”Post-semester-blues” är ett övergående depressivt tillstånd, då man känner att man tappat gnistan och inte kan se meningen med det hela, berättar Dorthe Rindbo.

Foto: Teckning: Lotta Sjöberg

Konsten att handskas med din postsemesterblues

Härjar postsemesterbluesen på din arbetsplats? Här är sju råd från Danmark om hur du med hälsan och humöret i behåll kan komma igång igen efter semestern. Det gäller att mota stress-Olle i grind!

Råden har vi hittat hos danska Videncenter for Arbejdsmiljø, och rådens upphovskvinna är Dorthe Rindbo, konsult i personlig effektivitet och författare till boken ”Travle kvinders guide til mere tid” (”Jäktade kvinnors guide till mer tid”).

”Skönt att få lite struktur på dagen igen”. Så sade en arbetskamrat här på Suntarbetsliv på första morgonfikat. Och för en och annan småbarnsförälder kan det måhända vara avkopplande att komma tillbaka till jobbet efter semestern…?

Men Videncenter for Arbejdsmiljø slår i en artikel fast att ”för väldigt många av oss känns de första dagarna långtråkiga, långdragna och fullständigt ointressanta”. Dorthe Rindbo förklarar att det inte är något onormalt med det:

219x200dorthe-rindbo.jpeg– Det är mycket vanligt att man känner så efter semestern. Man kallar det faktiskt ”post-semester-blues”, för det är en form av övergående depressivt tillstånd, då man känner att man tappat gnistan och inte riktigt kan se meningen med det hela. Som regel går det över efter två–tre dagar.

Hon menar att det kan gå lättare och fortare om man följer följande råd (brasklapp: alla råd är förvisso inte användbara i alla typer av arbeten):

1. Börja på en onsdag. Om det är möjligt att planera din semester lite på snedden, så vänta med att börja till mitt i veckan. Det ger en mjukare start och ett välförtjänt andrum i helgen.

2. Boka din nästa semester med det samma. Det är viktigt att ha något att se fram mot, oavsett om det är en weekendresa inom landet eller tre veckors semester i Thailand.

3. Håll första dagen fri från möten. Då får du tid att komma igenom brevbunten i e-postlådan och landa i vardagen igen.

4. Det är helt i sin ordning att ligga efter. Man ligger per definition efter när man kommer tillbaka från semester. Håll därför huvudet kallt och tänk att massor av saker sannolikt har löst sig av sig själv, medan du har varit borta.

5. Ta det lugnt på hemmafronten. Håll den första veckan fri från privata bokningar – du behöver ladda upp därhemma efter jobbet. Vänta eventuellt också med att gå på gymmet eller vad du annars brukar göra på din fritid.

Hjärnans lyckocenter får en skjuts varje gång man bockar av en uppgift

6. Ta de lätta uppgifterna först. Gör en ”att-göra-lista” och börja med de lättaste uppgifterna. Forskning visar att hjärnans lyckocenter får en skjuts varje gång man bockar av en uppgift, så se till att skriva ner även de minsta saker.

7. Håll dig borta från övertidsarbete. Låt bli att ta extremt långa dagar den första veckan, för att försöka ta igen allt det som blivit liggande, för då riskerar du bara att omedelbart omintetgöra nyttan med semestern. Gör det istället lätt för dig själv och acceptera att det tar tid att komma upp i varv igen.

Utöver de sju råden ger Dorthe Rindbo följande ord på vägen:

– Försök att uppmärksamma alla de bra saker som finns på ditt arbete. När du hänger med huvudet uppmärksammar hjärnan nämligen uteslutande de negativa sakerna – den pekar ut irriterande kollegor, personalmatsalens dåliga lunchmat och tråkiga rutinuppgifter. Pröva att istället styra tankarna i riktning mot allt det som faktiskt fungerar, till exempel hjälpsamma kollegor, flextid, gott samarbete eller vad det nu är som är värt att sätta pris på.

