Suntarbetsliv har kusiner i Danmark, Norge och Finland! I olika former genomför fackförbund och kommunala arbetsgivare gemensamma satsningar för att stödja arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Det finns många idéer och mycket inspiration att hämta i våra grannländer.
Vartannat år träffas företrädare för arbetsgivare och fack inom KL-sektorn i Norden till Nordiskt arbetsmiljöforum och hösten 2016 ägde mötet rum i Sverige. En del av tiden ägnade man åt att presentera partsgemensamma satsningar. Suntarbetsliv presenterade sin verksamhet och parterna berättade om den gemensamma avsiktsförklaring man givit till regeringen om hur man ville tackla de ökande sjukskrivningarna.
Här på Suntarbetsliv har vi då och då artiklar som handlar om forskning, erfarenheter och verktyg inom arbetsmiljöområdet i våra nordiska grannländer. Men pröva gärna själv att titta vad som finns! Danska och norska är lättare att läsa än vad många tror… Finska är knepigare för de flesta av oss, men det finns många som förstår finska på arbetsplatserna i kommuner och landsting.
BAR och Spark i Danmark
I Danmark har parterna inom alla branscher sedan många år branschgemensamma arbetsmiljöråd, BAR, som har tagit fram verktyg, ofta i form av diskussionshäften för att komma igång med diskussioner inom olika ämnen. Verksamheten finansierar parterna via avgifterna för avtalsförsäkringar, vilket har likheter med hur Suntarbetsliv finansierar sitt arbete.
Inom kommuner och regioner har det funnits flera BAR, för sjukvård och omsorg, utbildning och offentlig administration. Vid årsskiftet 2016–17 går dessa ihop till ett gemensamt branscharbetsmiljöråd. Klicka och kolla – det finns mycket att spännande och bra material, och kom ihåg att danska är mycket lättare att läsa än att höra.
Nu pågår också en särskild treårig satsning, på sammanlagt nära 100 miljoner svenska kronor, som handlar om samarbete om psykisk arbetsmiljö i kommunerna, Spark. Det går ut på att parterna erbjuder direkt stöd, med kostnadsfri rådgivning, med besök på arbetsplatsen.
I samband med avtalsförhandlingarna 2015 enades kommunernas arbetsgivare och fackförbund om satsningen. Målet att öka kompetensen hos parternas företrädare på arbetsplatserna när det gäller förebyggande arbete och arbetsmiljöarbete, när det gäller som man i Danmark kallar den psykiska delen av arbetsmiljön. (I Sverige har vi numer har börjat tala om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, men det handlar om samma frågor.)
I avtalet slår parterna fast att en god arbetsmiljö är viktig för såväl kvaliteten som effektiviteten, och att chefer och anställda har ett gemensamt ansvar för att hitta lösningar för gemensamma uppgifter och problem. En lokal dialog är avgörande. Alla måste bidra.
Trio får hjälp inom fyra områden
I Danmark ser det lokala samarbetet lite annorlunda ut än i Sverige. Ofta sker det till vardags mellan en chef, ett skyddsombud och ett facklig företrädare, och det finns ett särskilt namn för dessa tre: Trio. Mer formaliserat finns det också en medbestämmandekommitté (eller delaktighetskommitté, bokstavligt översatt). Spark erbjuder nu kostnadsfri expertishjälp till arbetsplatsernas Trior, för att öka deras förmåga att agera i det vardagliga arbetet inom fyra områden:
• Osäkerhet och otrygghet som uppstår på grund av förändringar och omorganisationer
• Samarbetsproblem på arbetsplatsen, mellan anställda, mellan anställda och chefen, eller både ock. Det handlar om konflikter och ytterst om trakasserier och kränkande särbehandling.
• Risk för hot och våld från medborgare, användare och boende inom socialtjänst, vård och omsorg.
• Problem som rör arbetsinnehåll, arbetsbelastning och arbetets utförande.
Parterna får hjälp såväl med fördjupade kunskaper och metoder, som bygger på de erfarenheter som finns, verktyg och rekommendationer som arbetsgivare och fackförbund centralt har utvecklat. Målet för Spark är att deras experter ska besöka mellan 250 och 300 arbetsplatser per år mellan 2016 och 2018.
Läs mer om Spark, och se filmer, på nätplatsen Viden på Tværs, en nätplats som ”sprider kunskap och understödjer medarbetare och chefer i utveckling av de kommunala arbetsplatserna och kärnarbetsuppgifterna, till gagn för medborgarna”.
I Danmark finns ett institut för arbetsmiljöforskning, Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø (NFA), som sedan 2005 har en särskilt organisation för att sprida kunskaper till chefer och skyddsombud på arbetsplatserna: Videncenter for Arbejdsmiljø (Kunskapscentrum för arbetsmiljö). Videncenters nätplats är en guldgruva för arbetsmiljöintresserade, tillsammans med branscharbetsmiljöråden (som man också når via nätplatsen).
I Sverige lades Arbetsmiljöinstitutet ner 2007. Regeringen utreder 2016 om man ska etablera någon form av kunskapscentrum för arbetsmiljö, som dock blir någonting annat än det tidigare Arbetsmiljöinstitutet (läs om utredningen: Dialog om nationellt centrum för arbetsmiljö).
