Enkäten som fångar gruppens utvecklingsfas

27 april 2016 Lästid: 6 min
Eva Hofvenstam och Kristian Bergén jobbar som HR-konsulter i Malmö stad och erbjuder alla stadens förvaltningar hjälp med utveckling på grupp-, individ- och ledarnivå.
Eva Hofvenstam och Kristian Bergén jobbar som HR-konsulter i Malmö stad och erbjuder alla stadens förvaltningar hjälp med utveckling på grupp-, individ- och ledarnivå.

Foto: Malmö Stad

I Malmö stad arbetar HR-konsulterna Kristian Bergén och Eva Hofvenstam med utveckling på grupp-, individ- och ledarnivå. För att ta reda på var i utvecklingen en grupp befinner sig låter de deltagarna svara på en enkät av psykologiforskaren Susan Wheelan.

– Med hjälp av enkäten kan vi fastställa gruppens utvecklingsfas. Varje deltagare får svara på 60 frågor om samarbete, effektivitet, ledarskap och möjlighet att påverka arbetet i gruppen. Sedan lägger vi ihop alla svar och får på så sätt ett gemensamt svar för hela gruppen, säger Kristian Bergén.

– Svaret hjälper gruppen att se vad man kan jobba med för att komma vidare och bli ett effektivt team. Grupperna är ofta bra på att själva skatta i vilken fas de är. Det är häftigt att se, säger Eva Hofvenstam.

Till Kristian Bergén och Eva Hofvenstam kan alla förvaltningarna i Malmö stad vända sig om de vill ha hjälp med att utveckla samarbetet i sina arbetsgrupper. Både Kristian och Eva är certifierade för att använda den omtalade psykologiforskaren Susan Wheelans GDQ-enkät, Group Development Questionnaire. I sitt arbete utgår de från Wheelans modell för grupputveckling, men erbjuder också sina tjänster till enskilda medarbetare och chefer.

Grupperna är ofta bra på att själva skatta i vilken fas de är. Det är häftigt att se.

– Just nu har vi ett utvecklingsprojekt som ligger på individ-, grupp- och ledarnivå. Där jobbar vi bland annat med miljöförvaltningen och gatukontoret, säger Kristian Bergén.

– Vi ser ofta att ju mer ett team utvecklar sitt samarbete, desto bättre mår medarbetarna, säger Eva Hofvenstam.

Positivt gensvar och nya arbetssätt

Kristian Bergén och Eva Hofvenstam jobbar i mellan fyra och sex månader med varje grupp. Under den perioden träffar de både gruppen och medarbetarna var för sig. Med jämna mellanrum gör de också avstämningar tillsammans med gruppens chef. De betonar att en förutsättning för att gruppen ska kunna utvecklas är att alla medlemmar vill delta aktivt i projektet.

– Det visar sig ofta när vi är ute och pratar på förvaltningarna att medarbetare och chefer kan mycket om det här med grupputveckling. Man har varit med i ganska många grupper och team tidigare. Så när vi använder oss av GDQ-enkäten är det något som många kan ta till sig, säger Eva Hofvenstam.

När Kristian Bergén och Eva Hofvenstam tillsammans med deltagarna har ringat in vilken fas en arbetsgrupp befinner sig i börjar man titta på vad man kan förbättra och formulerar sedan mål för gruppen. Hur utvecklingsprocessen ser ut därefter varierar från grupp till grupp.

– Vi har sett exempel där grupper har funnit nya arbetssätt. Framför allt när det gäller samarbete. Det har hänt att man har jobbat mycket individuellt och i rör. När folk blir experter på sitt område blir organisationen sårbar om den personen blir sjuk eller slutar, säger Kristian Bergén.

– Istället för att jobba självständigt har man då börjat jobba i par med arbetsuppgifterna. Det innebär att det finns en person till som har kunskaper om ett visst område. Men det har också inneburit att paren har börjat samarbeta kring helt andra frågor. Upplevelsen av samarbetet har förändrats väsentligt och det har skapats ett annat klimat i gruppen.

En ny syn på gruppen och en plan att följa

Lotta Tähtinen är miljö- och hälsoskyddsinspektör på miljöförvaltningen i Malmö stad. Hon ingår i en arbetsgrupp på 11 personer som är mitt i ett grupputvecklingsarbete. För fyra månader sedan hade de ett inledande möte med Kristian Bergén och Eva Hofvenstam, och fick därefter fylla i Susan Wheelans GDQ-enkät.

– Först fick vi göra enkäten individuellt och sedan träffades vi hela gruppen när Kristian och Eva hade sammanställt svaren. Då pratade vi om vad som kommit fram i enkäten, vad vi upplevde som problem eller utmaningar, vad vi behöver jobba med och vad vi upplever som bra i gruppen. Till exempel hade vi olika uppfattningar om hur effektiva vi var. Vi lyfte frågorna från det individuella till gruppnivån, säger Lotta Tähtinen.

– Vi är några som har jobbat här länge, några som är nya och några mitt emellan. Jag tycker det var nyttigt att se det ur ett större perspektiv och se att vi är en grupp i förändring. Vissa är väldigt trygga i gruppen, medan andra är nya och några kanske håller på att hitta sin plats i den.

Så småningom ska arbetsgruppen på miljöförvaltningen träffa Kristian och Eva igen. Fram till dess jobbar gruppen vidare på egen hand.

– Vi har fått redskap som vi ska använda oss av. Bland annat har vi bestämt att vi ska diskutera sakfrågorna för att få en samlad målbild, så att vi strävar åt samma håll. Så vi har en plan, nu ska vi bara försöka följa den, säger Lotta Tähtinen.

 

Evas och Kristians tips för bättre samarbete

– Jobba med sina mål funkar alltid, oavsett var en grupp befinner sig. Ju längre ni kommer i utvecklingen desto mer börjar ni bena i det och kan förstå hur var och en tänker kring era mål och roller och ert uppdrag, säger Eva Hofvenstam.

– Se till att verkligen hitta en delaktighet i vad ni vill uppnå. Om ni vet vad ni vill uppnå blir det lättare att bryta ner det till en handlingsplan. Bra mål betyder någonting konkret kopplat till handling för varje individ som ska delta i målet, säger Kristian Bergén.

Läs mer om Susan Wheelan och hennes modell i Suntarbetslivs artikel Utveckla sunda team med modell av Susan Wheelan.

Tips

  • Suntarbetsliv har verktyg som kan underlätta ert arbete för bättre samspel.
  • Ta hjälp av OSA-kollen för att förbättra arbetsklimatet och arbeta med OSA-frågor generellt (organisatorisk och social arbetsmiljö). Det finns exempelvis en checklista för vad som fungerar och vad som behöver utvecklas.
  • Verktyget Bättre möten kan förbättra dialogen i arbetsgruppen med hjälp av en enkel kommunikationsmodell som bygger på forskning.

Text: Adam Fredholm