Berith Nyström är hälsoutvecklare i Västerbotten.

Hur blir vi friska nog att klara den här arbetsdagen – och arbetslivet ut? Det är det som hälsofrämjande arbetsplatser handlar om, menar Berith Nyström – och tillägger att vi också ska ha orka att vara pigga hemma på kvällen också.

Foto: Mats Utbult

Hon nätverkar för hälsa på jobbet i vården

Berith Nyström är hälsoutvecklare i Västerbotten och aktiv i ett nationellt nätverk kring hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. De arbetar med verktyg som ska underlätta det praktiska arbetet på arbetsplatserna, berättar hon.

Från början var hon distriktssköterska, men efter några års arbete med verksamhetsutveckling fick Berith Nyström i början av 2000-talet jobbet att utveckla hälsan hos vårdfolket. Och idag är hon också ordförande för ett landsomfattande nätverk kring den hälsofrämjande arbetsplatsen, HFA, som bildades 2005. Målet är att ”skapa en modell för den hälsofrämjande arbetsplatsen och ge praktiska tips för tillämpning av modellen”.

Berith Nyström förklarar att deras nätverk inte kom ur ingenting. Det växte fram inom ett bredare nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS, som har det allmännare målet förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning. Det bildades så tidigt som 1996 – och är i sin tur en del av ett internationellt nätverk som finns i 40 länder och som världshälsoorganisationen WHO startade några år tidigare. (Mer om sammansmältningen av folkhälso- och arbetsmiljöarbetet i en annan artikel: Från riskfaktor till friskfaktor.)

Med den här bakgrunden är det inte ju så svårt att förstå varför det är vården som har kommit längst när det gäller att få ord som ”hälsofrämjande arbete” och ”friskfaktorer” att komma ner på jorden. Internationellt finns det också nätverk för hälsofrämjande kommuner, men i Sverige finns ännu inget landsomfattande satsning av det slaget. Underifrån växer det dock fram ett samarbete regionalt mellan kommuner som är inne på det här spåret, exempelvis i Västsverige.

Plats med praktiska verktyg

För alla som är intresserade av arbetets friskfaktorer finns knappast en bättre startplats än HFA:s nätplats. Där finns broschyren ”Hälsofrämjande arbetsplats. Ett verktyg för att främja medarbetares hälsa på arbetsplatsen” (mer om den i en faktaruta). På nätplatsen finns också en litteraturlista och länkar till nätplatser där olika landsting presenterar vad de gör.

– Vi försöker att vara så praktiska som det är möjligt. Enbart teorier är inte gångbara, vi måste se vad det innebär för oss, säger Berith Nyström. En del av verktygen har hittills bara varit tillgängliga för medlemmar. Men eftersom i stort sett hela vården har anslutit sig, eller är på väg att göra det, så diskuterar vi om det snart är dags att släppa allt fritt.

Bland verktygen på HFA:s nätplasts finns en skattningsenkät och medarbetarenkät, för att få ett mått på hur det står till med friskfaktorerna, och checklistor för chefer och för det systematiska arbetsmiljöarbetet. En ”hälsoduk”, en dialogkarta och FAS dialogverktyg är tre sätt att stödja diskussioner. Här finns också ett årshjul för en hälsofrämjande arbetsplats och förslag till verksamhetsplan och aktivitetslista. Nätverket har även kartlagt var det pågår forskning om hälsofrämjande arbete (se faktaruta).

Tävlar med Australien om hälsovärldsmästarskap

2003 antog riksdagen elva mål för folkhälsan där det fjärde målet handlade om hälsa i arbetslivet: ”Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa.” Det sjätte målet handlade om en hälsofrämjande sjukvård, det vill säga en sjukvård som inte bara botar den akuta ohälsa som patienter söker hjälp för, utan också arbetar med att förebygga ohälsa genom att påverka livsstil och risk- och friskfaktorer i vardagen.

I Västerbotten, som haft de högsta sjukskrivningstalen, kopplade landstinget ihop det inåtriktade och utåtriktade hälsofrämjande arbetet i vården, med det kaxiga målet ”världens bästa hälsa 2020”:

– Vi bestämde oss för att gå från botten till toppen, säger Berith Nyström och skrattar. Nu tävlar vi med Australien, som har målet att bli världen friskaste land 2020.

– Det har varit skönt att ha den gemensamma visionen att luta sig mot när vi har jobbat med hälsofrämjande arbetsplatser i vården. Vi har kunnat peka på vart vi ska gå enligt Hälsa 2020, och sen diskutera hur stort det upplevda gapet är.

Som hälsoutvecklare tog Berith Nyström, som aldrig tidigare arbetat med arbetsmiljöfrågor, kontakt med personalavdelningen, för att få komma in och prata hälsofrågor på arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud. Detta var inte så helt självklart till att börja med.

– Första gången fick vi vara med i slutet av dag tre, en halvtimme. Men idag inleder vi utbildningen, med att gå igenom en gröngulröd översikt över det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetet, som forskaren Lotta Dellve och hennes kollegor har tagit fram.

Vi ska inte bara klara oss till arbetsdagens slut, utan också orka att vara pigga hemma på kvällen

De tre delarna hänger ihop. När det finns rehabiliteringsfrågor i det röda fältet måste man börja med att ta itu med detta, det är ju akuta frågor för de som är drabbade. Och det systematiska arbetsmiljöarbetet, i det gula fältet, måste man enligt lag genomföra. Men genom att komma igång även med det gröna hälsofrämjande arbetet kan man på sikt underlätta både arbetsmiljöarbetet och rehabarbetet, menar hon.

