Göran Ejlertsson, folkhälsoforskare, är på jakt efter det som främjar hälsa på arbetsplatsen.

Foto: Birgitta Ejlertsson

Jobba salutogent: fånga det som främjar hälsa

Ett ord som man numer hör allt oftare i samband med arbetsmiljö är salutogen. Det betyder hälsofrämjande, ungefär. Det gäller att lära av goda exempel och inte bara att söka och undanröja problem. Det är inte konstigare än så, förklarar Göran Ejlertsson, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad.

Jakten blir idag allt livligare på arbetslivets friskfaktorer. Såväl Arbetsmiljöverket som Sveriges kommuner och landsting hör till de aktörer som talar om hälsofrämjande arbeten och arbetsmiljöer. Projektet ”Sluta plåstra – hälsoskapande arbetsplatser inom hälso- och sjukvården”, som Göran Ejlertsson lett, är ett tidigt exempel på forskning som går ut på att göra det hälsofrämjande synsättet på arbetsmiljön mer konkret och hanterligt, med hjälp av enkätverktyg och dialog om resultat. Mer om projektet strax – men först: vad är detta med ”salutogent perspektiv”?

Arbetet ger stadga, struktur och kamratskap

Motsatsen till salutogen är patogen, som betyder sjukdomsalstrande. Det salutogena handlar, enligt Nationalencyklopedins definition, om ”omständigheter som bidrar till att personer är vid god hälsa trots att de har varit utsatta för avsevärda och potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala stressorer”.

Världshälsoorganisationen WHO anammade det här begreppet redan 1986. I början av 1990-talet började en del tala om ”hälsofrämjande sjukhus”. Det har tagit sin tid för salutogen att slå igenom, konstaterar Göran Ejlertsson.

Den som först lanserade begreppet, redan i slutet av 1970-talet, var den amerikansk-israeliske forskaren Aaron Antonovsky. Hans utgångspunkt var att eftersom människor aldrig helt kan undvika stress, måste de lära sig att hantera motgångar och göra det bästa av situationen.

Förmågan att göra det skiljer sig mycket mellan olika människor. Det hade Antonovsky först blivit varse när han studerat hur judiska kvinnor, som hade överlevt koncentrationslägren när de var unga, hanterade problem med övergångsåldern.

En avgörande faktor för att kunna hantera motgångar är att man har en känsla av sammanhang, att man lyckas göra tillvaron begriplig, hanterlig och meningsfull.
I sin slutrapport av Sluta plåstra-projektet pekar forskarna bland på att arbetet med sina ofta fasta arbetstider och kamratkrets är ”en viktig arena för att ge stadga och struktur i människors tillvaro”. Arbetet kan under gynnsamma omständigheter bli ett forum som adderar hälsa till individen, konstaterar man.

Två nyckelfrågor som forskarna arbetade med var: hur kan arbetsplatsen förbättra individens hälsa – och hur kan individen förbättra arbetsgruppens hälsa? Och mer konkret: Hur kan både chefer och arbetstagare förbättra hälsan på arbetsplatsen genom att utveckla och använda metoder för att mäta hälsa och arbetsförhållanden?

Två mätverktyg för hälsa och arbetserfarenheter

För att fånga arbetsplatsernas friskfaktorer behöver man bland annat verktyg som de enkäter som forskarna tagit fram och prövat i Sluta plåstraprojektet, i direkt samverkan med anställda på Ängelholms sjukhus. Projektet genomförde forskarna i samarbete med Region Skåne. Det pågick mellan 2006 och 2010, med stöd av AFA Försäkring. Göran Ejlertsson och kollegor inom folkhälsovetenskap och arbetsvetenskap var handledare för doktoranderna, Petra Nilsson och Ulf Eriksson, som 2010 doktorerade på sina respektive arbeten. Ulf Eriksson skriver i sin avhandling om en satsning på erfarenhetsutbyte mellan chefer i vården. Petra Nilssons avhandling handlar om erfarenheterna av arbetet med enkäterna. I ett tidigare projekt har folkhälsovetaren Åsa Bringsén arbetat med att ta fram ett av verktygen, vilket hon beskriver i sin doktorsavhandling.

Medarbetarenkäter har ju blivit allt vanligare på arbetsplatserna. Det finns många olika varianter. Men frågorna handlar fortfarande oftast enbart om problem, sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar, konstaterar Göran Ejlertsson.

I projektet har de arbetat med två instrument:

¤ För att mäta hälsofrämjande faktorer har forskarna konstruerat en salutogen hälsoindikatorskala (SHIS). På en sexgradig skala tar de som svarar ställning till frågor om hälsa under de senaste fyra veckorna – exempelvis från ytterligheterna ”Jag har känt mig glad, optimistisk” till ”Jag har känt mig nedstämd, dyster”.

