Det kan se ut som ögat på en påtänd uggla i en tecknad serie. Men det är en bild av hörnstenarna i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Den finns i en liten praktisk lathund om hur man fogar in organisatoriska och sociala perspektiv i SAM.
”SAM+OSA = bra arbetsmiljö” heter lathunden som Offentliganställdas förhandlingsråd givit ut. Den har ett format som gör att den ryms i fickan, och börjar med att beskriva hur de två föreskrifterna från Arbetsmiljöverket hänger samman, och SAM:s grunder.
Sedan följer några teman, som innehåller kortfakta och goda råd: ”Alla tjänar på en god arbetsmiljö”, ”Det krävs kunskap”, ”Ta frågan direkt och där den här hemma” och ”Syfte, mål och åtgärder”. Och därefter kommer varsin sida om OSA-föreskrifterna huvudämnen: arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Till sist en sida med definitioner av några nyckelbegrepp, hämtade från föreskrifterna och från diskrimineringslagen.
OFR har också en checklista för OSA, och en checklista för handlingsplan och ärendehantering av kränkande särbehandling och trakasserier – se tipsrutor.
Allt detta kuggar i och kompletterar det som parterna gemensamt har tagit fram, genom Suntarbetslivs verktyg OSA-kompassen.
OFR presenterade sitt material på ett seminarium om OSA den 13 maj, med inlägg från bland andra Irene Wennemo, statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet, Erik Hallsenius, mångårig arbetsmiljöombudsman på Lärarförbundet som just börjat som arbetsmiljöexpert på OFR, Gunnar Sundqvist, utredare vid SKL, och Lise Donovan, TCO:s chefsjurist.
Få igång systematiska samtal
Det kan se ut som ögat på en påtänd uggla i en tecknad serie. Men det är en bild av hörnstenarna i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Den finns i en liten praktisk lathund om hur man fogar in organisatoriska och sociala perspektiv i SAM.
Irene Wennemo konstaterade att OSA-föreskrifterna kommer att påverka arbetsmiljöarbetet och arbetet med att få bukt med de ökade sjuktalen, som hänger ihop med den tilltagande psykiska ohälsan, där ”de flesta pilar pekar åt fel håll”.
Jämfört med olyckor och fysisk belastning har det varit svårare med de arbetsmiljörisker som OSA-föreskrifterna tar upp, och som inte har gränsvärden och där man ofta har lagt problemen på individen. Det finns alltid en risk för att man främst ser det som är enkelt att mäta, menade hon. ”Byggnadsställningar är lättare att inspektera.”
– Omfattande sjukskrivningar är ett symptom på dålig organisation. Det gäller att ändra huvudfokus från individen till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
– OSA-föreskrifterna bjuder in till en dialog. De bygger på att man får igång samtal på ett systematiskt sätt, så att parterna tar de här riskerna på allvar och på varje arbetsplats kommer igång och jobbar konkret med detta.
– Det handlar till exempel om att komma igång att ta reda på hur det ser ut, exempelvis vad det betyder för arbetsmiljön att som chef i äldreomsorgen ha 40 medarbetare. Även på min egen arbetsplats, Arbetsmarknadsdepartementet, har vi konstaterat att OSA-föreskrifterna påverkar hur vi organiserar arbetet!
En spännande brytningstid
– Jag är mycket glad för OSA-föreskrifterna och hoppas att de kommer att kombineras med handling, sade Erik Hallsenius, OFR.
Han utgick från ett historiskt perspektiv och refererade till forskaren Annika Härenstam som beskrivit hur arbetsmiljöenkäter för drygt 25 år sen visade att yrken inom vård, omsorg och skola var ”friskyrken”, men tio år senare var ”riskyrken” när det gäller sjukskrivningar. Och det har de fortsatt att vara sedan dess.
– Varför är det så? Mitt svar är att offentliga sektorn sedan dess varit i olika former av kris: ekonomisk kris, identitetskris, valfrihetskris, lednings- och styrningskris, öppenhetskris, ansvarskris. Reformer och styrningsstrategier spelar en stor roll, bland annat för att de inte givit stöd till själva grundjobbet, men har resulterat i fler arbetsuppgifter runtom.
Han förklarade att det nu är en spännande brytningstid, då offentliga sektorn upplever en ny kris: personalrekryteringskris. Det finns en brist inom alla möjliga yrken, som ser ut att bli större och större de närmaste tio åren. Som ett hoppfullt tecken på en positiv förändring såg han regeringens uppdrag till Statskontoret att utreda en tillitsreform, som handlar om en styrning av offentliga sektorn som bygger på ömsesidig tilltro. Det kan minska arbetet vid sidan av kärnuppgifterna och därmed lätta på arbetsbelastningen för lärare och andra yrkesgrupper.
Medarbetarna kan inte lägga armarna i kors
Gunnar Sundqvist, SKL, anknöt till utmaningen med de stora rekryteringsbehoven, och även till de ökande sjukskrivningstalen, och konstaterade att intresset för OSA-föreskrifterna är mycket stort bland arbetsgivare i kommuner och landsting:
– Föreskrifterna är mycket viktiga, men det finns skäl till oro för att för alltför uppblåsta förväntningar.
Han pekade på att det å ena sidan finns en samband mellan nöjda brukare och nöjda anställda – men å andra sidan kan det uppstå konflikter mellan arbetsmiljölagen och de rättighetslagar som finns inom olika områden i kommuner och landsting.
– När det gäller den sociala arbetsmiljön är vi alla aktören på arbetsplatsen och vi är alla varandras arbetsmiljö. Visst har arbetsgivaren ett ansvar för att förebygga arbetsmiljörisker, men medarbetarna kan inte lägga armarna i kors och lägga allt ansvar på chefen. För en chef kan det också vara svårt att veta hur pressad man är hemma, av olika familjeskäl, och därför kanske inte känner till om någon är extra sårbar för stress.
Han berättade att de på SKL arbetar aktivt med rådgivning till chefer, och man planerar att utveckla en arbetsmiljöutbildning för politiker.
Medbestämmande och arbetsmiljö gifter sig
Lise Donovan, chefsjurist vid TCO, påminde om att man till och från har talat om en föreskrift om de här frågorna ända sedan slutet av 1970-talet. Något som bidragit till att det nu till slut kom till stånd tror hon är att det finns ett tydligare vetenskapligt underlag att stå på. Arbetsmiljöverket har använt sig av forskningsresultat när man arbetat fram föreskrifterna.
– Från TCO:s sida arbetar vi fram en egen vägledning till arbetet med OSA, som kommer hösten 2016, berättade hon. Vi utgår förstås från Arbetsmiljöverkets vägledning, men vår blir ännu bättre!
Som arbetsrättsjurist ser hon att en fördel med föreskrifterna är att arbetsmiljöarbetet och medbestämmandet, som oftast varit åtskilt, nu kommer regelverken att ”gifta ihop sig”.
– Man kommer att kunna använda bägge regelverken tillsammans. Det blir spännande!