Alla kan vi hamna i en hotfull eller våldsam situation. Men när det faktiskt händer, vet vi då vad vi ska göra?
Vi hade ett kundärende som var jättejobbigt där vi hade en kund som var väldigt påstridigoch under samtalet så började kunden googla mina privata uppgifter på sociala medier och använde deti argumentationen, i sakfrågan. Det tyckte jag var jätteobehagligt. Men efter samtalet pratade jag med mina kollegor i teamet. de kunde hjälpa mig att bearbeta det som hade hänt som gjorde att jag kunde lämna frågorna när jag gick hem från jobbet.
Hur kan vi förbereda oss på det oväntade? Vad kan vi göra på arbetsplatsen så vi vet vad vi ska göra när det som är farligt eller obehagligt faktiskt händer oss? När nånting händer så är det kanske den absolut viktigaste rutinen eller vad man ska kalla det, det borde vara en del i det dagliga arbetet, men att finnas där för varandra. Stort som smått. Du måste ha det kollegiala stödet. De som hade kunskapen om det som skedde måste finnas på plats. Du vill sitta ned med dina kollegor och tala om det som har hänt. de som har samma kunskap som duför att kunna förstå, få svar på frågan varför hände det som hände.
Vi har ju ofta folk som vi kanske måste avvisa. De rutinerna som vi har är ju att om vi märker att det är väldigt lugnt så kanske vi går fram själva men vi tar ju hellre med oss en kollega om vi måste gå in i en lite mer aggressiv situation. Om det blir alldeles för aggressivt så har vi rätt att ringa en väktare och i värsta fall polisen om det skulle behövas.
Så var går gränserna? När vet vi att en situation gått över gränsen, riskerar att bli farlig, hotfull eller våldsam?
Om vi skulle hamna i en situation där jag och kollegan inte är överens om att vi ska köra fram eller inte då har vi kan man säga en liten oskriven lag, som jag uppfattar det i alla fall, att då åker vi inte fram. Och om vi har varit med om en väldigt jobbig händelse då finns det ju alltid möjlighet att vi blir urlyfta ur tjänst. Får träffa kamratstöd. Vissa saker kommer alltid sitta i huvet, hur länge sen det än hände.
Jag brukar ju tänka igenom olika scenarier i mitt huvud inför ett arbetspass.
Saker som blir slängda mot bussen, skadegörelse. Men om man har en rutin så har man ju lite bättre chans att hantera det om det väl händer. Varje arbetsplats måste veta var gränserna går, och gränserna, ja dem sätter ni tillsammans. Först då kan man förebygga och ta fram handlingsplaner,exempelvis rutiner för när tillbud med hot och våld ska rapporteras.
Poängen med att tillbudsrapportera är ju helt enkelt att vi ska få kunskap kring det som faktiskt har skett på arbetsplatsen.Och det är ju att vi ska skapa ett lärande från den tråkiga händelsen som skett för att se till att förebygga att det inte sker igen. Så att det är jätteviktigt att du rapporterar varenda gång det sker hot och våld på arbetsplatsen.
Vilka rutiner har vi om nåt skulle hända?
