– När det blir en allt större andel äldre i befolkningen, och man på olika sätt förlänger arbetslivet, så innebär det att de anställda får en förändrad riskprofil och detta kräver förändringar, förklarar Tim Tregenza.

Foto: Mats Utbult

Risker i arbetsmiljön varierar med åldern

För äldre innebär skiftarbete, fysisk arbetsbörda och extrema temperaturer större risk, säger Tim Tregenza, EUs arbetsmiljöbyrå. Hälsosamma arbetsplatser för alla åldrar är temat för en EU-kampanj under 2016 och 2017.

I Sverige är det Arbetsmiljöverket som håller i kampanjen för ett hållbart arbetsliv, som på svenska går under parollen ”En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet” (se faktaruta i slutet av artikeln).

Anpassa till förändrade förmågor

– När det blir en allt större andel äldre i befolkningen, och man på olika sätt förlänger arbetslivet, så innebär det att de anställda får en förändrad riskprofil och detta kräver förändringar, förklarar Tim Tregenza, som nyligen framträdde på ett nordiskt arbetsmiljöforum, för arbetsmiljöansvariga hos arbetsgivare och fackförbund inom kommuner och landsting i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Han har tidigare arbetat som arbetsmiljöinspektör i England, dessförinnan inom skolan. Nu arbetar han på europeiska arbetsmiljöbyrån OSHA i Bilbao, som samlar, analyserar och sprider information på EUs språk, mycket finns på svenska. Byrån arbetar däremot inte med att lagstifta, inspektera arbetsplatser, eller att se till att arbetsgivare följer lagen, förklarar han – men tycker att ”det är värt att påminna” om att arbetsgivarna faktiskt enligt lag är tvingade att anpassa arbetet efter de anställdas förutsättningar.

– Många blir förvånade över att höra att EU har lagkrav om detta, i sitt arbetsmiljödirektiv från 1989. När människors kapacitet förändras, så ska arbetet också förändras, exempelvis genom att använda annorlunda utrustning, göra om utformningen av arbetsplatsen för att få bättre ergonomi, arbeta på ett annat sätt och växla mellan olika uppgifter. Det är ofta många små förändringar som tillsammans gör det bättre för äldre.

Tim Tregenza konstaterar att i hela Europa är äldre anställda överrepresenterade inom fyra områden: skolan, vården, och administrationen inom offentliga sektorn – och jordbruket.

– De anställda själva måste anpassa sig till att deras förmågor förändras. Och arbetsgivarna måste förändra hur de tar sig an det förebyggande arbetsmiljöarbetet, och anpassa detta till de äldres behov, säger han.

– Samhället måste också göra det lättare att arbeta senare i livet och det kräver att man förändrar synen på de äldre, och att man bekämpar åldersdiskriminering.

Förskolan som ville behålla sina äldre

Det måste till förändringar även utanför arbetsplatsen: det allmänna folkhälsoarbetet, rehabiliteringen och utbildningen, från skolan till det livslånga lärandet. Men Tim Tregenza konstaterar att det ändå är på arbetsplatsen som väldigt mycket måste hända – och det finns mycket som man kan göra! Europeiska arbetsmiljöbyrån har tagit fram en rad goda exempel på hur man arbetar med friska arbetsplatser för alla, oavsett ålder. Han brukar ofta använda fall från de nordiska länderna, som han menar helt klart ligger långt framme, jämför med många andra EU-länder.

Ett exempel är en dansk förskola, Vuggestuen Kernehuset, där de upptäckte att repetitiva uppgifter gjorde att äldre anställda fick besvär i muskler och leder, som ökade risken för att dessa måste sluta i förtid.

På förskolan vidtog de, i samarbete med kommunen, en rad åtgärder för att öka medvetenheten om hälsoriskerna och minska skadorna i muskler och leder – med sikte på att få behålla de äldre anställda längre. En arbetsterapeut gjorde en analys av arbetsförmågan hos de berörda, för att hitta lösningar som innebar att man anpassade arbetsmiljön, förbättrade balansen mellan arbete och privatliv och erbjöd bidrag till fysisk träning. Äldre fick också arbeta med att lära yngre kollegor att bli mer hälsomedvetna.

Några framgångsfaktorer var stöd från de fackliga organisationer, stöd utifrån och mångfalden av åtgärder – och en utmaning var att förändra anställdas invanda beteendemönster.

