Två händer, en plånbok och några sedlar.

Lars Häsänen, forskare på Stockholms universitet, menar att man kan dela in belöningar i inre och yttre belöningar. De yttre är exempelvis höjd lön. De inre handlar om djupare psykologisk motivation.

Foto: Cecilia Elander

Belöningar kan minska motivationen

Belöningar är ett vanligt sätt att motivera människor att prestera bättre. Men nu hävdar forskare att belöningar snarare kan minska vår motivation att göra bra ifrån oss.

Ett japanskt forskarteam har undersökt vad som händer när prestation kopplas till en belöning. Två grupper fick i uppgift att trycka på ett stoppur när de trodde att det hade gått fem sekunder. Den ena gruppen fick en summa pengar varje gång en av deltagarna lyckades, den andra gruppen fick inte det.

Efter en stund fick deltagarna ta paus. De som inte fick betalt efter prestation fortsatte att försöka pricka när fem sekunder hade gått. De som fick pengar varje gång de lyckades trycka rätt slutade däremot försöka. Enligt forskarna tyder det på att de som inte fick en belöning hade en inre drivkraft att klara av uppgiften, medan den andra gruppen tappade intresset så fort belöningen uteblev.

Skilja på yttre och inre belöning

Lars Häsänen, psykolog och forskare på Stockholms universitet har forskat mycket om motivation, framför allt i arbetslivet. Han menar att man kan dela in belöningar i inre och yttre belöningar. De yttre är exempelvis höjd lön eller andra ersättningar för en bestämd prestation. De inre handlar om djupare psykologisk motivation som är likartade för alla människor.

– Den typen av motivation skapar en belöning som handlar om att må bra och växa som person. Den är med andra ord kopplad till känslor.

Olika typer av inre belöningar är exempelvis en känsla av rättvisa, tillit till den arbetsgrupp man jobbar i eller kontroll i sin arbetssituation.

Om vi utför en arbetsuppgift på ett bra sätt får vi en positiv känsla i oss själva och det kan räcka som belöning

– Om vi utför en arbetsuppgift på ett bra sätt får vi en positiv känsla i oss själva och det kan räcka som belöning. Om vi däremot får en tråkig uppgift kan det vara svårt att motivera sig med inre belöning och då kan höjd lön eller beröm från chefen hjälpa till att motivera, menar Lars Häsänen.

Yttre belöning dämpar den inre

Dilemmat enligt de japanska forskarna är att hjärnans värdering av inre och yttre belöning påverkar varandra. Studien visar att aktiviteten i den del av hjärnan som är kopplad till inre belöning blir mindre om man först fått en yttre belöning för att prestera. Det innebär med andra ord att den yttre belöningen gör att känslan av den inre belöningen minskar. I förlängningen skulle det kunna innebära att människor tappar sin inre drivkraft och istället blir beroende av yttre belöningar för att vilja prestera.

Enligt Lars Häsänen stödjer resultatet från den japanska studien tidigare forskning inom området. Men han menar också att belöningar måste sättas i relation till en aktivitet eller arbetsuppgift. Om man har ett personligt intresse av det man gör är sannolikheten större att det är kopplat till en inre belöning. Om man även kopplar in en yttre belöning kan det minska effekten av den inre.

– Det kan bero på att personen känner ett tvång att utföra aktiviteten. Då minskar känslan av att vara självstyrande och man upplever istället att man utför arbetet för någon annan och inte för sin egen skull.

Mål kopplade till belöning

Men han menar också att det går att använda sig av yttre belöningar på arbetsplatser. Det gäller dock för organisationen att hitta en balans mellan de inre och yttre. Det kan man uppnå genom att använda en målstyrningsprocess. I en sådan tar chefen tillsammans med medarbetaren fram mål för vad som skall uppnås under en viss tidsperiod och vilka yttre belöningar som är kopplade till målen, exempelvis högre lön eller mer ansvar. Tanken är att de yttre belöningarna ska skapa en känsla av rättvisa och ge skäl till varför man ska lägga ner energi på att klara de högt uppsatta målen. Den inre belöningen kommer när man känner att man har gjort ett bra jobb i form av exempelvis bättre självkänsla.

– Den här typen av belöningssystem har studerats under lång tid och det är bevisat att högt satta mål på individen alltid ger bättre resultat än om man inte har tagit fram några mål alls, säger Lars Häsänen.

Nackdelen är att personalen blir beroende av att det alltid finns en belöning som väntar. När man har uppnått det man förväntats prestera måste nya mål och nya belöningar sättas upp. Det behöver dock inte betyda att den egna motivationen försvinner, menar Lars Häsänen. Eftersom målen som sätts upp också ska vara en utmaning för den anställde, skapar det en grund för en personlig strävan.

– Att klara av målen blir automatiskt en inre belöning, eftersom det är tillfredsställande att klara av det man vill.

Inlägg taggat med:

Text: Cecilia Elander, 26 november 2010

Senaste artiklar

Spela sig till bättre trivsel?

Datorspel för att engagera medarbetare och digitalt quiz om arbetsmiljö. Helsingborgs stad tar nya moderna grepp. – Med spelet har vi skapat ett helt nytt sätt att kunna prata om…

Mäter stressnivå för att motverka utmattning

Vem är i riskzonen för att bli sjukskriven för stress? Det går att mäta med verktyget Stress och balans. Vindelns kommun har använt mätverktyget för att se vilka som kan…

Han får avlastning med hjälp av Chefoskopet

Till hösten får rektorn Jonas Hällström stöd av en biträdande rektor. Hans chef tog hjälp av Chefoskopet för att lyfta rektorernas behov av avlastning i Lomma kommun. – Det händer…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?