¤ För att mäta faktorer i arbetet som har betydelse för hälsan har forskarna tagit fram en mätningsskala för arbetserfarenheter. Där tar de anställda ställning till 32 påståenden inom sex områden: inidividuella inre arbetsupplevelser, självbestämmande, stödjande arbetsförhållanden, ledarskap, förändringsarbete, tidsupplevelse. (Skalan förkortas WEMS, efter det engelska uttrycket för mätningsskala för arbetserfarenheter.)

– Vi vill gärna att andra prövar de här verktygen och vi har hittills fått över 100 förfrågningar, främst runt om i Sverige men även Norge. Vi vill också pröva dem inom såväl andra typer av arbetsplatser som andra typer av sjukvård och detta är på gång ibland annat England och Litauen, berättar Göran Ejlertsson.

Dialog om resultaten

Göran Ejlertsson menar att nyttan av de två frågeverktygen, liksom andra enkäter, beror på hur man använder resultaten.

-Ofta köper man in en enkät som man delar ut och så kryssar medarbetarna för sina svar och skickar in dem – och sen uppfattar de flesta att det inte händer någonting mer. Visst tittar ledningen på resultaten, men man för inte ut dem.

– Enkätfrågorna tog vi först fram med hjälp av en omfattande genomgång av teorier inom området och sedan testade vi dem på olika sätt. Vi arbetade ihop med personal på

Ängelholms sjukhus om hur man presenterar resultaten. Det måste vara enkel statistik som är lätt att tolka, så att folk förstår och kan diskutera i grupper på arbetsplatsen.

Det är själva dialogen kring resultaten som är det allra viktigaste, betonar han.

-I gruppen ser man inom vilka områden man ligger bra till jämfört med andra, och inom vilka områden som man tvärtom har något att lära av andra som lyckats bättre.
Han berättar om två exempel:

¤ På en väl etablerad och välfungerande avdelning hade de allmänt höga värden i enkäten. Vid sina veckomötena valde de då att efterhand beta av de olika enkätområdena och diskutera varför de hade så höga värden. På så sätt kunde de ytterligare stärka en redan positiv arbetsmiljö.

¤ På en annan avdelning arbetade anställda som efter en omorganisation kom från olika tidigare avdelningar, som hade haft praktiska rutiner som varierade kraftigt. Skillnaderna blev ett irritationsmoment som blev synligt i enkäten och medarbetarna valde att arbeta med den frågan.

Ett verktyg för hur man arbetar med dialogen kring enkätresultaten blir under hösten fritt tillgänglig för intresserade. I ett fortsättningsprojekt följer också Petra Nilsson upp arbetet med dialogerna på Ängelholms sjukhus, med intervjuer och enkäter.

Från folkhälsa till arbetshälsa

Som folkhälsoforskare började Göran Ejlertsson en gång med att studera primärvården, som han doktorerade på för 30 år sedan. Han har sen genomfört olika studier om hälsan i befolkningen och om vad som påverkar hälsotillståndet, och om klyftor mellan olika grupper när det gäller hälsan. En ganska färsk studie handlade om hur övervikt bland skolelever påverkades av ökad fysisk träning.

– Jag har tidigare deltagit i studier om hälsan hos unga arbetslösa och förtidspensionerade, som alltså står utanför arbetslivet. Jag har också tittat på hur skolan förbereder elever för tunga arbeten som väntar dem efter färdig utbildning. Men med det här projektet tog jag för första gången som forskare klivet in mitt i en arbetsplats och det har varit mycket spännande, säger han.

Läs mer

¤ På www.hkr.se/shis-wems, finns arbetsmodellen, med de två enkätverktygen och dialogen kring resultat, beskriven av gruppen som arbetat fram den: Göran Ejlertsson, Petra Nilsson, Åsa Bringsén och docent Ingemar Andersson.

¤ Arbetsmiljöverket om den goda arbetsmiljön.

Text: Mats Utbult, 29 april 2014

Senaste artiklar

Jobba ute med kontorsarbete

Vad skulle du tycka om att göra ditt kontorsarbete utomhus? Inte på en parkbänk, utan vid ett bord med tak över och tillgång till el och wifi? Det, och mycket…

Jobba systematiskt med Digi-ronden

Nu finns Digi-ronden, ett verktyg som hjälper er att förbättra den digitala arbetsmiljön. Det är kul, enkelt och ger skjuts i arbetet för att fler ska må bättre på jobbet.…

Här blir de trygga med digital teknik

På Tre Stiftelsers äldreboenden i Göteborg pågår ett e-hälsoprojekt. Målet är att alla ska känna sig säkra i användningen av den digitala teknik som finns på arbetsplatsen. E-hälsocoachen Jessica Bendix…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?