Sjukhuset erbjuder seniordagar

Ett annat exempel kommer från Sankt Olavs sjukhus i Trondheim, som har 10.000 anställda, varav 2.000 är över 55 år. Tidiga pensionsavgångar kostade mycket och sjukhuset ville behålla erfarna anställda.

Sjukhuset utformade riktlinjer för äldre anställda, i samarbete med de fackliga organisationerna och utomstående experter. Redan från 55 års ålder får sjukhusets anställda erbjudande om olika åtgärder, som extra lediga dagar, ”seniordagar”, och utvecklingsprogram med utbildning och seminarier, pensionsinformation, möjlighet att arbeta som mentorer, och diskussioner om arbetsförmåga under utvecklingssamtal. Äldre anställda fortsätter att ha tillgång till fortbildning, studieledighet och karriärrådgivning.

Sjukhusets satsning har väckt uppmärksamhet runt om i Norge. Och när norska arbetsmiljöinstitutet Stami utvärderade satsningarna, fann forskarna att genomsnittsåldern för pensionering hade ökat med ett halvår. De berörda låg högt när det gäller nöjdhet med sitt arbete och i satsningen var de nöjdast med ”seniordagarna” och utvecklingsprogrammen.

På Oshas kampanjnätplats finns ett antal fallstudier – också på svenska – som visar praktiska metoderför att hantera utmaningarna med en åldrande arbetskraft.

Fyra sätt att stödja chefer och skyddsombud

Tim Tregenza ser fyra sätt att stödja chefer, skyddsombud och andra som arbetar för att fler äldre ska både vilja och kunna arbeta längre än idag:

– Det första är kommunikation, med material för att öka medvetenheten och främja åtgärder, så att människor ser att det inte bara är modeord utan någonting som man måste göra – och som dessutom är bra för den egna arbetsplatsen.

– Det andra är att ge arbetsplatsen tillgång till utomstående expertis, när man inte har tillgång till behövlig kunskap. Inom vården kan det vara exempelvis vara stöd inom ergonomi och psykologi. I skolan kan det handla om en rösttränare.

– Det tredje är ekonomiskt stöd till olika utvecklingsprogram och nätverk för exempelvis olika sektorer, så att man kan utbyta erfarenheter och goda exempel.

– Det fjärde är stöd i form av lagar och politiskt stöd i de här frågorna. Enbart lagen i sig ger inte mycket, man måste se till att den blir åtföljd och att den blir en grund för en trepartsdialog.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Europeiska arbetsmiljöbyrån gav sommaren 2016 ut en 100-sidig rapport, Safer and healthier work at any age (Säkrare och hälsosammare arbete oberoende av ålder), som analyserar goda exempel och stödbehov. Det finns också en sammanfattning på sex sidor. Rapporten utgår från en studie av 36 arbetsplatser, där de har satsat på att få äldre att stanna längre – eller på att förbättra arbetsmiljön för alla.

I rapporten tar man upp såväl drivkrafter och framgångsfaktorer, som fallgropar och utmaningar. Det finns rekommendationer och förslag för det fortsatta arbetet. En av de viktigaste framgångsfaktorer är enligt Tregenza denna:

– De anställda måste vara delaktiga – ända från första början. Och ledningen måste stå bakom satsningarna, ända från toppen och ända ner till arbetsledarna ute i verksamheterna.

– Det är också bra med ett mångskiftande angreppssätt, med en rad olika åtgärder.. Och det gäller att tänka långsiktigt, och ha ett livsloppsperspektiv.

Vi är alla olika

– På individnivå måste man vara flexibel och kunna anpassa åtgärder till den som det berör. Och slutligen gäller det att starta med att värdera behoven, för att få ett systematiskt angreppssätt.

Det individuella perspektivet är viktigt, framhåller Tim Tregenza. En riskbedömning måste bygga på att vi alla är olika. Man måste se till varje individs kapacitet och fokusera på arbetskrav i förhållande till vad individen klarar.

– Äldre löper ofta större risker i vissa typer av arbete, som skiftarbete, tungt arbete och arbete i extrema temperaturer, säger han. Men äldre är ingen enhetlig grupp. Kronologisk ålder är en dålig grund för att välja åtgärder.

Text: Mats Utbult, 20 september 2016

Senaste artiklar

Samsyn gör det lättare att vara rektor

Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?