Anne Henriksen och Susanne Enochson jobbar i hemtjänsten och möter ibland äldre med missbruksproblem. Det gäller att våga vara tydlig och sätta gränser. Forskare efterlyser mer stöd och utbildning för anställda på fältet.
Missbruk bland äldre har alltid varit en del av vardagen för vårdbiträden och undersköterskor i hemtjänsten. Ändå finns ytterst lite kunskap om hur stort problemet är och hur det hanteras i praktiken, konstaterar Evy Gunnarsson, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.
– Det är en jättekomplicerad fråga, som handlar om både moral och juridik. Det är viktigt att den kommer upp på agendan, säger hon.
”Kan du gå på Systemet åt mig?” Det är ett önskemål som hemtjänstpersonalen ofta upplever som problematiskt när personen som frågar har alkoholproblem, eller till och med är berusad då frågan ställs.
Dilemmat framgick tydligt när Evy Gunnarsson för ett par år sedan studerade dels en allmän hemtjänstgrupp, dels en grupp som var specialiserad på missbruk och psykiska problem. Hon följde bland annat några vårdbiträden och undersköterskor i deras arbete och intervjuade dem om hur de bemötte brukare som hade alkoholproblem. Nu leder hon en fördjupad studie om hemtjänstarbete och missbruk bland äldre, som ska vara klar i höst.
Personalen ska säga ja enligt Socialstyrelsen
Enligt Socialstyrelsen ska personalen i allmänhet säga ja till inköp.I flera beslut har myndighetens Etiska råd betonat att äldre har rätt att styra sin livsföring med hjälp av hemtjänsten, inom ramen för det biståndsbeslut som har fattats. Det klargjordes senast när det psykiatriska teamet i Borgholm ställde frågan om det är rimligt att hemtjänsten underhåller missbruk, genom att köpa alkohol till brukare som har alkoholproblem.
I svaret konstaterade Etiska rådet att det inte finns lagligt stöd för att försöka reglera alkoholinköpen mot de äldres vilja, om läget inte är så illa att det är aktuellt med tvångsvård. Rätten till självbestämmande väger tyngre.
Samtidigt säger Etiska rådet att hemtjänstpersonalen kan föra en diskussion med brukarna om det problematiska med inköpen. Då kan de ta upp det etiska dilemmat med att köpa ut alkohol åt någon som är berusad.
Personalen sa att det var för tungt att bära
I praktiken är det ändå vanligt att personalen försöker ransonera alkoholen, enligt Evy Gunnarsson. De flesta hemtjänstanställda i hennes studie sa att de inte vill köpa alkohol till missbrukare. De hittar olika sätt att glesa ut inköpen, eller köpa mindre mängd då de handlar.
– Men avgörandet verkar ligga hos de enskilda anställda. Ibland säger de nej, ibland försöker de hitta strategier för att hålla nere alkoholkonsumtionen. En av dem jag intervjuade poängterade att det skulle bli för tungt, hon fick inte bära så mycket som brukaren ville.
Nu intervjuar Evy Gunnarsson och en forskarkollega hemtjänstutförare i Stockholms län. Där varierar praxis.
– Majoriteten säger att de inte köper ut till missbrukare, en del handlar inte alkohol över huvud taget.
Det finns sällan skriftliga riktlinjer för hur de anställda ska förhålla sig till inköpen. De lämnas i sticket, tycker Evy Gunnarsson.
– Det är orimligt att de här svåra besluten ska tas på den allra lägsta nivån, utan att man ger stöd eller särskild utbildning. Besluten blir olika, vilket strider mot vad Etiska rådet säger. I andra situationer, som på krogen och i Systembolagskassan, ska berusade personer nekas att köpa alkohol, påpekar hon.
Hemtjänstpersonalen ska ju dessutom ta hand om konsekvenserna av missbruket, till exempel om den äldre ramlar ur sängen, blir aggressiv eller inte kan ta sig till toa själv. Att lägenheten blir samlingsplats för drickande vänner kan vara ett annat arbetsmiljöproblem.
Hemtjänstens anställda mest lämpade men behöver stöd
De som arbetar i hemtjänsten gör ett fantastiskt arbete med att skapa relationer till de äldre, anser Evy Gunnarsson. Kanske är de bäst lämpande att ta besluten om att köpa eller inte köpa alkohol. Men då måste de få mer stöd i sin arbetssituation.
