På bussen. Vid sandlådan. I sängen. Vad tycker partnern och barnen om att du är ständigt jobbuppkopplad? Kristina Palm, forskare på KI, vill hjälpa oss att hantera vårt gränslösa digitala liv på ett hållbart sätt.

‒ Det är bara en tidsfråga innan en chef fälls för något som hänt för att medarbetares arbetsbörda är för stor och flyter ut över livets alla tider, tror Kristina Palm.

Hon har fått pengar från AFA Försäkrings forskningsprogram ”Hållbart arbetsliv” (2017-19), för att under tre år leda forskning om ”Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv”. Internet och smarta telefoner har suddat i gränserna mellan arbete och fritid för stora grupper i arbetslivet. Tekniken ger nya möjligheter ‒ och nya hot.

”Alla jobbar mer eller mindre gränslöst”

Kristina Palm och kollegerna ska undersöka hur det är för tjänstemän, deras chefer och anhöriga om gränsupplösningen. Tjänstemännen ska få föra loggbok över sin digitala aktivitet både på jobbet och utanför. Därefter intervjuas de, och även deras familjer om de ställer upp. Även barn ska få frågor om föräldrarnas mobilvanor.

Vi ska också prata med tjänstemännens chefer – och med HR-avdelningen, som jag tycker ska vara ett stöd till cheferna i den här typen av frågor.

Forskarna ska även försöka få grepp på skillnader mellan olika livsfaser och åldrar, och hur genus spelar in. Kanske gynnar det jämställdheten om pappa kan logga in på sandlådekanten?

Deltagare blir 40-50 personer vid läkemedelsbolaget Astra Zeneca och Valmet, som levererar teknik till pappers- och annan processindustri. Kristina Palm tror att iakttagelser i industrin är giltiga även i kommun och landsting:

‒ Det hör jag från chefer inom sjukvården, som jag föreläser för. När projektet har kommit en bit vill jag gärna söka medel för liknande studier även inom kommun och landsting. Jag gissar att alla tjänstemän jobbar mer eller mindre gränslöst idag.

Normer för vad som är okej och inte i arbetslivet förändras av digitaliseringen.

Hänt något i tidsandan

Själv har Kristina Palm tre mejladresser. Hon delar sin tid mellan forskningen på Karolinska institutet (KI), och jobbet som prefekt på Tekniska högskolan, KTH, i Södertälje. Och så en privat mejladress. Dessutom har hon ställt in mobilen så att det inte ska vara för enkelt att reflexmässigt läsa de senaste mejlen på pendeltåget.

‒ Min chef på KTH var lite irriterad i början när jag inte svarade på mejl de dagar jag var på KI. Sen förstod han att det är bra, för när jag är på KTH så har jag mitt fokus där och inte på KI.

Hon sökte pengar för ungefär samma projekt för fem år sedan men fick nej då. Nu har hon skrivit en mer välformulerad ansökan, tror hon. Men det har också hänt något i tidsandan bara på några år.

‒ Det verkar ligga mer i tiden nu. Tidningar hör av sig redan innan projektet har startat, säger hon.Normer förändras vanligen väldigt långsamt, men med den nya tekniken verkar det gå mycket fortare. Normer för vad som är okej och inte i arbetslivet förändras av digitaliseringen. Det gäller speciellt smartphonen. Den använder man ju även privat, så tekniken är i stor utsträckning gränslös i sig själv.

Engagemanget ‒ drivkraft och risk

En röd tråd i hennes forskning är Engagemanget. Hennes avhandling tog upp fenomenet eldsjälar ‒ de som brinner och kan bränna ut sig. På 90-talet följde hon projektledare på Volvo Aero som hade ett närmast ideologiskt driv att organisera arbete på ett bättre, berikande, mer demokratiskt sätt.

Den som är engagerad tycker att det är roligt att arbeta.

‒ Man kan säga att man jobbar på fritiden för att man vill det, att man har en egen drivkraft. Men jag tvivlar ‒ är det verkligen sant?
Kontaktyrkena särskilt utsatta

I industrin driver konkurrens upp tempot. I offentlig sektor finns också en dragkamp om medlen. Kontaktyrkena kanske drabbas i ännu högre grad än i industrin – lärare som kontaktas av föräldrar på helgen, vårdpersonal som vill sina patienter väl och som i vissa fall kanske kan frestas att hålla koll även efter sitt pass.

Svarar på mejl i liftkön

Globaliseringen gör att internationella företag kan ha dygnetruntverksamhet. I vårdens skiftarbete kan den som jobbar natt mejla till den som jobbar dag. Processerna kan snabbas upp.

