It-system som funkar – när medarbetarna får utveckla dem

När personalen får vara med och utveckla lösningar blir de träffsäkra. På Norra Älvsborgs Länssjukhus har ett nytt system börjat minska den mentala belastningen i arbetet. Samtidigt sparar det tid så att medarbetarna får ägna sig mer åt patienterna och mindre åt journalföringen.

På väggarna sitter fototapeter med djurmotiv, och i taket hänger färgglada vimplar. En undersköterska har en knapp med Brummelisa på de blå sjukhuskläderna. Det är lätt att förstå att här behandlas barn. Vi befinner oss på neonatalavdelningen, NEO, på Norra Älvsborgs Länssjukhus.

Här tar man hand om för tidigt födda barn eller nyfödda som behöver behandling. De kan få allt från intensivvård till allmän omvårdnad eller observation. Just idag är det lugnt, och bara enstaka barnskrik hörs inifrån rummen.

Från papper och penna till automatik

Barn som intensivvårdas är ofta uppkopplade, mot patientövervakning, respiratorer eller infusionspumpar. Tidigare stod personalen och skrev av värdena på papper, för att sedan skriva in dem i patientens journal. Hann man inte skriva ner dem i stunden var man tvungen att försöka komma ihåg dem och skriva ner dem i efterhand.

Men nu har man infört ett system som sköter det automatiskt: CHA. Det samlar ihop information från monitorer, pumpar, respiratorer och dialysmaskiner, och för in det i patientens journal. Det går att se kurvor över hur värdena har utvecklats, och lägga dem ovanpå varandra för att se hur de hänger ihop med till exempel medicinpumparna.

– Det frigör tid för det vi faktiskt vill göra på jobbet, säger barnsköterskan Boel Corneliusson.

Behöver inte ha allt i huvudet

Sjuksköterskan Matilda Ranch säger att det också gör arbetsdagen lite skonsammare för hjärnan.

– Jag behöver inte ha i huvudet när till exempel prover ska tas. Det finns inlagt i systemet.

Systemet infördes på avdelningen för ungefär ett halvår sedan, och det har varit en inlärningskurva.

– Utbildningsdagarna var jobbiga, men redan första dagen som vi började använda systemet kände jag att det här är en förbättring, fortsätter Matilda Ranch.

Boel Corneliusson säger att hon och kollegorna kände sig som nybörjare i början.

– Det var tufft i början, men det blir bättre och bättre allt eftersom vi jobbar i systemet och lär oss att hitta i det. Vi har också haft jättebra utbildningsledare som har funnits på plats på avdelningen. Man kunde bara ropa och så kom de och hjälpte till.

Har fått vara med och påverka

Idag är de båda väldigt nöjda med systemet, som inte bara förbättrar deras arbetsmiljö utan även ökar patientsäkerheten. En nyckel till att det har blivit så bra är att de som arbetar på golvet hela tiden har fått vara med och påverka hur systemet ska se ut.

Läkaren Kajsa Svernling blev involverad redan 2023, när systemet började tas fram. Hon var med i en regional grupp, tillsammans med sjuksköterskor och undersköterskor, som arbetade tillsammans med it-utvecklarna.

– Vi fick frågan ”hur jobbar ni idag”, och så byggde de systemet utifrån det.

Fick komma med önskemål

Och under testning och driftsättning har alla yrkesgrupperna fått komma med önskemål om nya eller ändrade funktioner.

– Vi har en CHA-låda där man kan lämna lappar med frågor eller önskemål. Alla önskemål togs i beaktande, säger Boel Corneliusson.

Till exempel ville hon ändra vissa begrepp gällande amning i systemet.

– Och när jag gick in i systemet en dag så märkte jag, att oj, nu var det ju ändrat!

Kortare tekniksprång på IVA

En annan avdelning som infört CHA är intensivvårdsavdelningen, IVA. Men där blev tekniksprånget inte lika stort, eftersom man redan hade ett system som gjorde ungefär samma sak. Men nu har de bytt till CHA.

– En sak som krävde mycket tankemöda förut var vätskebalansen. Hur mycket vätska har jag gett och hur mycket kiss har kommit ut? Men nu behöver man inte längre sitta med en miniräknare och räkna ut det.

Det säger överläkaren Jenny Gustafsson, som också har varit med i CHA-projektgruppen. Hon visar runt på avdelningen, och berättar att CHA hänger med patienten även när den transporteras till exempelvis röntgen.

På en patientövervakningsskärm visar hon drygt 20 olika värden, som skrevs in manuellt förr i tiden men som nu hamnar automatiskt i journalen.

– Efter att vi designat systemet så testade vi det kliniskt i sex veckor. Sedan justerade vi, och sedan testade vi det i ytterligare fyra veckor.

Att testningen gjordes under så lång tid här beror på att de var först i Västra Götalandsregionen med att införa CHA. På andra sjukhus gjordes testerna under kortare tid.

Skräddarsytt för varje avdelning

Nu har de olika avdelningarna fått skräddarsydda varianter av CHA, som passar just dem. Här på IVA har man inte amningsobservationer, till exempel.

Jenny Gustafsson är jättenöjd.

– En gång låg systemet nere i åtta timmar och då kände jag mig helt blind. Jag tänkte att ”jag ändrar ingenting för någon patient innan systemet är uppe igen”.

Hon säger att hemligheten är att systemet kommer från dem själva, och att det har testats och justerats så noga.

Men, så klart, även här har man haft en lite jobbig inlärningsperiod.

– I början ökade belastningen på hjärnan. Plötsligt fick man tillgång till jättemycket information för varje patient, och det var svårt att veta vad man skulle fokusera på. Men det är ju en vanesak; efter ett tag lär man sig att känna igen mönster.

Införde det gradvis

Ulrika Andree är medicinteknisk ingenjör och har projektlett arbetet med CHA.

– Vi införde det gradvis, och i början hade vi bara det i vissa salar. Det blev lite huggsexa om att få vara i de salarna.

Sjuksköterskan Stefan Heinze, som också är skyddsombud på IVA, är väldigt nöjd med införandet av systemet.

– Jag tycker att det fungerar jättebra. Införandet har varit välplanerat och genomtänkt, och man har hela tiden tagit med medarbetarna och lyssnat på dem. Vi har fått komma med önskemål om allt – till och med om bakgrundsfärgen, säger han med ett skratt.