Inflytande på jobbet ger bättre hälsa

Ge medarbetare i vård, skola och omsorg mer inflytande över arbetet. Det skulle vara bra för deras hälsa och välbefinnande. Den slutsatsen drar författarna till en ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Hur kan man organisera arbetet så att det bidrar till personalens hälsa och välbefinnande, och även till effektivitet och produktivitet? Det är huvudfrågan i en ny kunskapsöversikt från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

Huvudförfattare är Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Författarna av rapporten har gått igenom arbetslivsforskning från den senaste tioårsperioden, för att få en bild av vad forskningen säger om kopplingen mellan arbetsorganisation och hälsa. Rapporten (Organisering av arbete och dess betydelse for hälsa och välbefinnande) bygger på 80 vetenskapliga publikationer. De gäller svenska eller nordiska förhållanden.

Det finns mycket forskning om organisering av arbete. Samtidigt är det mera tunnsått med studier som direkt tar sikte på hur sättet att organisera arbetet kan främja hälsa. Ännu ovanligare är att de frågorna kopplas ihop med effektivitet och produktivitet.

– Många studier har fokus på problemen. De handlar om faktorer som motverkar hälsa och välbefinnande, säger Karolina Parding.

Marknadslogik i välfärden

Ett tema i rapporten är hur arbetet organiseras i offentlig sektor, främst skola, vård och omsorg.

Författarna pekar på att sättet att planera, genomföra och följa upp arbetet har förändrats kraftigt under de senaste decennierna. Det har påverkat faktorer som är betydelsefulla för de anställdas hälsa och välbefinnande. Det handlar till exempel om medarbetares behov av ett tydligt uppdrag, inflytande, rimlig arbetsbelastning, socialt stöd och möjlighet till lärande och kompetensutveckling.

Förändringen av arbetsorganisationen kopplas främst till styrnings- och ledningsfilosofin New Public Management (NPM). Den gjorde på 1990-talet sitt intåg i välfärdssektorn. NPM-modellen har rötter i industrin. Lite förenklat kan den beskrivas vara marknadsinriktad och ha tonvikt på regler, mätning och utvärdering.

Tidigare hade de yrkesverksamma, professionerna, större legitimitet i arbetet. Deras syn på arbetsorganisation var mer tongivande.

Krockar ger risk för ohälsa

Förändringen har lett till motstridiga logiker, beskriver Karolina Parding. Chefernas synsätt krockar många gånger med medarbetarnas uppfattning om hur arbetet bäst bör organiseras.

De yrkesverksamma vet vad som brukar funka.

– De yrkesverksamma drivs av en omsorgslogik eller professionslogik. Det är sjuksköterskor, lärare, läkare och andra, som ofta har en lång teoretisk utbildning i ryggsäcken. De har mycket kunskap och är dessutom nere i myllan, där de får praktisk kunskap. De vet vad som brukar funka och vad som leder verksamheten framåt.

Motstridiga krav kan innebära högre risk för ohälsa. Detsamma gäller när medarbetare upplever ett minskat inflytande över hur arbetet utförs.

Nya sätt att styra har även ökat arbetsbelastningen. Framförallt har kraven på formaliserad dokumentation vuxit.

Utrymme för professionerna

Forskning pekar också på att det har blivit svårare för anställda att få socialt stöd. Chefer har ofta svårt att hinna, då personalgrupperna är stora. Ibland organiseras verksamheten så att möjligheten till samarbete och stöd från kollegor minskar.

Rapportens slutsats är att det kan vara dags att återge medarbetare i välfärden legitimitet och professionellt inflytande över arbetsorganisationen. För att skapa hälsa och välmående kan de anställda, enligt rapporten, ”antas behöva få utföra sitt arbete i linje med professionens logik, eller åtminstone inte i konflikt med densamma.”

Trygghet i anställningen spelar roll

Rapportens andra tema handlar om tidsbegränsade anställningar, anställningar i bemanningsföretag, flexibla arbetstider med mera. Där betonar författarna hur betydelsefull anställningstryggheten är för hälsa och välbefinnande.

Samtidigt är bilden komplex. Om en viss typ av anställning uppfattas som bra eller dålig beror också delvis på individens egna önskemål. De hänger i sin tur ihop med vilken livssituation man har, om man har utbildning och fotfäste på arbetsmarknaden till exempel. Det är viktigt med inflytande för medarbetarna, också när det gäller flexibla anställningsformer och arbetstider, enligt rapporten.

Karolina Parding vill även lyfta kopplingen mellan effektivitet och produktivitet å ena sidan och hälsa och välbefinnande å andra – trots att det inte fanns så många studier om det.

–  De här frågorna går hand i hand. När medarbetare trivs och mår bra på jobbet blir det också ett bättre resultat för verksamheten, säger hon.