Man kan bli sjuk av sitt arbete. Men vilka faktorer i arbetsmiljön kan kopplas till olika sjukdomar och besvär? Det saknas fortfarande mycket kunskap om det enligt SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
2011 fick SBU i uppdrag från regeringen att ta fram kunskapsöversikter om arbetsmiljö och sjukdomar. De går igenom den forskning som finns och avgör vilka samband det finns vetenskapliga bevis för. Försäkringskassan föreslår vilka sjukdomar SBU ska titta på eftersom kunskaperna hjälper dem att hantera arbetsskadeärenden.
Ansvariga från SBU berättade på ett seminarium på AFA Försäkring 30 januari om sina resultat.
Hittills har SBU producerat sju översikter om samband mellan arbetsmiljö och sjukdom. De handlar om depression, ryggproblem, hjärt-kärlsjukdom, artros, sömnstörningar, utmattningssyndrom och fibromyalgi. De är vanliga sjukdomar eller besvär och även vanliga orsaker till sjukskrivning. Att de hänger ihop med arbetsmiljö finns det vetenskapliga belägg för. Men det saknas fortfarande kunskap om exakt vilka arbetsmiljöfaktorer som kan kopplas till dem.
Få relevanta studier
Ett exempel är om man kan få höftartros av att arbeta mycket knästående. Ett annat är om det finns ett samband mellan att få ryggbesvär och att tvingas göra upprepade rörelser i arbetet.
I arbetet med översikterna har SBU hittat ett hundratal sådana samband mellan sjukdomar och faktorer i arbetsmiljön som inte är ordentligt undersökta. Förhoppningen är att forskare och forskningsfinansiärer ska försöka fylla igen de kunskapsluckorna.
Att det saknas kunskap om vissa arbetsmiljöfaktorer och sjukdom är inte så konstigt. Det menar Marie Österberg, samordnare för SBU:s arbete med vetenskapliga kunskapsluckor.
– I vissa fall handlar det om att det finns för få studier inom området. Det kan också vara så att man inte tänkt på att undersöka en viss exponering. Eller så har studierna inte haft tillräckligt hög kvalitet.
För vissa sjukdomar forskar man väldigt lite om kopplingar till faktorer i arbetsmiljön. När det gäller exempelvis fibromyalgi och arbetsmiljö hittade SBU bara tre studier. Det kan jämföras med sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och arbetsmiljö, där SBU fann närmare 12.000 vetenskapliga artiklar.
De flesta gallras bort
Få studier klarar det nålsöga som SBUs granskning innebär. Mindre än en procent av studierna som de hittar kommer med i deras kunskapsöversikter.
– Den stora utgallringen görs för att vi vill titta på all forskning som har gjorts om en viss frågeställning. Vi söker av ett stort område och får då fram mycket forskning som inte är relevant för det vi tittar på, förklarar Marie Österberg.
Kommer då SBU:s kunskapsöversikter och påpekande om var det behövs forskning att leda till mer hälsa i arbetslivet?
– Det är en relevant fråga. Vad kunskapsunderlaget kan leda till som ger effekt är att när man hittat ett samband så kan forskare göra interventionsstudier, sa Karin Stenström, projektledare på SBU när temasidorna presenterades på AFA Försäkring 30 januari.
En interventionsstudie innebär att man testar en förebyggande åtgärd eller insats.