Engagemang förstärkt av smarta telefoner, laptops och surfplattor kan vara både en välsignelse och en förbannelse. Kristina Palm minns när hon intervjuade chefer 2010, i smarttelefonens barndom. De var engagerade och såg apparaten som ett hjälpmedel.

‒ De kunde säga att tack vare den kunde de vara lediga två veckor, och svara på mejl i liftkön. ”Mina barn tycker att det är helt okej, de är så vana, och min man gör likadant.”

Men någon kunde också säga att ”min fru hatar att jag sitter med telefonen på semestern”.

Kristina Palm kan själv komma på sig med att tänka att det är bäst att ta semester samtidigt som alla andra, för att slippa fundera över om det hamnat något viktigt i mejlboxen.

Privatlivet in på jobbet

Omvänt så tar sig det privata också in på jobbet. Boka en semesterresa, prata med förskolan, sortera privata bilder, kolla soffpriser. På 90-talet försökte arbetsgivare hindra anställda från privat internetanvändande på betald tid.

‒ Idag tycker de oftast att det är positivt. I längden är det arbetsgivaren som vinner mest på flexibiliteten.

För åter å andra sidan kan en medarbetare klara av ett tjänsteärende redan på pendeltåget.

‒ Om man använder dödtiden när man står i kön på Ica så ser man det inte som ”jobb”. Man omformulerar vad som är arbete, för att göra det hanterbart.

Och det är väl okej, tycker forskaren, så länge det handlar om ett snabbt och oproblematiskt besked via nallen.

‒ Men om det kommer upp ett problematiskt mejl så går hjärnan igång. Kort stress är normal, den behöver vi. När den blir utdragen i tiden skapar den risker. Vi behöver vila för att återhämta oss. I värsta fall fortsätter man älta mejlet och kan inte somna, säger Kristina Palm.

Hon hänvisar till forskning som visar på ökade konflikter mellan det privata och arbetslivet, och menar att den här digitala gränslösheten har bidragit till den ökade stressen och psykiska ohälsan i arbetslivet.

Kristina Palm tror att människor i allmänhet hanterar gränsupplösningen ”ganska dåligt”, särskilt när det gäller att läsa mejl på helgen. Om detta skapar problem så ser man lätt stress som något individuellt, det kan gälla både man själv och ens chef.

‒ Företaget kanske bara tar in någon stressföreläsare en dag, men om arbetstempot är intensivt och arbetsbördan stor så hjälper inte det, då behövs det strukturella förändringar.

Manualer för en bättre balans

Arbetsgivare är skyldiga att se till att arbetet är hälsosamt. Den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö har höjt intresset för digitaliseringens inverkan, ser Kristina Palm.

Arbetsgivarna har också vinster att hämta hem i bättre digital arbetsmiljö. Forskaren anser att mobilstress kan vara medskyldig till de ökade sjukskrivningarna, som är mycket kostsamma. Hon pekar också på forskning som visar att människor arbetar mer effektivt och fokuserat om de får ihop arbete och hemliv.

Forskningsprojektet, där även Ann Bergman vid Karlstads Universitet och Calle Rosengren vid Lunds Tekniska Universitet medverkar, ska bland annat utmynna i någon eller några skrifter, .

‒ Framförallt riktat till arbetsgivare, tänker jag mig. Det ska inte vara svårt eller omfattande. Kanske helt enkelt checklistor, säger Kristina Palm. Jag hoppas att vi kan påverka både arbetsgivare och arbetstagare till att vara uppmärksamma på de här frågorna och hitta hållbara sätt att hantera dem.

Senaste artiklar

Demensutbildning gav tryggare personal

Många äldre blir förvirrade när de läggs in på sjukhus. På Danderyds sjukhus lärde sig personal på en medicinavdelning att bemöta förvirrade patienter på ett bättre sätt. De gjorde också…

IT-ronder ger vårdpersonal mer tid

På Blekingesjukhuset pågår just nu en total genomgång av den digitala arbetsmiljön med hjälp av IT-ronder. En satsning som kostar pengar – men som redan har sparat tid och gett…

Digital egenvård ger lugnare hjärtkoll

‒ Jobbet ger mer tillfredsställelse när patienten mår bättre och känner sig mer trygg, säger Eva Öhman, hjärtsjuksköterska i Norrtälje. Hon ser fördelar både för patientsäkerhet och arbetsmiljö med en…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?