Suntarbetsliv har kusiner i Danmark, Norge och Finland! I olika former genomför fackförbund och kommunala arbetsgivare gemensamma satsningar för att stödja arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Det finns många idéer och mycket inspiration att hämta i våra grannländer.
Europas bästa kommunala arbetsplatser 2020
I Finland har parterna gått samman om ett treårigt program, Kunteko, som går ut på att gemensamt hitta sätt att utveckla arbetsplatserna och arbetsmiljön i kommunerna. De konstaterar att det gäller att göra saker på rätt sätt, när man är utsatt för tryck från olika håll: trängd ekonomi, omfattande strukturella förändringar och föränderliga behov av de tjänster som kommunerna ska ge.
Parterna är överens om att de vill ”anta nuvarande och kommande utmaningar i kommunerna genom att förbättra produktiviteten, resultatet och arbetslivskvaliteten”.
Detta försöker man åstadkomma genom att skapa nätverk för erfarenhetsutbyte, och kostnadsfri hjälp av experter som utbildar, ger råd och sparring när det gäller ”nytänkande och förändringshantering”. Det handlar både om stort och smått. Programmet ska synliggöra små vardagliga arbetsplatsspecifika förbättringar, likväl som helt nya grepp när det gäller att erbjuda tjänster oberoende av gränser mellan olika sektorer. Men man stöder inte aktiviteter som syftar till att man ska säga upp anställda.
På programmets nätplats sammanställer de exempel på vad man kan göra, berättelser och ”god praxis” i olika utvecklingsfrågor. Här kan man både få idéer och lära av andra – och dela med sig av sina egna erfarenheter. Man kan söka utvecklingsberättelser utifrån kommunnamn, utvecklingstema, sektor och kundgrupp.
Kunteko bygger alltså på att man samtidigt ska utveckla verksamheten och arbetsmiljön, och att bägge parter deltar i utvecklingsarbetet. Man utgår från det arbete som redan pågår på kommunernas arbetsplatser, och de behov av stöd som man har där. Det finns också ett samarbete med forskare och man vill gärna se ”omvälvande innovationer” för arbetslivet inom kommunsektorn.
I en första fas pågår programmet mellan 2015–17, med sikte på en period till. Man har satt som mål att Finland 2020 ska ha ”Europas bästa kommunala arbetsplatser”. Programmet ingår som en del i en nationell strategi, Arbetsliv 2020, som regeringen antog redan 2012, efter ett omfattande samarbete med arbetsmarknadens parter. Kunteko har stöd av EUs socialfondsmedel.
Hittills (hösten 2016) är det drygt 500 personer som har fått del av satsningar på sparring och utbildning. Av dem är knappt åtta av tio medarbetare, och två av tio chefer. 75 procent är kvinnor.
Parterna har satt upp några konkreta mål för vad de tänker uppnå före år 2020:
- 1 000 berörande eller intressanta utvecklingsberättelser på nätplatsen
- 400 rådgivnings-och sparringbesök på kommunala arbetsplatser
- 2 000 interna utvecklare på arbetsplatsnivå utbildade
- 12 aktiva nätverk för lärande.
- 60 utvecklingsnätverk som över 300 kommunorganisationer deltar i.
- Det ska finnas modeller för arbetslivsutveckling inom specifika områden, men som man kan använda också inom andra områden.
I Finland finns också ett institut för arbetsmiljöforskning, Arbetshälsoinstitutet, där man kan hitta en hel del intressant forskning – på svenska!
Ett norskt arbetsliv för alla som kan och vill bidra
I Norge finns avtal mellan staten och arbetsmarknadens parter, på hela arbetsmarknaden, om ”ett inkluderande arbetsliv” – det vill säga ”ett arbetsliv för alla som kan och vill bidra”. Det handlar om att förbättra arbetsmiljön, öka närvaron på arbetsplatsen, förebygga och minska sjukfrånvaron, och hindra utslagning och utestängning från arbetslivet.
Det första avtalet slöt parterna 2001 och det senaste är ett femårsavtal 2014–18, som särskilt lyfter fram att man ska minska sjukfrånvaron, öka andelen med begränsad arbetsförmåga i arbetslivet, och öka andelen äldre som fortsätter att yrkesarbeta.
Verksamheter, företag eller offentliga förvaltningar, kan få extra resurser från staten för att uppfylla dessa tre mål, genom att bli en så kallad ”IA–verksamhet”. Detta regleras i lokala avtal med Norges ”arbets- och välfärdsmyndighet”, NAV, som är en sammanslagning av norska Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänstens biståndsenheter. Sex av tio anställda arbetar på en sådan ”IA-verksamhet”.
Redan före det första IA–avtalet startade något som heter Idébanken, en nätplats som förmedlar insikter, goda erfarenheter, inspiration och verktyg. Idébanken är en del av NAV, men arbetsmarknadens parter är med om att bestämma riktlinjer för Idébankens verksamhet.
Mer om IA-avtalet finns att läsa på den norska regeringens nätplats.
En norsk kunskapskälla är också Statens arbeidsmiljøinstitutt, STAMI.