Certifierade blir ambassadörer

Berith Nyström berättar hur de genom mycket öppna pilotprojekt på arbetsplatserna har arbetat med att underifrån ta fram vad hälsofrämjande och friskfaktorer på jobbet innebär.

– Vi har utgått från praktiken och sen har vi stämt av det med forskare. Ur det arbetet växte vår skattningsenkät fram, som man kan använda för att se hur man ligger till, säger hon.

– För att stimulera fler att börja arbeta med de här frågorna har vi börjat med att certifiera hälsofrämjande arbetsplatser och då är skattningsenkäten en viktig del. Men vi intervjuar också deltagare i ledningsgrupper och vanliga medarbetare.

Första kravet för att bli certifierad är ett långsiktigt, systematiskt hälsofrämjande arbetssätt som är hållbart över tid. Andra krav är hög delaktighet hos de anställda och att de i skattningsenkäten får ett medelvärde på fyra av fem möjliga. Arbetsplatsen måste ha ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, mål för ett fortsatt arbete med hälsofrämjande arbete och vara beredda att fungera som ”ambassadörer”. Certifieringen varar bara i två år.

– De som blir certifierade får en extra dusör och vi har fått många kandidater. I första omgången var det några som inte blev certifierade, bland annat för att de inte hade arbetat tillräckligt länge med att integrera det hälsofrämjande arbetet med arbetsmiljöarbetet. De mulnade till lite först, men kom igen året därpå och då gick det bra för dem.

Balans mellan krav och resurser

Berith Nyström framhåller att med tanke på att 90 procent av allvarliga och oftast obotliga sjukdomar som diabetes, cancer och hjärtkärlsjukdomar går att förebygga med de klassiska metoderna bättre mat, mer motion och rökstopp, så har friskvården sin plats på den hälsofrämjande arbetsplatsen. Men det som främjar hälsa i själva arbetet – det är är sådant som tydliga mål, inflytande, ett positivt och stödjande arbetsklimat och forum för att diskutera såväl det dagliga arbetet som större förbättringsprojekt. Och så måste det finnas balans mellan krav och resurser, konstaterar hon.

– Det systematiska arbetsmiljöarbetet har ofta stannat i riskerna och att hitta fel. Men vi måste också hitta vägarna till att stödja och stärka så att människor orkar, säger hon. Ett enkelt sätt att se om arbetet främjar hälsan är ofta att kolla om människor tycker det är roligt att gå till jobbet och gärna rekommenderar det till en god vän eller sina barn. Och en avgörande fråga är att vi ser nyttan för dem som vi är till för.

Fortfarande kan nog friskvården vara ganska dominerande på en del håll, där man säger att man arbetar med hälsofrämjande arbetsplatser. Men alltfler lägger mer tyngdpunkt på att förändra själva arbetet, menar Berith Nyström. De olika delarna samspelar också. Om det finns en god arbetsgemenskap på jobbet, kan det bli lättare att tillsammans förändra livsstil (mat, motion, rökning etc).

Hur blir vi friska nog att klara den här arbetsdagen – och arbetslivet ut? Det är ju vad allt detta med friskfaktorer och hälsofrämjande arbetsplatser i grunden handlar om, enligt Berith Nyström.

Och vi ska inte bara klara oss till arbetsdagens slut, utan också orka att vara pigga hemma på kvällen och göra det vi behöver och har lust att göra på vår fritid.

FAKTA/ Sex friskfaktorer i HFA:s ”Hälsofrämjande arbetsplats”

I broschyren ”Hälsofrämjande arbetsplats – ett verktyg för att främja medarbetarnas hälsa på arbetsplatsen” finns en checklista för sex friskfaktorer, där man kan titta på sin egen arbetsplats och pricka av kännetecken (kriterier), få exempel på aktiviteter för att komma igång – och för att kunna följa upp arbetet finns förslag till indikatorer.

  • Värdegrund och förhållningssätt
  • Inflytande och arbetsgemenskap
  • Kommunikation och mötesplatser
  • Medarbetarskap och ledarskap
  • Medarbetares hälsa och arbetsglädje
  • Lärande och utveckling

FAKTA/Forskning om hälsofrämjande arbetsplatser

  • Eva Vingård vid Uppsala universitet har lett – och leder – flera välkända projekt om friska verksamheter.
  •  Mycket finns gjort av forskare i en institution som hör till Västra Götalandsregionen, Institutionen för stressmedicin, som också har samarbetat med forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet. Lotta Dellve och Katrin Skagert heter några av dessa forskare.
  •  Vid Mittuniversitetet, Sundsvall-Östersund, har forskarna Stig Vinberg och Johan Larsson, med flera, studerat hur satsningar på de anställdas hälsa påverkar verksamhetens effektivitet och ekonomiska resultat.
  •  Ingemar Åkerlind med medarbetare vid Mälardalens högskola har genom enkäter med både arbetsgivare och anställda i ett 60-tal kommuner kunnat visa på ett klart samband mellan hur arbetsgivare organiserar verksamheten och hur de anställda har det med hälsa och sjukfrånvaro.
Text: Mats Utbult, 28 mars 2014

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kunskapsöversikter

Konsten att hitta rätt kunskap

Det sker mycket forskning inom arbetsmiljöområdet, och mycket av slutsatserna samlas i kunskapsöversikter. Men det gäller att vara på tårna...