– Det finns stora brister i hur Försäkringskassan meddelar personer att de har fått avslag på sin ansökan om sjukpenning. Det handlar bland annat om att den skriftliga informationen är ofullständig, säger Nina Karnehed från Inspektionen för socialförsäkringen. Till höger hennes kollega Anne Wahlfridsson.

– Det finns stora brister i hur Försäkringskassan meddelar personer att de har fått avslag på sin ansökan om sjukpenning. Det handlar bland annat om att den skriftliga informationen är ofullständig, säger Nina Karnehed från Inspektionen för socialförsäkringen. Till höger hennes kollega Anne Wahlfridsson.

Foto: Åsa Hammar

Svårt för den som nekas sjukpeng att förstå varför

Försäkringskassans beslut är ofta svåra att förstå för dem som får avslag på sin begäran om sjukpenning, eller som får sin sjukpenning indragen. Det menar Inspektionen för socialförsäkring, ISF, i en granskning. Granskningen presenterades på ett seminarium på AFA Försäkring den 25 februari 2013.

Hur berättar Försäkringskassan för de försäkrade att de inte kommer att få någon sjukpenning, eller att deras sjukpenning kommer att dras in? Det fick ISF i uppdrag av regeringen att undersöka. ISF skulle också se över Försäkringskassans rutiner för hur de omprövar sjukpenningärenden. Att begära omprövning är det första steget en sjukförsäkrad kan ta, innan han eller hon överklagar ett beslut i förvaltningsrätt.

Att begära omprövning är det första steget en sjukförsäkrad kan ta

Att den försäkrade förstår varför han eller hon inte får någon sjukpenning har förstås betydelse för om personen ifråga godtar beslutet. Men så ser det inte ut i dag, konstaterar ISF.

– Informationen gör det svårt att förstå för de försäkrade varför de nekas sjukpenning. Det gör det i sin tur svårare för dem att ta tillvara sin rätt att begära omprövning eller överklaga, säger Nina Karnehed, som ledde granskningen.

Nina Karnehed vill ändå inte säga att rättsäkerheten är i fara för de som nekas sjukpenning.

– Det är ett stort problem att de försäkrade inte förstår informationen i breven. Men den skriftliga informationen är inte allt. Det finns ändå en rättssäker procedur kring avslagen. De försäkrade kan ringa till sin handläggare och få en förklaring, och de kan överklaga i flera instanser.

Inspektionen har granskat brev till 600 individer

Om en person riskerar avslag eller indragen sjukpenning, får de först ett så kallat kommuniceringsbrev av Försäkringskassans handläggare. Där skriver handläggaren hur de överväger att besluta, och ger den försäkrade en chans att komma in med fler förklaringar, intyg, med mera.

Därefter fattar handläggaren ett beslut, som också skickas ut med brev. Om den försäkrade är missnöjd med beslutet kan han eller hon begära omprövning. Då fattas ett omprövningsbeslut som också det skickas ut med brev.

Det är de här breven som ISF har granskat, till drygt 600 personer från hösten 2011. 300 personer hade fått avslag, 300 personer hade fått sin sjukpenning indragen. Hälften av personerna hade också begärt att Försäkringskassan skulle ompröva deras beslut. ISF har dessutom intervjuat handläggare, omprövare, specialister och chefer.

I granskningen konstaterar ISF att Försäkringskassans handläggare beskriver förutsättningarna för rätten till sjukpenning korrekt och individualiserat i bara ett av tio beslut i första instans, och i fyra av tio omprövningsbeslut.

Fackuttryck används ofta utan förklaring

I breven använder handläggarna ofta fackuttryck utan någon förklaring, konstaterar Nina Karnehed.

– De vanligaste fackuttrycken är funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Det kanske de flesta av oss härinne förstår, men det är inte självklart att alla gör det, säger hon.

I många brev saknas de omständigheter som gör att den försäkrade nekas sjukpenning. Däremot redovisas förvirrande nog ofta noggrant de omständigheter som talar för ett ja till sjukpenning. När den försäkrade då ändå får nej till blir det svårt att förstå.

