ska få fäste behöver också organisationen anpassas. Annars finns det risk att chefsparen fortsätter att vara främmande fåglar, som kan skapa oreda i rutinerna för högre chefer och stödfunktioner. Det krävs nytänkande i hur möten organiseras och vid lönesättning till exempel.

Det behövs även mer kunskap i samhället runt omkring, menar forskarna.

– Särskilt den nationella nivån, där lagar och bestämmelser skrivs, behöver få kunskap om och ta hänsyn till att chefen inte alltid är en ensam position, säger Marianne Döös.

Verktyg och stöd

Om projektet

Projekt:
Funktionellt delat ledarskap – en modell för hållbart chefskap i skola och förskola?

Forskare:
Marianne Döös, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet, Lena Wilhelmsson, docent i pedagogik, och Erik Berntson, docent i psykologi.

Organisation:
Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Projekttid:
2017–2018

Finansiering:
AFA Försäkring.

Funktionellt delat ledarskap i skolan

  • Södertälje kommun har delat upp rektorns uppdrag på två funktioner: ett nationellt och ett kommunalt uppdrag.
  • Det nationella uppdraget handlar om läroplanen, skollagen och att utveckla pedagogiska metoder som fungerar i skolan.
  • Det kommunala uppdraget handlar om ekonomi och administration.

Se en film om funktionellt delat ledarskap i Södertälje

Text: Margareta Edling