Under flyktingvågen förra hösten fick många hem för ensamkommande flyktingbarn starta på kort tid. På Vallmon i Ale kommun har fokus varit på att skapa tydliga rutiner för både barnen och personalen. En god arbetsmiljö för personalen leder till trygga ungdomar.
Vallmons hem för ensamkommande flyktingbarn ligger i en del av en större byggnad där Ale kommun har olika typer av kommunal verksamhet. I den närmast liggande delen finns ett ålderdomshem. Där de välklippta gräsmattorna runt byggnaden tar slut, finns villor åt ena hållet och skogen åt det andra. Här är lugnt och stilla.
Inne på hemmet är det inte heller mycket aktivitet nu precis efter lunch. Detta är hem för 13 ensamkommande pojkar i åldrarna 15-17 år, berättar föreståndaren Camilla Hansson. Inne på personalens kontor gör hon en kort överlämning till behandlingsassistenten Elisabeth Forsberg, innan hon går ifrån en stund för intervjun.
På vägen till allrummet som ligger lite längre ner i korridoren passerar vi några av rummen som ungdomarna bor i. Alla har var sitt rum men får dela toalett med två eller tre andra. Kök och allrum är gemensamma ytor. Här finns tavlor uppsatta där det står vilka sysslor varje barn ska sköta den innevarande veckan.
Samma regler för alla
För att skapa lugn bland barnen, och i förlängningen personalen, har Camilla Hansson arbetat med att skapa tydliga rutiner kring sådant som mat och städning.
Alla ungdomar har upplevt stora förändringar på kort tid och Camilla Hansson vill att de ska förstå vilket sammanhang de befinner sig i. När de känner sig trygga med det kan de i stället fokusera på sina andra utmaningar som språket, längtan till mamma och pappa och oron för framtiden.
Blir det en diskussion kring vad någon får eller inte, kan den anställde hänvisa till att detta gäller för alla. Det gör att personalen blir trygga i sitt bemötande av barnen.
— Att ha en struktur i vardagen där ungdomarna förstår vad som ska ske är några av personalens viktigaste uppgifter. Precis som alla ungdomar utmanar även våra gränser. Att vi i personalen har tydliga regler för vad som gäller är jätteviktigt för att skapa ordning och rättvisa mellan barnen, berättar hon.
Lika viktigt med rutiner för personalen
Att starta upp en verksamhet på bara någon månad som Camilla Hansson och hennes kollegor fick som uppgift förra sommaren, innebär förstås en utmaning. Parallellt med att skapa en miljö där ungdomarna får den omsorg, trygghet och struktur som de behöver var personalens rutiner, handlingsplaner, säkerhet och utbildning något som skulle komma på plats.
Men allt kan inte göras samtidigt och fortfarande finns arbete att göra.
Under flyktingvågen förra hösten fick många hem för ensamkommande flyktingbarn starta på kort tid. På Vallmon i Ale kommun har fokus varit på att skapa tydliga rutiner för både barnen och personalen. En god arbetsmiljö för personalen leder till trygga ungdomar.
— Vi har ännu inte kommit igång med ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Men nu när allt har satt sig ska vi tillsammans i personalen jobba med vad som är en bra arbetsmiljö. Det är nästa sak att fokusera på, säger Camilla Hansson.
Trots det är ändå arbetsmiljön ständigt aktuell i den dagliga verksamheten. En sådan fråga som hot och våld vävs in i de dagliga samtalen mellan personalen. Det är ett sätt för att förebygga tänkbara hotfulla situationer.
— Har vi en ungdom som är utåtagerande pratar vi i personalen hur det påverkar oss och förstås de andra barnen. Vi tar också ställning till om vi behöver sätta in extra resurser. Hittills har vi alltid fått de resurser som vi har haft behov av.
Regelbunden handledning ger stöd
Att det finns möjlighet för personalen att kunna uttrycka oro och rädslor är viktigt. Ett tillfälle för att ta upp det är vid personalmötena varje vecka. Då gör de också en så kallad ungdomsgenomgång då de följer upp varje barn och hur det mår.
— Men så klart pratar vi även om det vid de dagliga överlämningarna. Alla som går på ett pass får en rapport om vad som har hänt de senaste timmarna, säger Camilla Hansson.
Utöver personalmötena får personalen handledning i grupp var tredje vecka, med en utomstående handledare.
Visst kan det uppstå mentalt jobbiga situationer med ungdomar som är hotfulla. Det har hänt att stolar har kastas och att personalen har blivit knuffad. Vid något tillfälle har också polisen tillkallats.
Elisabeth Forsberg är behandlingsassistent och har jobbat på boendet sedan i november 2015.
— Vi har haft utåtagerande ungdomar som inte mår bra. Jag har aldrig känt mig rädd utan tillsammans med mina kollegor har vi auktoritet med oss. Men det kan ändå vara bra att trycka på pausknappen ibland och gå in i personalrummet för att prata om saken, säger hon.
Inget ensamarbete nattetid längre
All personal, utom föreståndaren, har schemalagda nattpass som innebär ensamarbete. Tanken är att det ska gå att sova. Ändå har det varit perioder då vissa i personalen som talade arabiska har blivit mycket väckta. Några pojkar som hade svårt att sova tydde sig då till den personen. Efter diskussion i personalgruppen kom de fram till att de behövde en extra resurs nattetid.
Det uppstår också konflikter mellan ungdomarna och det kan bli grupperingar utifrån deras etniska bakgrund som personalen behöver ha uppsikt över.
— När det händer något mellan ungdomar från olika kulturer tar vi in tolkar. Just möjligheten för ungdomarna att kunna uttrycka sig och bli fullt förstådda, är viktig för att hantera konflikten på ett bra sätt. Det behövs också för personalen ska förstå hela den uppkomna situationen, säger Elisabeth Forsberg.
Det är ett samspel som personal och ungdomar hela tiden behöver arbeta på.
— Det vi ser när ungdomarna har varit hos oss ett tag är hur de hela tiden utvecklas. Några av de som har varit här längre kan gå in och tolka och stötta de som är nyare. Det är verkligen en personlig kick att se dem växa, säger Elisabeth Forsberg.
Plan för skyddsombud på alla hemmen
Sonia Koppen, ordförande i Vision Göteborg, berättar att Göteborgs stad startade flera boenden och hem på kort tid under hösten 2015. Facket är med och stöttar för att arbetsplatserna ska får skyddsombud. De jobbar också med att informera medlemmarna om det systematiska arbetsmiljöarbetet och att stötta cheferna.
När Sonia Koppen och hennes kolleger är ute och besöker dem möter de en otroligt engagerad personalgrupp.
– Det har en stor vilja att få till det bra. Och det är det som gör att det fungerar trots knappt med tid, säger Sonia Koppen.