Vad chefen kan göra

Hur starten blir beror förstås inte bara på individen, utan också på vad chefen säger och gör. På en nätplats för ett samarbete om ledarskap i kommuner och regioner, Væksthus for Ledelse, skriver Saskia Lawson–Gern att medarbetare de första dagarna med stor sannolikhet har den ena halvan av hjärnan kvar i hängmattan, medan den andra energiskt försöker komma igång med arbetet. Och chefen kan hjälpa de anställda att lägga i rätt växel. ”Det kan snabbt sprida sig en dålig stämning om medarbetarna känner sig angripna från första dagen.”

Alexander Kjerulf, som presenteras som ”expert på arbetsglädje”, ger följande fem råd om hur chefen bör hantera att medarbetarna kommer tillbaka från semestern:

1. Hälsa dem välkomna åter. Välkomna dem varmt och få dem att känna att de har varit saknade och att det är skönt att de är tillbaka. Fråga om semestern och dela deras glädje.

2. Ge dem tid. Låt bli att överfalla folk den första dagen. Ge dem tid att landa och komma upp i varv igen.

3. Låt inte din stress smitta av sig. Folk som kommer tillbaka från semester är skönt avslappade. Gläd dig åt det och ge dem lov till det, i stället för att sprida stress till dem.

4. Erbjud dem din hjälp. Det kan vara många uppgifter som ligger och väntar på den som kommer åter från semestern. Erbjud dig att hjälpa till.

5. Ge dem inte skuldkänslor. Det kan vara frestande att ge folk intrycket att det är deras fel att avdelningen ligger efter, eftersom de har varit på semester. Låt bli med det! Semester ska man ha förr eller senare och har man en riktigt bra semester, och ger folk lov att landa ordentligt igen, har folk så mycket mer energi att man inhämtar det som man kommit efter med, och mycket mer därtill.

Förebygg stressen före och under semestern

Det går också, förstås, att arbeta förebyggande! Dorthe Rindbo berättar, i en intervju i dagstidningen Politiken, om hur man kan gå på semester med gott samvete – och hur man semestrar stressfritt. Här följer i korthet fem råd (återigen: alla är inte användbara för alla typer av arbeten), med kommentarer. Bra att ha inför nästa semester!

1. Skapa överblick, värdera och prioritera det som du ska hinna med innan semestern! ”Om du har femtio uppgifter att klara av under de sista veckorna, vad är allra viktigast? Om du inte hinner det som står längst ner på listan, ska det helst inte vara katastrofalt. Det ska ju inte vara så att du blir tvungen att skjuta upp din semester.”

2. Boka den sista arbetsdagen för dig själv – inga möten! ”Det handlar om att komma ned i tempo och göra dig klar för semester. Sätt redan på morgonen på autosvar på e-posten och semesterbesked på telefonsvararen. Reservera dagen till att stänga ner, så att det inte slutar med att du kastar dig hals över huvud ut genom dörren i slutet av dagen.”

3. Boka första dagen fri från möten! Se råd tre i första listan.

4. Ta minst tre veckors semester! ”De första tre-fyra dagarna av vår semester använder vi bara till att släppa arbetet och växla ner. Tre-fyra dagar innan vi ska börja igen kretsar också tankarna kring arbetet, och vi börjar redan att arbeta lite innan vi befinner oss på arbetsplatsen. Har du bara tre veckors semester, är det faktiskt bara få verkliga semesterdagar som du får.”

5. Ta semester under semestern – kolla inte telefonsvararen eller e-posten! ”Kollar du, är du på arbetsplatsen mentalt och får inte det avbrott som är så viktigt. Dra ut kontakten och gör något annat än du gör, och njut av att du är ledig.”

Text: Mats Utbult, 16 augusti 2016

Senaste artiklar

Spela sig till bättre trivsel?

Datorspel för att engagera medarbetare och digitalt quiz om arbetsmiljö. Helsingborgs stad tar nya moderna grepp. – Med spelet har vi skapat ett helt nytt sätt att kunna prata om…

Mäter stressnivå för att motverka utmattning

Vem är i riskzonen för att bli sjukskriven för stress? Det går att mäta med verktyget Stress och balans. Vindelns kommun har använt mätverktyget för att se vilka som kan…

Han får avlastning med hjälp av Chefoskopet

Till hösten får rektorn Jonas Hällström stöd av en biträdande rektor. Hans chef tog hjälp av Chefoskopet för att lyfta rektorernas behov av avlastning i Lomma kommun. – Det händer…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?