Årets seminarium handlade om hur man kan påverka EU-beslut och om samtal mellan EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter – så kallad social dialog. Programmet gav också ett exempel på hur parterna här hemma jobbat vidare på ett EU-direktiv och utvecklat ett arbetsmiljöverktyg – Suntarbetslivs kommande verktyg Vasst och säkert.
Den 28 april arrangerade Internationella arbetsorganisationen, ILO, och Arbetsmiljöverket ett seminarium på Rosenbad i Stockholm för att uppmärksamma världsdagen för arbetsmiljö. Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, hälsade alla välkomna och inledde med att berätta att när någon blir sjuk, skadad eller dör på jobbet beror det ofta på brister i arbetsmiljön.
– Alla ska kunna gå till jobbet på morgonen och veta att de kommer hem i samma skick som de var när de gick dit, sa hon.
– Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är oerhört viktigt. Många gånger handlar det om mänskliga relationer, vilket kan vara svårt. Men ingen klarar att göra arbetet ensam.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson konstaterade att två viktiga friskfaktorer är att vi trivs och har en bra gemenskap på arbetet. Hon nämnde att sjuktalen har ökat sedan 2010 och att unga kvinnor ofta drabbas av psykisk ohälsa.
– Det går att göra något åt det här och det ska vi göra med regeringens nya arbetsmiljöstrategi, sa hon.
Ylva Johansson berättade att strategin har fyra särskilt viktiga inslag; nollvision mot dödsolyckor, hållbart arbetsliv, de nya organisatoriska och sociala föreskrifterna från Arbetsmiljöverket och ett så kallat dialogforum.
– Den som vill, kan och orkar ska kunna jobba vidare efter 65 års ålder. Trygga och bra arbetsplatser där vi håller oss friska är något vi alla vinner på. För att vi ska uppnå det är dialogen väldigt viktig, sa hon.
– Regeringen kan påverka arbetsmiljöarbetet, men det görs ju på riktigt ute på arbetsplatserna. När någon driver på och gör ett bra systematiskt arbete blir det lättare också för andra att göra det.
EU:s beslutsprocess och den rådgivande kommittén
Näst på tur var Elizabeth Wijkman, departementssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Hon beskrev EU:s beslutsprocesser och vilka möjligheter gemene man har att påverka besluten. Man kan till exempel lämna synpunkter på EU-kommissionens förslag eller kontakta ledamöter i Europaparlamentet.
– Man kan absolut påverka beslut i EU, men man måste veta vem man ska kontakta, och när, sa hon.
– Från ax till limpa går det till så att ett förslag kommer från EU-kommissionen till regeringens departement, som förankrar en ståndpunkt i riksdagen. Därefter följer behandling av förslaget i rådsstrukturen och i Europaparlamentet och slutbehandling i Europaparlamentet och Europeiska rådet. Slutligen jämkar man ihop den text som rådsstrukturen har tagit fram med den som Europaparlamentet har tagit fram.
Boel Callermo, avdelningschef på Arbetsmiljöverket, berättade om det arbete verket bedriver inom EU. EU-kommissionens rådgivande kommitté är ett av de forum där verkets tjänstemän kan driva arbetsmiljöfrågor. Kommittén är trepartssammansatt och består av representanter från medlemsländernas regeringar, arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationer.
– Den rådgivande kommitténs uppdrag är att förbereda, genomföra och utvärdera arbetsmiljöarbete på Europanivå. De svenska representanterna i kommittén är Arbetsmiljöverket, Svenskt näringsliv och LO, sa hon.
– En viktig fråga just nu är se över EU:s arbetsmiljödirektiv. Det är regler för Europa som påminner om vår arbetsmiljölag. Ett av direktiven som ska ses över styr riskerna för vad som anses vara cancerframkallande.
Social dialog och direktivet som mynnade i ett verktyg
Från LO:s internationella enhet kom ombudsmannen Oscar Ernerot. Han berättade om vikten av så kallad social dialog, samtal mellan EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter. 
– Arbetsmiljöfrågan är global. Arbetet med frågan kommer aldrig bli bättre än det vi gör här hemma i samarbete med arbetsgivare och arbetstagare, sa han.
– De länder som har en väl utvecklad social dialog, alltså goda partsrelationer, de presterar också bättre. Företagen presterar bättre och personalen mår bättre. Trepartssamverkan är helt enkelt en relation där alla vinner, win-win-win.
Under rubriken Praktiska exempel fick åhörarna höra om arbetet med EU-direktivet för förebyggande av stick- och skärskador i vården. Det visade sig ha varit en lång väg från att riskerna uppmärksammades till att regelverket fanns på plats.
– Först ska man bevisa att något är farligt, sedan gäller det att komma överens om att problemet finns. Det är inte bara parterna som ska komma överens, man måste också ha en bra dialog med myndigheter som Arbetsmiljöverket, sa Stefan Lundberg, ombudsman på Vårdförbundet.
Ned Carter, handläggare på avdelningen Allmänna arbetsmiljöfrågor på SKL, berättade hur arbetet med direktivet gick till i Sverige. 
– När förslaget om ett EU-direktiv kom tog sig Arbetsmiljöverket an uppdraget och slöt avtal med parterna. Vi kom överens om att jobba tillsammans med frågan redan innan det hade blivit ett direktiv, sa han.
– AFA Försäkring, Socialstyrelsen och arbetsmarknadens parter jobbade med frågan. Av det samarbetet blev det också ett arbetsmiljöverktyg, Vasst och säkert, som snart lanseras på Suntarbetslivs webbplats.
Seminariet avslutades med paneldebatt och frågestund.
Debattpanelens tips på hur du kan påverka EU-beslut
- Se till att vara med i facket och var medveten om att EU påverkar vår vardag.Vi har chans att påverka via fack, arbetsgivare och regering.
- Gå på möten och skaffa kunskap.
- Ta reda på fakta. Viktigt att komma in i beslutsprocessen så tidigt som möjligt.
- Använd röstsedeln. Läs på och försök att prioritera, man kan inte driva alla frågor samtidigt.
- Använd den expertis som finns på myndigheter.
- Håll er uppdaterade om EU-kommissionens och Europaparlamentets arbete genom att prenumerera på deras nyhetsbrev och följa dem på Twitter.