Färre detaljregler, mindre dokumentation och mer tillit till proffsen kan ge bättre kvalitet – och förhoppningsvis även bättre arbetsmiljö. Forskare knutna till Tillitsdelegationen samlar nu in kunskap från utvecklingsprojekt i kommuner och landsting.

Tillitsdelegationen, som civilminister Ardalan Shekarabi tillsatte förra året, har i uppdrag att både stödja utvecklingsarbete i riktning mot tillit och ge förslag på regeländringar. Delegationen sprider också kunskap om tillitsfrågor genom forskardagar, seminarier med mera. Grundidén är att ökad tillit inom vård, skola och omsorg gör att medarbetarnas kompetens tas bättre tillvara. I slutändan ska det ge bättre kvalitet och bättre service till medborgarna.

Delegationen har tolv forskningsprojekt knutna till sig, där forskare följer utvecklingsarbete inom välfärden. Bara ett par projekt har tydlig arbetsmiljöprofil, men generellt finns en koppling mellan tillit och bättre arbetsmiljö, menar Louise Bringselius, forskningsledare, Lunds universitet. Arbetsmiljöfrågorna är ”inbakade” i många projekt, säger hon.

– Ökad tillit ger bättre arbetsmiljö. Man lägger mer fokus på fotfolkets förutsättningar i form av resurser och beslutsmandat. Mer makt till medarbetarna handlar ytterst om mer makt till brukarna. Det är viktigt att koppla ihop de frågorna och se att det blir en vinst för flera parter.

Styrning genom ökad tillit förutsätter kunniga medarbetare, fortsätter Louise Bringselius.

– Det gäller att värna statusen hos dem som brukarna möter i välfärden. Om man ger mer frihet till medarbetarna, krävs det också starka mekanismer för att korrigera oönskade beteenden. Vi behöver decentralisera och ändå kontrollera. Utmaningen är att hitta balansen mellan tillit och kontroll.

Resultaten från forskningen ska presenteras i en antologi nästa vår.

– Kunskapen behövs för att inte ”tillit” ska bli ännu ett modeord som snart är bortglömt, säger Louise Bringselius.

Coachande ledarskap i Borlänge

Susanna Alexius, Handelshögskolan i Stockholm och Centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), Stockholms universitet, följer ett ledarskapsprojekt i Borlänge tillsammans med sin kollega Tiziana Sardiello.

Borlänge kommun har under flera år arbetat med att förändra ledarskapet i riktning mot ett mer ”coachande förhållningssätt”. Avsikten är att medarbetarna ska bli mer aktiva och ta fler beslut, medan cheferna får en mer stödjande roll. Forskarna intervjuar chefer och medarbetare i socialtjänsten för att ta reda på hur tillitsstyrning kan genomföras i praktiken, och vilka konsekvenser den kan få.

Tillit är positivt laddat ord – och mycket luddigt, konstaterar Susanna Alexius. Hon tror inte att brist på tillit är ett stort problem i offentlig sektor idag.

– Att tillit är så attraktivt just nu, handlar snarare om att man är trött på den rådande styrmodellen. New Public Management har verkligen prövats och alla nackdelar har visat sig. Då kan en ny styrform komma som en skänk från ovan. Alla kan ladda den med sina egna förhoppningar.

Kräver goda förutsättningar

Tillit i styrningen handlar mycket om att ”lämna över till proffsen”. Enligt Susanna Alexius krävs dock flera saker för att detta ska fungera. Att det finns tillräckligt mycket personal i verksamheten till exempel. Att medarbetarna är professionella och erfarna – inte nya i yrket. Det behövs också närvarande chefer och stabilitet, så att man hinner bygga relationer.

– Har man de här förutsättningarna på plats, kan det vara en god idé att ge mera frihet under ansvar. Men ofta har man rekryteringsproblem och hög personalomsättning i socialtjänsten, säger Susanna Alexius.

Tilliten mellan individer  exempelvis chef och medarbetare, eller klient och socialsekreterare är viktig. Men för rättssäkerheten har systemtilliten stor betydelse, betonar hon.