Det kan stå så här: ”Du är helt sjukskriven på grund av depression. Sjukdomen medför koncentrationssvårigheter, nedsatt grundstämning, skuldkänslor, lättirritation och nedsatt prestation och arbetsförmåga….utifrån de här uppgifterna överväger Försäkringskassan att inte betala någon sjukpenning till dig från och med…”.

– Just det här kan förklaras med handläggarnas medkänsla med den som är sjuk, menar Nina Karnehed.

– Handläggarna vill gärna bekräfta och visa att de ser att den försäkrade är sjuk. Men i den sympatiska beskrivningen tappar de ofta ett led, nämligen att beskriva vad personen kan göra – alltså det som talar emot en sjukpenning.

Handläggarna behöver bemöta de försäkrade

Många sjukskrivna som får avslag på sin begäran om sjukpenning lämnar synpunkter på beslutet när de begär en omprövning av beslutet. De synpunkterna bemöter Försäkringskassan sällan vid omprövningen, visar ISFs granskning.

– Det kan ju hända att synpunkterna är helt irrelevanta. Men de är ändå viktiga att bemöta i sak. Då blir det lättare för den som nekas sjukpenning att godta beslutet.

De tre kontor som arbetar med att ompröva besluten ändrar också besluten olika ofta. Jönköping/ Norrköping och Göteborg är mer generösa med att ändra beslut, Stockholm är snålast.

ISF tycker att Försäkringskassan kunde ha ändrat fler beslut. Av de ärenden ISF granskade ändrade myndigheten bara ungefär 10 procent helt eller delvis.

– Vi tycker att det fanns grund för ändring av besluten i ytterligare 24 procent av de ärenden som omprövades. Det är en mer generös bedömning. Men vi hade gott om tid för vår bedömning, och inga incitament för att inte ändra, säger Nina Karnehed.

En annan förklaring, menar utredarna på ISF, kan vara att det finns ett motstånd mot att ändra tidigare beslut i samma organisation – det blir som att ifrågasätta kollegor och den organisation man jobbar i.

– Inom Försäkringskassan mäter man också kvalitet genom att titta på antalet ändrade beslut. Alltså: ju färre ändringar, desto bättre, säger Nina Karnehed.

Fler ärenden på de tre omprövningskontoren borde utredas mer innan beslut fattades, anser ISF. Ont om tid och dålig tillgång till försäkringsmedicinsk rådgivning var några förklaringar som de fick i intervjuer med omprövarna och deras chefer.

Vad bör Försäkringskassan göra?

Nina Karnehed listade på seminariet några konkreta saker som Försäkringskassan borde titta på för att förbättra begripligheten i breven till de som nekas sjukpenning.

  • Försäkringskassan måste bli tydligare i sina brev om beslut eller omprövning, så att folk förstår varför de inte får sjukpenning.
  • Försäkringskassan bör förtydliga inför sina anställda vad en omprövning innebär, och använda sig av det när man omprövar.
  • Den tid som det tar för handläggarna och omprövarna att vidareutbilda sig, läsa på riktlinjerna och göra en rättssäker omprövning, borde man mäta och räkna in i arbetstiden.

Läs också:

Rapporten När sjukpenning nekas som finns att ladda ner på Inspektionen för socialförsäkringens hemsida.

Text: Åsa Hammar, 28 februari 2013

Senaste artiklar

Se stressen i tid – testa dig själv

Hur är det med den osunda stressen? Nu lanserar Suntarbetsliv verktyget Stress och balans där du kan göra ett test för upplevd stress. Genom att se symptomen i tid går…

Förskolan fick fart på sitt arbetsmiljöarbete

Mer vi-känsla, bättre bemötande och gladare prat. En förskola i Nacka kommun tog avstamp i Suntarbetslivs verktyg Vår arbetsmiljö och förbättrade samarbetet på arbetsplatsen. – Nu finns en större förståelse…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Träningsklädd vinna ligger på yogamatta på gräsmatta med höstlöv, tema utmattningssyndrom. stress

9 myter om utmattningssyndrom

Varför blir vi utmattade och hur kommer vi tillbaka? I dag vet forskarna en hel del om utmattningssyndrom. Arbetsplatser behöver...