Hur påverkas personer som utsätts för både fysisk och psykisk belastning i arbetet? Ökar risken för sjukskrivning? Det ska forskare vid Karolinska Institutet undersöka i en ny, stor studie.
Sjukfrånvaron bland anställda i kommuner och landsting har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet. Det är särskilt den långa sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa som har skjutit i höjden.
Magnus Helgesson, forskare vid Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, fick nyligen anslag från AFA Försäkring för att studera de långa sjukskrivningarna bland anställda inom vård och omsorg.
Han och hans kolleger ska titta närmare på hur kombinationen av fysiska och psykosociala riskfaktorer i arbetet kan påverka sjukfrånvaron.
Sjukskrivning är kostsamt
– Långa sjukskrivningar leder ofta till att de sjukskrivna lämnar arbetslivet. Det är kostsamt både för de drabbade och för samhället, säger Magnus Helgesson. Vi vill se vilken inverkan som fysisk och psykosocial belastning har på sjukfrånvaron.
Den fysiska belastningen kan bestå i att man till exempel lyfter tungt i jobbet, har vridna arbetsställningar eller utför mycket arbete framåtböjd.
Psykiska belastning handlar om sådant som känslomässiga påfrestningar, arbetsmängd, tempo, stöd och inflytande – om balansen mellan krav och kontroll i arbetet.
I studien ska forskarna samköra statistikuppgifter från Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Statistiska Centralbyrån, SCB.
– På det sättet kommer vi att kunna följa utvecklingen i upp till tjugofem år. Då kan vi se om vissa riskfaktorer i arbetsmiljön har slagit igenom i sjukskrivning, säger han. Mer specifikt kommer vi att se om de kombinerade effekterna av till exempel tunga lyft i äldrevården och en svår psykisk arbetsmiljö innebär en ökad risk för lång sjukskrivning.
Risk- och friskfaktorer
Hypotesen är att vissa arbetsmiljöfaktorer, som tas upp i arbetsmiljöundersökningarna, kommer att visa sig ha större betydelse för sjukskrivningarna än andra. Motsvarande har kommit fram i andra studier.
– Upplevelsen att man får liten belöning för sin arbetsinsats kan också vara en faktor för lång sjukskrivning.
Men det finns också friskfaktorer, som forskarna förväntar sig kunna koppla till mindre risk för sjukskrivning.
– Bra chef, tydlig kommunikation på arbetsplatsen och stöd från chefer och kolleger är kända friskfaktorer, säger Magnus Helgesson.
En annan friskfaktor är att inte ha sjuknärvaro, det vill säga inte gå till jobbet då man borde vara hemma på grund av sjukdom.
Forskarna hoppas att resultaten ska bli till nytta för arbetsplatserna. Genom att lyfta fram kopplingen mellan arbetsmiljöfaktorer och risken för sjukskrivningar, kommer studien också att peka på frågor som är särskilt viktiga att jobba med.