– Som medborgare ska vi kunna lita på systemet. Alla ska få samma goda och likvärdiga service, oavsett vilken lärare eller socialsekreterare de möter. Man pratar om att plocka bort onödig byråkrati, men all byråkrati är inte onödig. Vi är beroende av byråkrati för kontroll, transparens och utveckling av verksamheten.

Brukarinflytande och arbetsmiljö i hemtjänst

Blir de som arbetar i hemtjänsten mer nöjda med jobbet om brukarna får större inflytande över vilka tjänster som ska utföras? Det undersöker Kristina Lämås och Karin Bölenius, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Projektet berör frågan om tillit, men hör inte till dem som tillitsdelegationen följer.

Utgångspunkten är ett politiskt beslut om mer personcentrerad vård och omsorg i Umeå. I forskningsprojektet innebär det att brukarnas intressen, behov och önskemål i högre utsträckning ska vara utgångspunkt för insatserna. Huvudfrågan är vad brukarna tycker om det nya arbetssättet, men forskarna ska också studera samvetsstress och arbetstillfredsställelse hos dem som jobbar i hemtjänsten.

Inom projektet ska ett femtiotal undersköterskor få teoretisk och praktisk utbildning i att hålla planeringssamtal med de brukare som de är kontaktpersoner för.

– Samtalen handlar om brukarnas preferenser och om vad som skulle ge dem ökad livskvalitet. Undersköterskorna ska hjälpa brukarna att identifiera vad som är viktigt för dem, och sedan försöka justera omsorgen inom resursramen för det biståndsbeslut som finns, säger Kristina Lämås.

Flexibelt förhållningssätt

Tanken är att omsorgen ska utgå från ett mer flexibelt förhållningssätt.

– En brukare som har rätt att få hjälp med frukosten alla dagar kanske klarar att göra den själv två av dagarna. Då kan man göra något annat, till exempel lösa korsord eller sköta om blommorna tillsammans, exemplifierar Karin Bölenius.

Redan idag justerar hemtjänstpersonal ofta sitt arbete utifrån vad brukarna önskar. Nu blir arbetssättet öppet och uppmuntrat, vilket forskarna tror är bra.

Interventionen är tänkt att ge personalen redskap för att jobba mer personcentrerat, men Kristina Lämås och Karin Bölenius förväntar sig även positiva arbetsmiljöeffekter. Genom enkäter mäter de arbetstillfredsställelse och upplevelsen av samvetsstress före och efter insatsen. Som jämförelse finns en grupp medarbetare som jobbar på samma sätt som tidigare.

– Man går från ett arbetssätt där arbetet är detaljstyrt på minutnivå, till ett som ger medarbetarna större eget ansvar, säger Kristina Lämås. Studier inom andra områden visar att personal då blir mer engagerad och får ökad handlingsberedskap, vilket är positivt för arbetstillfredsställelsen.

Senaste artiklar

Chefer lär sig förebygga psykisk ohälsa

Som chef kan det vara svårt att veta hur man ska förebygga psykisk ohälsa, och möta medarbetare som drabbas. I nio kommuner i Västerbotten får chefer nu konkreta verktyg, med…

Skönsmons hemtjänst får pris

Nu får hemtjänsten i Skönsmon, Sundsvall, pris för att ha utvecklat ett arbetssätt som präglas av tilltro och tillit mellan chefer, medarbetare och omsorgstagare. – Det känns jätteroligt att vi…

Checklista kan förbättra chefers arbetsmiljö

Första linjens chefer behöver bra förutsättningar för att leda arbetet i sina verksamheter. Nu finns en checklista för att undersöka chefernas egen arbetsmiljö. Checklistan är framtagen av arbetsmiljöexperter på Sveriges…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Tillit till proffsen - tillitsdelegationen följer flera utvecklingsprojekt

Kommuner prövar mer tillit i styrningen

Färre detaljregler, mindre dokumentation och mer tillit till proffsen kan ge bättre kvalitet – och förhoppningsvis även bättre arbetsmiljö. Forskare...