Sjukfrånvaron minskar i kommuner och landsting. Men en större andel av de sjukskrivna har psykiska besvär. De ligger nu bakom hälften av de långa sjukfallen. Fler har också fått sina psykiska besvär godkända som arbetsskada. Det visar ny statistik från AFA Försäkring.
2016 bröts trenden med ökande sjukfrånvaro och de långa sjukskrivningarna minskade med fem procent. Det visar AFA Försäkrings årsrapport om sjukfrånvaro och arbetsskador. Den presenterades 5 juni.
– Det är den äldre åldersgruppen som driver minskningen, säger Andreas Ek, statistiker på AFA Försäkring.
Psykiska besvär har dock blivit vanligare.
– I kommuner och landsting är det en tydlig trend. Psykisk sjukdom har ökat under lång tid och står nu för cirka hälften av de långa sjukfallen, säger Andreas Ek.
Nio av tio långa sjukskrivningsfall på grund av psykiska besvär handlar om depression, ångest eller reaktion på svår stress. Klassiska psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolaritet är ovanliga.
Inte bara arbetsmiljön
I AFA Försäkrings statistik är det stor skillnad mellan yrken när det gäller hur många som är sjukskrivna på grund av psykiatriska diagnoser. Det skulle kunna tala för att arbetsmiljön är boven i dramat. Men andra faktorer spelar också in.
– Det är till exempel en högre andel läkare som får en psykiatrisk diagnos. De kan gå till jobbet även om de har problem med muskler och leder. Byggnadsarbetare har svårare att jobba när de har ont i ryggen, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på AFA Försäkring.
– Kvinnor i medelåldern löper högst risk att sjukskrivas för psykiska besvär. Det lyfts ofta fram att den gruppen känner av belastning från alla möjliga håll. De har ofta små barn, sjuka föräldrar och så vidare.
Psykisk sjukdom vanligare arbetssjukdom
Även bland arbetssjukdomar har psykisk sjukdom blivit vanligare. Det är nu den vanligaste arbetssjukdomen hos kvinnor. Fallen är dock få. Där sjukdomen visade sig mellan 2012 och 2016 fick endast 150 kvinnor sina psykiska besvär godkända som arbetssjukdom.
Eftersom det kan ta flera år från att en arbetssjukdom visar sig till att den blir godkänd finns det en eftersläpning i statistiken. Anmälningar kan komma in upp till tio år efter sjukdomen började. Trots eftersläpningen kan siffrorna tolkas som att arbetssjukdomarna ökat något sedan 2012.
Samtidigt kom Arbetsmiljöverket nyligen med en rapport som visade att de minskade kraftigt förra året.
– Det går inte att jämföra vår statistik, det är äpplen och päron. Arbetsmiljöverkets siffror grundar sig på anmälningar som kom in 2017. Vi redovisar när sjukdomen först visade sig och den kanske visade sig 2013 men blev godkänd arbetssjukdom först 2016, säger Anna Weigelt.
Lägre risk i storstäder
Årsrapporten visar också att det är stora skillnader mellan delar av landet när det gäller sjukskrivning och arbetsskador. Högst risk att råka illa ut på jobbet har de som bor i Västernorrland. Lägst är risken i Stockholm. En förklaring kan vara skillnader i näringslivsstruktur.
– Storstadsområden har fler tjänstemän och de har lägre risk att drabbas, säger Therese Ljung, statistiker på AFA Försäkring.
AFA Försäkring har Sveriges mest omfattande statistik om arbetsskador, eftersom arbetsskadeförsäkringen täcker in nästan hela svenska arbetskraften. Sjukförsäkringen gäller för avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO samt kommuner och landsting. Eftersom anmälningar om försäkringsärenden ibland kommer in i efterhand redovisas statistiken enbart fram till och med 2016.