– De behöver ha ett forum där de kan prata med arbetskamraterna om de här svåra frågorna. Tid till handledning är ett annat krav och även utbildning om äldre och missbruk.
Undersköterskorna Anne Henriksen och Susanne Enochson arbetar sedan trettio år i den kommunala hemtjänsten i Skärholmen i södra Stockholm. Problemet med att köpa öl, vin eller sprit till brukarna – kunderna som de kallas i stadsdelen – kommer och går, berättar de.
– Just nu är det inte så aktuellt, men vi har haft perioder då vi har pratat mycket om hur vi ska göra, säger Susanne Enochson. Vi har diskuterat om det är bättre att vi handlar åt dem än att de ber en kompis. Vi vet ju att det blir dyrare för dem.
Anne Henriksen har nekat att gå till Systemet åt en äldre man.
– Han kunde inte dricka med måtta, utan larmade stup i ett när han var berusad. Jobbet blev omöjligt för mig.
Behovet av hjälp kan öka kraftigt när en äldre är berusad. En person som vanligtvis är vänlig kan också bli krävande, till och med hotfull, i berusat tillstånd. Det måste man tänka på när frågan om alkoholinköp är på tapeten, menar de. Risken för hot och våld påverkar även bemanningen. Hos enstaka äldre som dricker fungerar det inte att arbetar ensam. Det behövs dubbelbemanning.
Alla alkoholinköp inte knepiga
De har också varit med om att kundens kompisar sitter och ”festar” i bostaden när hemtjänsten kommer. Då gäller det att vara tydlig och bestämd, säger Anne Henriksen.
– Jag har nog varit ganska tuff, så de har lommat iväg. Det är ju vår arbetsplats det handlar om.
Alla alkoholinköp känns inte knepiga, betonar de. Att handla lite glögg till jul är inga problem, inte heller en flaska vin eller några öl per vecka.
En flaska om dagen då?
– Nej, det är mera tveksamt, svarar båda två.
Anne Henriksen och Susanne Enochson har inte känt behov av skriftliga riktlinjer för alkoholinköp. Det tycker att det är rimligt att de tar besluten och diskuterar med sin chef om det behövs. Omsorgspersonalen känner ju kunderna bäst.
Det behövs tid för handledning
Orealistiskt att resonera med missbrukare
Att hemtjänsten skulle försöka resonera med äldre som dricker för mycket, vilket Socialstyrelsen föreslår, är ingen realistisk tanke, menar de.
– De skulle inte alls gilla om vi kom med pekpinnar, säger Susanne Enochson. Frågan om äldres sociala problem borde diskuteras mycket mer, anser Evy Gunnarsson. Ett hinder är den dominerande – men felaktiga – bilden av att äldre är en enhetlig grupp. Hon tycker också att problem sopas under mattan, därför att alla berörda är rädda att moralisera.
Det är viktigt att slå vakt om rätten till självbestämmande, fortsätter hon, men också att diskutera vilka behov som ska vara socialtjänstens uppgift att uppfylla och att tala om sociala och medicinska konsekvenser av alkoholmissbruk bland äldre.
För hemtjänsten lär missbruksfrågorna bli än mer aktuella framöver. Synen på alkohol och mönstren för drickande har förändrats. Till exempel dricker kvinnor i dag generellt mer än förr, även om ökningen sker från en lägre nivå än männens. Sannolikt kommer den nya livsstilen att följa med in i pensionärslivet, menar hon. Samtidigt ökar medellivslängden.
– Äldre dricker lika ofta som befolkningen i övrigt. Antalet äldre med riskkonsumtion kommer att öka, bara genom att fler blir riktig gamla. Många som vi intervjuar upplever att problemen redan har ökat, säger Evy Gunnarsson.
I en stor nordisk enkätstudie för några år sedan om arbetsvillkor i äldreomsorgen, svarade 61 procent av de anställda i hemtjänsten att de ”vanligtvis” hjälpte ”några” som hade missbruksproblem. Samma sak uppgav 26 procent av personalen på äldreboenden. Motsvarande siffror för Finland var 82 respektive 49 procent.